Sovkur för treåring?

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
Skriv svar
vimsalina
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 30 jun 2008, 08:57

Sovkur för treåring?

Inlägg av vimsalina »

Jag lade först in det här under fel rubrik, på barn under ett år. Men eftersom det gäller min treåring har jag flyttat det hit:



Eftersom detta är ett forum där man uppenbarligen får snabb, god och engagerad hjälp, benar jag vidare i mina familjeproblem sedan jag insett att kvällskaoset suger musten ur mig och måste åtgärdas.

Frågan är: var börjar jag? Har fyra barn, och de två äldsta - sex och åtta - går ju och lägger sig utan att knorra (nåja, nästan alltid :roll:) när man säger till. Men så kommer vi till det knivigia: bebisen (fyra månader) och treåringen. Minstingen sover ju hela natten, det inga problem. Efter morgonslurk vid sextiden sover han också gärna vidare till åtta. Men treåringen - jisses. Jag har nu, efter många goda råd på klagomuren, börjat göra honom delaktig på allvar och försökt vara glad och positiv, inte skälla på honom, och visst har han haft sina attacker idag också men inte behövt bli utskälld av mig för det. Lite effekt tycker jag mig märka! Det spårade inte ur lika mycket, och de äldre barnen tog nog efter mig i tonen och skällde inte heller lika mycket på honom som de brukar.

Glad i hågen tänkte jag då, att dags att ta itu med nattandet. För sedan någon månad tillbaka somnar han inte alls snabbt och fint i sin säng som han gjort innan, utan det är ett väldigt springande och hoppande och det ena med det andra, helt i linje med all annan trots och ilska. Inser att jag måste läsa in mig på detta, för efter kvällens kaos (natta treåringen när de andra var vakna, och med en ledsen bebis på armen) insåg jag att jag inte har verktygen. Så jag behöver er kunskap och era råd, alla kloka mammor!

:arrow: Visst är det väl rimligt att treåringen somnar vid halv nio när han varit vaken i tolv timmar, utan middagssömn - och med massor av utevistelse, arbete och lek?

:arrow: Hur kurar jag en treåring, som inte vill ligga kvar i sin säng när jag nattat honom? I kväll lyfte jag tillbaka tjugo gånger och drog min ramsa vid sängen och vid dörren. Sedan började bebisen vråla och då tog jag upp honom på armen, varvid treåringen insåg att jag inte hade samma möjligheter att återbörda honom till sängen och utnyttjade det till max. (Kan ju inte låta bli att le åt hans påhittighet: "Nä mamma. Du ligga sängen. Jag titta teve" :D) Det slutade med att jag befann mig i den absurda rollen av något slags målvakt, som försökte hindra honom från att passera ut genom sovrumsdörren, medan jag balanserade bebisen över axeln. Under tiden fick de två stora för sig att gå och lägga sig och blev helt försummade när jag inte kunde gå upp och säga godnatt till dem (vilket jag åtgärdade efteråt, och naturligtvis förklarade vad jag höll på med eftersom det säkert såg mycket märkligt ut). Kvällen slutade med förhandling: jag sitter på sängkanten om du ligger still i sängen. annars går jag. Och efter ytterligare fyrtio vändor till dörren gav han sig.
Det här är förstås inte rätt metod. Det jag själv känner mig nöjd med att jag inte blev arg alls ( :!: det har varit mitt stora problem innan, jag har nog haft likadana raseriutbrott som han) och att jag inte gav mig, utan tänkte att jag ska vara lika envis, nu är det jag som bestämmer och han kommer att fortsätta fråga tills han inser att något annat alternativ inte dyker upp)


:arrow: Hur löser ni sådant här, ni andra flerbarnsmammor? De flesta har väl kurat sina barn i tur och ordning och behöver inte börja i fel ända, som jag nu får göra... I mitt huvud är det ju den yngste som ska lägga sig först, tycker jag - och därefter i åldersordning. Men minsting har ju sovit på dagen flera gånger, han somnar alltid någon gång mellan nio och tio och det är absolut för sent för treåringen, som nu dock glider in i överaktivitet vid sjutiden och alltså vägrar lägga sig. Om jag inte gör någonting alls (vilket har hänt alltför ofta, ska jag villigt erkänna) är det han som är uppe sist av alla och somnar i mitt knä framför teven vid halv elva - och där rök min egentid... Kruxet är ju framför allt de 70% av gångerna då jag är ensam med barnen. När pappan är hemma brukar läggningen inte vara något större problem, och idag tog jag till en början hjälp av de två större att muntra upp bebisen medan jag försökte nattan Trean...

