Vi har bestämt oss för att kura vår 7 månader gamla dotter. Vi har läst Barnaboken, men väntar på att få hem Sova Hela Natten-boken så att vi har den till hands före och under och efter kurandet. Jag har även kollat runt här på forumet och fått jättebra tips och idéer.
Det jag känner mig mest osäker på just nu är hur vi ska få till den dagliga sociala samvaron. Lilla R är med oss i nästan allt vi gör, hushållsarbete och sånt. Problemet är bara att jag och min man inte är speciellt (läs: inte alls) sociala av oss. Vi umgås inte med andra människor annat än undantagsvis. Bortsett från just hushållsarbete i form av städning och matlagning mm, så sitter vi bara vid varsin dator. Helst skulle jag bara vilja läsa böcker varje ledig stund jag har. Jag och min man pratar knappt med varandra
Kortare stunder kan hon gå med på att sitta bredvid eller nedanför på golvet och dona på med egna grejer. Hon får också trycka på tangenterna och smaka på hörlurarna och annat hon visar intresse för
Vi har försökt ändra på oss. Hittat på aktiviteter som vi kan ägna oss åt på dagarna. Men nu håller vi på att gå i bitar. Det är ju inte såna vi är! Vi avskyr varenda sekund av låtsasliv. Jag blir så ledsen för Lilla R's skull att hon skulle behöva hamna hos de två tråkigaste föräldrarna på denna jord
När jag läser om andra föräldrar här i forumet så ser jag att det inte är så vanligt med denna typ av "passiva" livsstil och är därför rädd att vi inte kommer att lyckas kura vår dotter eftersom vi brister så fundamentalt vad gäller den sociala gemenskapen. Vi tittar ju inte ens på TV här hemma...
När jag läser Barnaboken tycker jag mig ändå förstå att det inte är meningen att man ska ändra livet helt utifrån barnet utan mest leva på som man brukat fast med barnet delaktigt. Men hur funkar detta då man lever som vi gör?
Är det någon som kan hjälpa mig angående denna undran?
(Och ja, vi är medvetna om att vi inte passar att ha barn - det har vi fått höra - men älskade Lilla R kom till oss ändå
Med vänlig hälsning! /B