Vi önskar er alla en riktigt god fortsättning på detta nya härligt runda året om man ser på siffrorna, nästan bara en massa goa cirklar.
Sigge har avgett följande nyårslöften: jag ska sluta med tuttmjölken (låter ju rimligt eftersom jag ammade Emil i sex månader och tyckte det räckte bra), jag ska börja åla, jag ska krypa, jag ska gå (bra ordning om jag får säga vad jag tycker) och så ska jag fråga chans på Lilly när hon hälsar på till våren

(ja här får jag kanske gå in och styra upp unge herrn lite, fast Lilly är ett gott parti så jag sätter nog inte några stora insatsstyrkor

)
Emil däremot ska bara skaffa fler traktorer och ha kul.

Vilket ju också är bra nyårslöften och inte omöjliga att genomföra.
Sigge är ju en sån liten söt bebis om än något tung, rund och go. På något sätt har jag helt missat att han blivit äldre och haft svårt för att ge honom längre sammanhängande sömn nattetid. Har nu tagit mig i kragen, riktigt ordentligt faktiskt. [-X Nu har vi ändrat om förutsättningarna för sonens sömn så han får sova lite längre på natten. Så här ser "schemat" ut nu när han med stormsteg närmar sig tre månader:
7.00 Väckning och tuttemat
9.00 Sova i vagnen ute på altanen som är favoritstället
11.00 Väckning och tuttemat
13.00 Sova i vagnen ute på altanen igen
15.00 Väckning och tuttemat (ensidig kost men han verkar nöjd

)
17.00 Sova i vagnen inomhus
19.00 Väckning och tuttemat så mycket det går, bad och en skvätt nattslurk
21.00 Sova i vagnen inne
22.30 Här serveras en nattmacka i form av tuttemat till en i princip sovande Sigge, han äter friskt för att sen somna om 23.00
Det blir 16 tim sömn minus de däringa tjugo minutrarna han äter nattmacka i sömnen vid 23.00.
Vi har kört så här i två dygn och första natten krävdes en hel del vagningsomgångar. Han var aldrig förtvivlad, gud förbjude, men hade svårt att komma till ro riktigt ordentligt. Först sova han till halv ett, somnade vid halv två för att väckas av mig strax före två

jag började vagna när han grät lite och så visade det sig sen när jag öppnat mina öron att det var Emil som pipit lite. Suck, bad om ursäkt och vagnade ett par gånger så han somnade om. Emil lyckade sedan väcka Sigge en gång vid fyra då han drömde och pratade väldigt högt om traktorer, mamma och pappa. Gullunge. Då fick jag vagna Sigge i några omgångar igen, ganska många men få varje gång om man så säger. Han tystnade jättefort men började gnälla igen efter en liten stund. Mamman var dock envisare än sonen så han somnade och sov sedan tills jag väckte honom klockan sju.
Det låter kanske som om vi sover i samma rum men så är det inte alls, vi råkar bara bo i ett väldigt litet hus utan dörrar (om man bortser från ytterdörren och toadörren) så det hörs väldigt tydligt om någon pratar i sömnen eller bara piper litegrann.
Igår natt, den andra natten, sov han till halv tre utan uppvak, jag vagnade en stund av och till innan han somnade om. Sen var det lite gnäll och vagning vid fyratiden. Han var aldrig ledsen eller desperat hungrig utan mer lite undrande. Var väl rädd att missa ett eventuellt nattmål.
Sigge är som en klocka med sina tider. Jag har ju inte spikat schemat, känner inte att jag behöver följa det exakt på minuten men det känner Sigge att han vill göra och då gör han det. Hans inre klocka är hur vältrimmad som helst.
Denna veckan är sista dagarna Pappan är hemmavid. Han kommer visserligen jobba hela dagarna men ändå finnas på plats. På måndag börjar den vanliga visan när Pappan lämnar hemmet på måndag morgon och återkommer sent på onsdagkvällen. Sen jobbar han hemma torsdag och fredag. Själv blir jag hemma med grabbarna och våra tre hundar.
Det går verkligen ingen nöd på oss men jag tror att hundarna inte är helt nöjda för det blir inga långa promenader när Pappan är iväg på jobb. De får springa lösa i trädgården och så blir det korta promenader till brevlådan och så lite agilityträning i trädgården. Jag kan bara inte med att sätta bägge barnen i stora vagnen och dra iväg på en långrunda med hundarna. Emil måste få gå, klättra och upptäcka världen medans Sigge inte kan sova i den mjuka insatsen som finns till stora vagnen. Går jag med Emil lös och Sigge i vagnen släpar jag inte med hundarna som måste gå kopplade för att inte jaga skogens alla djur. Det blir ingen rolig promenad för någon.
Nu ska jag sätta in lite foton i album, sen ska Sigge ha lite nattamat, Pappan ska väckas (han ligger och slumrar i soffan

fast det skulle han aldrig erkänna) så han kan kvällskissa hundarna och sen är det sängen som gäller.
Kram Susan