Vi har börjat jobba igen efter långa ledigheter. Vera är hos sin dagmamma och stortrivs. Genomblöta kläder varje dag efter utevistelse i blöööööt snö i regnväder.
När vi kommer hem är jag koma-trött. Jo, gravid-trött har jag hört att man kallar det
Så igår när vi var på väg hem sa jag att vi åker hem och äter mellanmål, sedan måste jag vila en stund. Du får vara med och vila eller leka för dig själv.
Hon skulle också vila. Men hon var ju inte så vila-sugen egentligen så hon tog fram den bok som pappa läser och började "läsa" för mig
Sedan kröp hon runt en stund. Jag märkte inte så mycket, för jag somnade ganska snabbt. Efter ett tag hör jag en bit bort FÄÄÄÄRDIIIIIG
Bara att masa sig ur sängen. Jag hade faktiskt hunnit sova en stund och när jag väl var uppe kände jag mig lite piggare.
Nytorkad i rumpan frågade Vera om hon fick bada idag (läs igår). Jo, det går väl bra. Före Bolibompa? Jo, det kan du väl göra. NUUUU
Mamma kan inte vi bada nu, du och jag [-o< 
Vilken underbar idé 
Så vi fyllde badkaret klädde av oss och hoppade i. Vi myste en lång stund, sedan gick jag ur. Vera ville bada en stund till och plaskade, simmade och lekte säkert en halvtimme till. Jag satt bara på toa-stolen som sällskap.
Idag var jag lika trött. Hon tog med sig lite ritpapper och satt och ritade i sängen när jag sov en stund. Utan knorr, utan gnäll. Hon pratade lite med mig ibland, men insåg väl att det var meningslöst eftersom jag var oförmögen att svara
Jag är så stolt över min stora lilla tjej. Det är så skönt att hon bara accepterar tillvaron, även om vi inte är så aktiva hemma varken med saker som måste göras eller med att umgås.
/LO