Tusen tack för alla vackra hälsningar till
Lucine i hennes tråd från den första SM-tiden
Tusen tack igen till megabästa
Jannika för inlägget ovan, fick inte fram riktigt hur glad jag blev och hur gott jag skrattade

När jag var i v.24 skrev jag nåt i stil med att jag förutspådde att denna bebisen skulle skrämmas runt v.34 men stanna tiden ut. Jag kanske skall söka jobb som spågumma ändå...
Dagarna som gått har vattniga flytningar (sorry för de intima skildringarna men det tål ni nog) och otaliga sammandragningar fått mig att snegla åt telefonnumret till Östras specialförlossning... Om man lägger till den känsl<a jag haft (och har) att bebisen skall födas när som helst...
Det sistnämnda är ju bara fullt normalt såhär långt gånget om bebisen ligger långt ned men det hade jag ingen aning om trots att detta är mitt tredje barn. Leia tidig och Lussi hur rörlig som helst och inte fixerad ett dugg mer än möjligtvis vissa stunder i säte...
I panik ringde jag Tessan nästan mitt i natten (sent åtminstone) och hon kunde berätta att känslan var helt normal. Årets roligaste sms kom dagen därpå med ett välkomnande till "tillvaron med ett bowlingklot mellan benen"

8)

Nu skall jag skryta hejdlöst. Ibland
får man faktiskt det. Så det så
Jag är 36 år och snart trebarnsmor. Jag är höggravid i megavärmen, svullen som en sjöko och har en graviditetsdiabetes som inte är att leka med. Jag sover uselt på nätterna och går dubbelvikt kvällstid av smärtor i ligamenten.
Jag har försökt ta körkort två ggr tidigare men misslyckats vid uppkörning. Idag tisdag 29 juli har jag kört upp och -lyckats

\:D/
Jag har tagit körkort idag, hurra \:D/
Nu kan jag föda barn i lugn och ro. Fast inte förrän om fyra veckor

Kram från Nancy