Hej alla.
Idag har de ömma tagit ledningen och kör in lilla Knorrhanen på schema. Hittills - så här kl. 8.45 - går det bra.....
Ians mage har ju som ni vet ställt till en del problem men nu känner jag (=mamman) att tillvaron inte funkar längre på detta ostrukturerade sätt som blivit hittills. Jag har en trotsig 2,5-åring att ta hand om också och hon har fått stryka på foten en del tyvärr. Och när mamma är upptagen hittar Ella på hela harangen med bus.
Så inget mera snuttätande och snuttsovande, när det passar liten. Nu är man så stor att man minsann kan förväntas klara ett och annat. T.ex rejäla sovpass, rejäla måltider med ordentligt med tid emellan, social delaktighet och sist men inte minst passa på att njuta lite av tillvaron.
De sista dagarna har jag märkt att hans mage - inte är bättre - men han besväras inte längre lika mycket av den. I söndags var vi i stora huvudstaden och hälsade på kusinen och då sov man minsann som värsta prinsen och fast att mamma inte tyckte att man åt särskilt mycket så klämde man sitt första 6-timmars sovpass på natten.
Så nu har jag kopplat på attityden och här ska jävlar anamma bli ordning på torpet. Ni är väl med mig?
Strategi:

JAG har bestämt tiderna. Ian har ju inte precis visat några tydliga tendenser åt något håll när det kommer till tider och annat. Hans mage har fått bestämma och den har varit i olika skick från dag till dag.

Vagning används ganska frikostigt för att sätta tider och för att vagna över fisiga uppvak mitt i lurarna. Ev. träsk får jag ta mig ur senare.

Mer fokus på Ella och mindre överkoncentration på Ian.

Ingen mera samsovning.
Schemat:
06 God morgon och frukost
07.30-09.30 Sova 2h ute
09.30 Mat
11.30-13.30 Sova 2h
13.30 Mat
15.30-17.30 Sova 2 h
17.30 - 20 Mat, bad, nattslurk och ev 20-minutare.
02 Nattmål
Ian klarar 2h vakenpass utan problem. Det har magen trimmat in honom på.

Inte på morgonen dock då han är lite tröttare. Den stora utmaningen kommer på em med 2h-lur så sent. Men den kortas av till 3-månadersdagen då sömnbehovet minskar. Likaså vargtimmarna spökar en del men det ska avhjälpas med mer mat, ordentlig rapning och vagning.
Nu jäklar
Boris: vår passiva delaktighet har vi haft på diskbänken vid matlagning, på köksbordet när vi äter, i babysitter vid tvätthantering, på golvet när vi stressar omkring och i bärsele ute. Som exempel. På armen funkar också bra när något kan utföras med en hand. Att ligga på mage på lite höjd funkar kalas då liten får bra överblick av rummet och vad som händer. Tröttnar man på mage kan man alltid ligga på rygg en stund och sprattla och se syrran springa förbi.
Nya mamman: Oj då, stackars Hugo. Att klättra ur spjälan är ju en bedrift och så slår man sig på köpet, när man äntligen lyckats åstadkomma nåt så stort.
Nu ska här väckas och ätas.
Må gott
/Åsa