) . 
...
!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505) Nancy skrev:Som duggan skrev, tids nog väljer hon själv hur hon sover
Menade INTE nåt i stil med: "ha ha, vänta bara till hon väljer ryggläge". 
Det tog visserligen 25 minuter innan hon sov men de första 10 minuterna var hon helt tyst och låg och plockade lite med filten. De andra 10 minuterna var det lite trötthetsgnöl "AO AO AO" men de sista 5 minuterna blev hon riktigt arg över att hon inte redan sov. Inte en enda gång var hon orolig eller undrade vad som försegick, hon ville bara sova och blev arg för att hon inte kunde somna snabbt nog. Det slutade med att jag buffade henne lugn och sedan somnade hon fint. 
Jag vet att jag gjorde fel.Mamasnest skrev:Vid fyratiden tog jag upp henne och ammade henne, jag har lite svårt att släppa nattamningen helt om jag ska vara ärlig, det är ju min och hennes stund - - -
06.20 var hon trött på att ligga i sängen och ville upp - - - Jag försökte buffa och ramsa men hon var inte mottaglig alls, hon bara sprattlade och skrek.
Ser du det dubbla budskapet här 
I första fallet ser du till dina egna intressen - BARNET är inte betjänt av att äta klockan fyra (när hon nu inte är nyfödd längre). I andra fallet ser du fortfarande till dina egna intressen ("eftersom vi går upp kl 07 här hemma") och försökte övertyga henne om att hon därför, just därför, borde sova lite till, varpå hon blev "rosenrasande". Med all rätt, för hon vet inte vad som gäller här i världen: vems intressen är det du bevakar? Det måste vara hennes, för henne - ty det handlar ytterst om överlevnad. Och det vet hon. Du är, ska vara, måste vara, borde vara, hennes överlevnadsgarant - inte hon din. 
Morgonen har kommit. Nu händer det saker Vargen är här. Barnet måste räddas. Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Det här med amningen är känsligt, jag älskar att amma och avskyr när det börjar närma sig slutet. När min mellantjej valde bort bröstet vid 10 månader hade jag jättesvårt att acceptera det även om jag naturligtvis gjorde det. Det är helt egoistiskt jag vet och jag jobbar på det, det här är sista barnet så det blir extra svårt och jag kommer att få jobba ännu mer på det. Bra med en påminnelse ibland. Instämmer med föregående talare Små barn gör som vi lär dem - det är inte barnen som "väljer bort" bröstet; blir bröstet rutin som första frukost och nattslurk kan man fortsätta i åratal. Man måste bara låta en andra frukost följa på morgonkulan och likaledes servera en bättre middag före nattslurken. Allt i insikten att amningsstunderna kanske inte blir så långa allteftersom barnet blir större och tröttnar på att jobba så hårt på att få i sig maten (som alltså behöver kompletteras redan vid fyra månader). Efter halvåret är bröstmjölken definitivt otillräcklig som näringskälla och barnen brukar därmed förlora intresset för det jag brukar jämföra med en vuxen slurpandes soppa ur ett tillklämt sugrör 
Och som sagt inte tror att det då handlar om näring i stor stil. Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Det blir mat överallt men hon är glad och gillar verkligen maten. Magen har slutat att krångla och nu bajsar hon varje dag, tidigare var hon ofta hård i magen. Hänger det ihop med sömnen eller med att hon äter mer mat? Helst vill hon slopa puréer och äta bitar, smörgås tex. Tokiga unge. JAg började skratta för det lät så kul, jag bara lägger ner henne och lägger mina händer över henne en stund innan jag går ut med ramsan. Ska man verkligen fortsätta lägga tillrätta så högt upp i åldern??? Jag kan tillägga att det aldrig krånglar att lägga henne för någon av oss. 