Tinis skrev: Det där med för stora byxor till små sparrisar känns igen, Ewa.... Sätter du i resår även i vanliga byxor alltså?
Ja, alltså - till personligheten och matglädjen är det ju en liten semla jag har här hemma (och lillasyster är en muskelbyggare, går direkt på proteinet

), men till kroppsbyggnaden är det inte så mycket semla, just. Så när jag köper själv köper jag nästan alltid Fix eller H&M eller något annat märke som har reglerbara resårer i midjan. Joggingbyxor eller galonbyxor eller annat med "färdig" resår i är hopplöst, trillar ju ner direkt. Vad jag gör i sådana och ärvda byxor är att jag först kollar att linningen är "öppen" hela vägen runt och att det inte ligger en söm i vägen, och sedan gör jag två små snitt och trär resår hela vägen runt. Hittar man en tråd som är hyfsat lik tyget så syns det inte att man dragit ett par sömmar där, tycker jag. Ligger en söm i vägen får man dela upp resåren och ha den i två längder istället, men jag försöker undvika sådana byxor för att det inte ska bli så många snitt. Den befintliga resåren brukar jag låta sitta i. Det blir mest bara meck att försöka få ut den. Breda resårer ger oftast en skönare linning, så det använder jag för det mesta. Det finns även resårer med knapphål att köpa, om man vill sy byxor själv och vill kunna ställa dem också.
Jag har faktiskt virkat i helgen. Sticka och sy kan jag, men har aldrig virkat alls. Men mamma är duktig så vi satt och pulade lite. Men oj så ont i fingrarna man får!

Ja, man får verkligen ont i händerna! Men det är kul! Förra våren virkade jag en klänning och solhatt till Lilltufsan. Klänningen har hon kunnat ha som tunika nu i år. Jättefint bidde det. Hade tänkt att göra en klänning till den här sommaren också, garn har jag, men nu kom syglädjen lite i vägen...
