Du börjar närma dig då det är 2-2 principen som gäller. Så länge som vakenpassen bara är 1,5 så har du ju fortfarande 1,5 timme att få ner maten på. Men kan du sträcka några pass (1-2 st mitt på dagen) till typ 1,75 så har du ju faktistk 15 min vakentid innan han skall sova och du då kan lägga en "vaken" bebis med en antydan till "skratt till go natt" om du så vill. (inte bli överambitiös, men ha som långsiktigt mål).
Ang magläget vaken, låt honom ligga kanske 2 min, gå dit och vrid runt, presentera något nytt. Ha honom gärna på magen på matbordet (höga höjder gör under för deras tålamod på mage) läs gärna tidningen framför skall du se!
Lägg helst inte på filt utan på rent bord utan strumpor så kan han åla lite också, samt öva ålning i stora sängen kan vara poppulärt. Avbryt GÄRNA innan han tröttnar och då gå vidare som om du har något annat superviktigt du måste göra. Kanske diskbänken måste göra lite disk eller så... Om bara ett par dagar så kommer du märka... Sen har Hege skrivit så här också ang magläget!
Njut nu på och jobba på det där med att lägga vaken medveten om du kan!Hege skrev:Hej Stellas mamma
Ja, den har jag hört några gånger...De säger att deras barn inte "gillar" att ligga på mage
Jag klipper in en sak som jag skrev i en tidigare tråd :
När barn ska åla på golvet, så är det en JÄTTEJOBB för dom. Ni som inte försökt själva; ner på golvet och åla några meter, fem eller sex. Jobbigt, vad?
Det är TUNGT att åla, och det behövs mycket andning. Ett sätt att få i gång andningan för de små bebisarna, så det kommet mycket syre till hjärnan och till musklerna, är att gråta. Gråting sätter effektivt i gång den respirationen som behövs för att man ska få ålat sig lite bortöver golvet.
Ju mer man tar i med gråt och skrik, ju mer luft till lungerna. Ju mer luft till lungerna, ju mer kan man få rört på sig. Ni vet ju själva hur mycket andning det ska till för att gå upp två trapper, eller hur?
Men vad händer när bebisen "pumpar igång" respirationen med gråt eller skrik? Jo, mamma tror att han är frustrerad, ledsen eller grinig, och "räddar honom" från golvet. Och hindar ålningen. Utan att hon vet det, så hindrar hon utveckling.
Så era frustrerta, griniga bebisar, de fixar och grejar helt enkelt med sin respiration!
Bebisen behöver också sin "frustration" för att komma nån vart!
Bebisen säger "Nu jävlar ska jag komma i väg", och tar i för kung och fosterland. Då ska han ha beröm och heja-rop, han ska inte tas upp från golvet. Han ska få lite hjälp med att skyva i från, stöd gärna hans fotsulor med dina egna händer, men låt honom skyva i från själv. Låt honom låtas medan han gör det. Har ni hört spjutkastare? Har ni hört röten? (Heter det så? När de skriker i det spjutet går i väg??)
Så mistolka inte grinighet och frustration. Era bebisar reagerer helt som de ska, det är tolkningen som inte hänger med. (Och vem kan klandra er för det? När lärde man på BVC om barnets ökade behov av respiration vid fysisk anstrengning?)
Det kan du ju informera lite om nästa gång du möter på "-mitt barn vill inte..." Vaddå vill inte??
Kram, Hege
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
Menar du om vi gör natt runt 21.30 att jag då ska ta upp och ge i sömnen klockan 23 sen när jah bestämmer mig för att börja vagna bort 01 målet?
Jag tog upp 6 gånger för påfyllning 
