nilam
, det blev ingen bugg för mig.
Är väl antagligen därför jag fortfarande inte befinner mig på förlossningen, förstås.Heeeej alla underbart ljuvligt fantastiska människor!
OM ni bara visste vad ni förgyller min dag!
Lugn natt. Har sovit. Känner mig på bra humör trots halsbränna från underjorden.
Ingen känsla för feelingen....
Börjar så smått att räkna med att göra det där UL imorgon. Ser faktiskt fram emot att få se ungen ÅTMINSTONE på insidan eftersom live-versionen inte är tillgänglig. Kanske kan könsfrågan då också en gång för alla avgöras! Sådär ja, nu känns det riktigt kul att vänta till imorgon bitti.
(Apropå att se det som är bra och inte det som är mindre bra, tack Nancy
...)
Ni hade ju alldeles rätt i att det var en god idé att åka på fest. Det var supertrevligt, delicious food som jag (eh.. darlingen) slapp planera, laga och diska efter, roligt skvaller och mycket barntillvända spanjorer som underhöll våra barn.
Nike var i toppform och konverserade en spansk dam på svenska hela middagen tills VaO-Jander upplyste om att hon inte kunde svenska. Det gjorde då varken damen eller Nike något, de verkade ha trevligt utbyte av varandra ändå. Nike utbringade dessutom ett fyrfaldigt leve helt spontant för födelsedagsbarnet inför alla dessa okända!
Jag och darlingen var mäkta imponerade ska jag säga. Rätt otippat.
Jander tog i hand med alla som en stor kille och hjälpte farmor i köket.
Milo satt utan familjesupport vid ena långsidan bland bara okända och åt så duktigt med besticken (hemma är det lite mer blandad användning). Mellan munsbitarna ropade han glatt till mig och vinkade. Verkade trivas som fisken i vatten. När vi skulle åka hem hade han parkerat i knät på Diego som gjorde låtsasfåglar med händerna. Milo var helt betagen så honom höll vi knappt på att få med oss hem. Till slut sa darlingen att vi skulle ta med oss fågeln i bilen hem, den funkade.
Eller som Nike sa på hemvägen:
-Vem var det som hette Lego?
Jander, VaO:
-Näe, inte Lego! DEG-O.
Vilket inte var helt fel. Jag och "Dego" satt som två paschor i bästa soffan och blev serverade. Diego med nyopererat knä och även jag med giltig anledning.
nilam
, det blev ingen bugg för mig.
Är väl antagligen därför jag fortfarande inte befinner mig på förlossningen, förstås.
Darlingen var snyggast av alla spanjorerna (han ser ut som en sydlänning) och jag blev alldeles nykär.
Jag fick också höra en animerad version (av svensk mamma) hur en förlossning i Spanien kan gå till . Hu.
Jag är glad att jag bor i Sverige. Så Torpsara
, det verkar onekligen vara trevligt att vara både gravid och bebis i Spanien men jag skulle inte vilja föda där.
Så tack för att ni hjälpte till att jaga iväg mig.
Tack Gablex
, för de alternativa datumen nu när det perfekta 070707 är ett minne blott.
Fredag den 13 tycker jag är ett utmärkt födelsedatum förutom att det är alldeles för läääänge dit!
Jag läste en teori om att det är kristendomen som besudlat denna dag. Det är egentligen en helig gudinnedag. Fredagen är helgad åt Freja, vår nordiska fruktbarhetsgudinna (vars följedjur var katten), och talet tretton är starkt förknippat med det kvinnliga, månens naturliga faser och menstruationen. I månkalendern har man tretton gånger 28 dagar. När gudinnorna skulle detroniseras en gång i tiden blev det omvänd ordning på det mesta. Vinnarna skriver ju som bekant historien. I så fall skulle det födas en dubbel-kräfta vilket ju passar utmärkt till en så pass kvinnlig dag.
Prickade du och Prinsen in finalen på de sju kakorna tills igår nu då?
Och skulle ni kunna skicka ett paket? Det är strykande åtgång på kakor här (trots att varken barnen eller darlingen äter! Poltergeist!) och jag har inga storslagna planer på att viktminska snabbt. Jag fyller ju inte 40 förrän 2009, haha!
Och vem hade kunnat ana att Skånes naturliga årstider skulle bestå av monsun?
Jag tycker det är lite läskigt med den här alldeles för snabba uppvärmningen! Det känns onekligen inte som ett plus att ha sjönära läge på sitt boende längre.
Heeej Lua
, jag röstar på att svärmor får jobba lite! Så alla barnen får broderade tavlor.
Vi kör utjämningsvarianten på det mesta. Jander fick tex en dopsked på sitt dop men efter det har det varit klent med dopskedar så jag och darlingen "spar" vår doppresent till efter dopet och ordnar det som "fattas". Kanske lite nördigt men bättre att stämma i bäcken har vi tänkt.
Och de behöver ju inte se likadana ut, bara att.
"Jo jag har brutit foten och den är gipsad till knäet. Den andra foten är stukad och händerna sköra efter operationer förra hösten. Hur skall jag kunna förflytta mig när jag inte har en enda frisk kroppsdel "
Sköterskan funderade och mumlade en stund (verkade inte helt övertygad om min ynklighet) innan jag utbrast: "jo, jag glömde ju, jag är gravid i snart nionde månaden också... "
Haha, Nancy! Tack för att du bjuder på ditt elände på ett så generöst och humoristiskt vis. Jag skrattade gott åt ditt återgivna samtal med sjukvården.
Och jag är imponerad över att du fixar att raka benet med alla krämpor!
RESPECT.
Nu KAN det faktiskt bli så att din bebbe kommer ut innan min! Om min fortsätter att sega och din plötsligt får för sig att ta en genväg. Det vore väl ödets ironi?
Om nu någon mot förmodan har orkat läsa sig igenom hela den här uppsatsen tackar jag för visat intresse och önskar er en mysig söndag!
Kram Jannika
Akta dig för korsstygn, Nancy! Till Alva broderade jag en doptavla... risk för djupa själsliga sår för småisarna 
Bland ugglor, skorpor, Totte, översvämningar, numerologi, själsnedbrytande traditioner och ett och annat smyggnäll 
Älskade att läsa om hur du, snygga darlingen och era välartade barn tokcharmade spanjorerna och hela kalaset 
O:) Fast allt blir inte supersnyggt... Smorde in mig med brun-utan-sol igår... 
Tur att du skall föda i Sverige Jannika 