Tack för alla dina varma, uppmuntrande ord kring "blöjavvänjning" à la Barnaboken
Som du kanske ändå litegrann missförstått
:
Petra skrev:Men på natten vaknar trollisarna inte riktigt.
Det är det ju verkligen inte meningen att de ska göra heller
Den obrutna nattsömnen måste gå före allt, tycker jag.
Börjar man hacka i den - genom att ta upp barnen på natten för att "kissa" dem, eller genom att förvänta sig respektive uppmana dem att säga till när de behöver kissa på natten - innan de har gjort det, vilket ju förutsätter att de ska vakna först - så kan man inte vänta sig annat än trafikerade nätter, och det var ju det vi ville undvika, framför allt för barnens skull.
PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING
Nu har du tagit bort blöjan på natten för tidigt, och barnen kissar lakanen blöta varje natt. Det är inte bra
De ska ju inte behöva ligga i våta lakan, och du ska inte behöva gå in ooch bädda om på nätterna. Då vore ju trafiken där i ett huj, och (mycket) snart skulle ett mönster etableras, som ingen av er vill ha
Du har också tagit bort spjälorna så att de kan gå ur själva, och det fungerar kanske under ensamleken, som ju ska vara så pass attraktiv att de inte bara kliver ur själva och kissar på pottan utan också i igen, utan din inblandning. Utan din (annat än mycket diskreta, för dem omärkliga) kontroll alls.
Men till natten skulle jag akta mig väldigt noga för att inbjuda till trafik överhuvudtaget för så pass små barn, som ju så innerligt väl behöver sin sammanhängande, garanterat ostörda sömn.
Jag förstår att du tagit fasta på detta att "ge barnet förutsättningarna", dvs göra det möjligt för dem att själva - i medvetet och vaket tillstånd - sköta sina toalettbestyr, och där har du ju nått ett alldeles underbart resultat på bara en vecka. Pris och beröm
{|=
Säkert stärker de också varandra, tvilllingar som de är, i dessa nya, trevliga "vanor" av nyvorden självständighet. Positivt grupptryck, kan man säga
Men nätterna tycker jag du ska hålla fingrarna ifrån, tills de varit torra åtminstone fem nätter i sträck, var och en av dem (vilket ju inte alls behöver ske samtidigt). Och för att säkra den goda nattsömnen framöver, som ju nu, i och med detta, redan hunnit bli en smula äventyrad - i ditt medvetande och därmed i deras - skulle jag nog vänta bra mycket längre än så.
Du skulle alltså utan kommentarer kunna sätta på dem blöjan igen till kvällen (ja, jag vet att det är emot mina egna principer, se nedan - men här var du uppenbarligen för tidigt ute), använda en sådan där tunn up 'n' go och låtsas att det var rena lilla pyjamasbyxan
Och så av med den direkt på morgonen, fortfarande utan kommentarer.
Antingen har de då kissat eller också inte; i båda fallen har de fått sova ostörda, och det ser jag som det absolut viktigaste här.
Gör inte du
Så här skriver jag i Barnaboken - jag som aldrig ägnat mig åt någon aktiv "blöjavvänjning" utan helt och hållet följt barnets initiativ i frågan:
"Kommer då ditt lilla barn att bli renligt utan någon som helst träning?
Ja. Människan är ett renligt djur.
Barn som inte tränas alls blir torra vid två, två och ett halvt eller tre års ålder.
Å andra sidan har föräldrar visat att det finns möjligheter att slippa blöjan från bara några veckor – redan praktiskt taget nyfödda lär signalera att något är på väg, så att mamma eller pappa kan dra ner lilla byxan och hålla barnet över lämpligt ställe.
De signalerna har jag dock aldrig själv lärt mig tolka.
I renlighetsutvecklingen är pojkar senare än flickorna. Det är en regel som gäller för utvecklingen överlag.
Överlåter du det hela åt den lilla själv, kommer ett eller fler av följande fenomen att inträffa:
1. Den lilla släpper blöjan av sig själv kring tvåårsåldern, vill inte ha den längre och är i fortsättningen torr (i princip).
2. Den lilla är torr natt efter natt, men behöver fortfarande blöja om dagarna.
3. Tvärtom: barnet går utan blöja under dagen men behöver den på natten.
4. Barnet börjar annonsera att saker och ting ska hända – och så har de just hänt.
5. Barnet visar intresse för toaletten, kravlar sig upp med hjälp av en pall och använder den en gång eller två – och släpper intresset och behåller blöjan.
Variationerna är många. Alla indikerar de emellertid att barnet har uppnått, eller börjar uppnå, den fysiska och psykiska mognad som krävs för kontroll över blås- och tarmfunktionerna.
Bisarrt nog är dagens dyra, fina 'underbyxor' till blöjor så sköna och tunna, så otroligt välabsorberande och konsumtionsvänliga, att åtskilliga små barn inte vill släppa dem ifrån sig – de tror att de skulle berövas ett behag i stället för att slippa ett obehag!
Desto viktigare att du är uppmärksam på de första initiativen till renlighet.
Möjliggör då för den lilla att sköta sina angelägenheter.
En barnpall vid toaletten är bra, och helst i sällskap med en toalettring. (Du får komma ihåg att återställa pall och ring varje gång du själv använt toaletten.) Liksom förstås en tillgänglig potta, som du inhandlar och i förbigående presenterar som en potta, där den lilla kan kissa och bajsa.
Ställ pottan på bestämd plats med toalettpapper bredvid, så att det blir 'på riktigt'.
Har barnet varit torrt låt säga fem, sex nätter i sträck, slutar du sätta på nattblöja utan att göra något väsen av det.
'Du behöver nog inte blöja', kan du säga i största allmänhet – det lilla 'nog', i ord och ton, undanröjer all förväntansfull uppfordran.
Har du väl tagit bort blöjan på natten, eller på dagen om det var dagtid den lilla först började bli torr, bör du inte återgå till den, även om det händer en väldig massa olyckor efter ett tag.
Gör du det, säger du i handling: 'Jaså, det gick inte – du kunde inte', respektive: 'Jag gjorde fel'.
Båda är lika vanskliga."
Om ingen har ett bättre förslag. Nej, jag ska inte kidnappa din tråd, jag gör en egen napptråd 