Alla råd mottages tacksammast! Ett par timmars lugn och ro på kvällen är ett minimum för min överlevnad och återhämtning, eftersom jag oftast drar runt min fyrabarnsfamilj på egen hand och ibland är på gränsen till vad jag orkar med...

Kramar

Tina[/quote]
Vimsalina
Mamma till Ettan -00
Tvåan -02
Trean -05
Fyran -08
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej vimsalina :D

Vad bra att du börjar få rätsida på tillvaron, och du har alldeles rätt i att sömnen är en av de viktigaste hörnstenarna för att man ska funka och må bra!

Mina spontana tankar efter att ha läst ditt inlägg:

Jag tycker 20.30 är för sent för en treåring - och jag tror du är inne på det själv; att han blir för trött och uppskruvad och då blir det ännu svårare att somna. En timme tidigare är mitt heta tips!

Har du spjälsängen kvar? För din lille herre är förmodligen i trotsens fulla blom, och då kan det vara lite väl utmanande med en stor säng! Så har du plockat ut spjälisen är tipset att du tar in den igen, och behåller den åtminstone ett halvår till!

Och sen, precis som du själv också säger, påbörja inte något utan att ha läst på grundligt, och se till att du har hjälp med bebisen när det är dags, så att du kan fokusera på treåringen! Nu har gossen "lärt" sig att det lönar sig att hoppa, bråka och dra ut på det hela så får man somna i soffan i mammas knä, och är man tre år så krävs det oftast lite mer tid och än mer tålamod för att hjälpa honom på rätt väg, än det kanske gör för ett barn som är sju månader :wink: !

Själv har jag inte behövt kura mina barn, då jag har standardmodellat från dag ett, men något som ligger mig varmt om hjärtat är RUTINER, för att få det att funka smidigt.
Att alltid veta vad som ska hända, och att barnen vet också, är en sån trygghet!
Att ha fasta tider för morgon, mat, utevistelse, sysslor och nattning gör det så enkelt, t o m om man har många barn!

Han har "lärt" sig att det lönar sig att hoppa, bråka och dra ut på det hela så får man somna i soffan i mammas knä...

Vad bra att du jobbar med den sociala delaktigheten och allt som hör till, glöm inte heller att ni skrattar och har kul en stund innan det är dags att lägga sig (skrattet till gonattet :wink: ).
Men som sagt - plugga på om kuren först nu, och förbered dig noga! Bästa resultaten får de som är pålästa och kan ligga steget före!
Och läs här på forumet, det finns många som kurat äldre barn och som du kan hämta inspiration från!

Såklart ska du fråga på här också, om det dyker upp funderingar!
Ska bli jättespännande att följa ditt kurarjobb med sonen!

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
vimsalina
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 30 jun 2008, 08:57

Inlägg av vimsalina »

Tack Mia!

Det är ju lite knepigt med läggtiden. Vi gillar alla att sova länge på morgonen i den här familjen - nu på sommaren vaknar han ofta först halv nio. Och då kan jag omöjligen få honom att somna halv åtta på kvällen. Inte är jag intresserad av att stiga upp sju heller! Däremot bör han förstås läggas tidigare när det inte är semester utan tidig uppstigning till skola och dagis som gäller.

Det svåra för oss är det här med att vi bor på landet och måste transportera oss med bil vart vi än ska. De två stora barnen ska till skolan och treåringen somnar lätt i bilen. Sover han minsta lilla på dagen, är det som förgjort på kvällen - då kan han var vaken till halv tolv. På dagis får jag inte mycket stöd heller för att han ska vara vaken, för de hjälper honom ofta att somna på vilan och då får jag säga max 45 minuters sömn, för annars blir det för lite totalt per dygn. Har försökt förklara detta för dem, att sömnen på dagen "kostar" i total dygnssömn, men det verkar som om de tycker att jag är en grym mamma som bara vill ha vila och ingen sömn efter maten.
Det är ju kruxet med dagis - att det lätt kommer att handla om vad som är enklast för personalen...

