Hej allihopa!
Det var ett tag sedan jag var inne och skrev här i trådden så jag kan inte kommentera allas inlägg, tar bara de sista.
Miar70, roligt mad kafferep. Du är så välkommen. Det där med fler bäbbar tror jag alltid man kommer att vara sugen på. Jag har ju bara tre så några upp till dina.
Tinis, nu blir jag nästa arg på dig. Du får inte hålla på och sukta oss så där med att bara säga lite. Nu får du klämma fram vad det är du ska göra i höst som vissa av oss här inne verkar veta redan. [-o<

. Det är ju bara du som kan bestämma om du ska ha en trea eller inte. Men för oss så har lillbus varit så bra (om man får säga så). Storbarnen har vuxit samman ännu mera med ansvaret för lillebror, och vi vuxna ser med förtjusning hur hans personlighet utvecklas mer och mer. Det är så att man blir sugen på en fyra.
elle Du får gärna skriva hur mycket du vill om bröllopet, det är så roligt att få drömma med.
kiki, härligt med fest och roligt med den lyckade kurningen.
kajsaIE, missfall är inte roligt, så jag förstår dina tveksamheter där. Men angående större bil och hus, finns det hjärterum så finns det stjärterum, eller hur var det nu.

Roligt med bröllopsfest i efterhand. Vi är bjudna på bröllop i september och det ska bli så roligt. Tycker det är de roligaste festerna.
Här är det tyvärr lite tråkigheter. Jag skulle på ensamsemester utan man och barn torsdag till söndag. Skulle åka till en kompis landställe tillsammans med hennes ursnygga singelkusiner och deras porshejeep, hihi (tur att sambon inte är svartsjuk). Två timmar innan vi skulle åka så ringer min älskade mormor och säger att morfar ska till doktorn och få besked om sin tarmröntgen som han gjorde dagen innan. Egentligen skulle de inte få svar förren om tio dagar så vi förstodd att det var något allvarligt. Det var bara att slänga sig i vår sunkiga volvo och åka till nyköping. Morfar har en tumör i tjocktarmen och ska opereras så snart som möjligt. Samtidigt var det rätt positivt tycker jag. De kunde inte se några metastaser och han kommer inte behöva ha påse på magen hela livet utan möjligtvis bara i början. Så nu går vi här och väntar på operation. Hoppas så snart som möjligt så att de kan analysera tumören och vi får veta om det behövs yttligare behandling. Så ensamsemestern får bli någon annan gång.
Mannen stack idag ut med de stora barnen och båten. Blir borta tills på tisdag om jag inte behöver åka till morfar igen, har lillbus här.
Kramar
Ida