Svårt att skapa rutiner när man som sagt har leveranser till höger och vänster, handling som ska göras osv. Men det går förstås att skapa rutiner även kring detta! Ska jobba på det nu under semester (då det för övrigt inte brukar vara några sömnproblem: ute hela dagarna, bad och sol, de somnar som stenar på kvällen)

Känns som om jag ska ägna semestern åt att läsa in mig på detta och göra upp rutiner som jag inför i samband med skolstarten, då allting kommer att se likadant ut dag efter dag... Låter det vettigt?

Spjälsängen ja, den har jag nyligen överlåtit åt minstingen som vuxit ur vaggan. Så det är liksom kört. Treåringen har fått en barnsäng med kanter, men jag tror inte att det spelar någon roll - han kan klättra i och ur spjälsängen som en dans.

Jag ska läsa på och rapportera när jag satt igång, både i Barnaboken och här på forumet! Det här stället känns som nyckeln till lösningen på alla mina problem... :D

Kram

Tina
Vimsalina
Mamma till Ettan -00
Tvåan -02
Trean -05
Fyran -08
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

Hej igen :D

Ah, ni är familjen morrontrött :wink: ! Ja, alla kan ju inte vara som min familj - morronpigg! Så sover barnen så längepå morgonen så kan man självklart ha go´natt 20.30 :!:

Det här med bil och bo på landet förstår jag hur bra som helst, vi sitter i precis samma sits, och min 3½-åring är precis som din gosse; somnar hon i bilen får man vänta med att göra kväll :roll: . Jag använder mig frikostigt av muta när vi åker bil - nåt ätbart, en bok, hög musik, räkna kossor osv. Och det bästa är såklart att planera in bilåkandet också :wink: till tider då det inte sovs, helst på förmidda´n!

Jag tycker din strategi att läsa på, fundera på schema (för hela familjen kanske!) och förbereda dig under semestern låter väldigt klokt :!:

Och hämta gärna inspiration härifrån, och har du funderingar så är det bara att fråga på!

Kram Mia
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Gotlandsmamma

Inlägg av Gotlandsmamma »

Jag tycker att din strategi låter kalas. Påläst, taggad och motiverad, inte stress...och så kör du så det ryker vid skolstarten. tycker du själv att det låter vettigt SÅ är det det. Lita på dig själv Tina!
Må väl! Kram
vimsalina
Inlägg: 8
Blev medlem: mån 30 jun 2008, 08:57

Inlägg av vimsalina »

Tack, ni alla! Ja, schema för hela familjen blir det. Utom för mannen kanske, tror inte han fogar sig - fast vem vet? Om det fungerar bra för oss andra kanske han också upplever det som en lättnad. När jag sa att vi måste vara snälla mot vår treåring och inte skälla på honom tog han det bokstavligt och har tagit hand om många konflikter nu när han varit hemma. Och pojken reagerade - med lättnad... Vilket väl tyder på att det blev rätt!

I morgon åker jag på semester. Vi hörs i augusti!


Kramar


Tina
Vimsalina
Mamma till Ettan -00
Tvåan -02
Trean -05
Fyran -08
miar70
Inlägg: 9795
Blev medlem: tis 31 jan 2006, 10:59
Ort: Alby, Ånge i Västernorrland
Kontakt:

Inlägg av miar70 »

vimsalina skrev:I morgon åker jag på semester. Vi hörs i augusti!
Trevlig semester :D :!:

Och du - du är inte ensam om att omvända din man (TROR det är vanligare än tvärtom :? ) och de kan behöva lite tid på sig :wink: !

Kram!
:heart: :heart: :heart: 6 barn :heart: :heart: :heart: (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) :heart: två barnbarn :heart: (-1309, -1505)
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "