Lille herr Isidors trots och jul

[annawahlgren]

Från den ömma modern till "Två små bröder" här kom följande trots- och julrapport:

Stackars lilla Isse har landat rakt in i trotsåldern. Väldigt "klassiskt beteende", nästan komiskt.

Han ifrågasätter, till skillnad från storebror Theo, saker som han GILLAR, t ex hemkokt vaniljkola, kramar, att få vara på Theos loft, att bada. Ångesten och hans förvirring är total. Lek, humor och en och annan bestämd förälder (med påföljande utbrott) har varit dagliga bestyr.

Theo har bara suttit och stirrat. Så frågade han mej vad som farit i Isse. ”Är han sjuk? Han vet ju inte vad han vill!” ”Nä, just det”, sa jag, ”han VET inte.” Vill. Vill inte. Uhaaa!!! Theo var dock lättad över att det skulle försvinna så småningom, och att Isse då skulle "veta" vad han ville.

Men ibland är man en bestämd liten herre: "Jag prata, du tyst!". "Vill ha mea kex!" "Slut!" (ljuger mamma). Då går han och hämtar mina skor i hallen och kommer med dem: "Köpa mea i affän!" Allt har sin lösning, således, även om man inte ser den så klart som någon som är 2.

Julaftonen avlöpte väl med Isse. Tomten blev han lite rädd för, men sa hej, tack och hej då med stora ögon. Vad det skulle vara lätt att skrämma livet ur en 2-åring...

På kvällen, när alla presenter var utdelade och öppnade och den lille killen började bli trött, så kom han till mej och sa att han ville gå HEM! Han kände väl inte igen sig i vardagsrummet, som såg ut som ett slagfält, alla människor, konstig mat och tomtar...

[Isobel]

Åh, goa Isse! Jag blir alldeles varm inombords när jag läser om honom.
Det är inte lätt att vara två år och inte veta någonting. Har en kusin till Iza i min närhet som är i precis samma trotsålder Hon har det inte alltid helt lätt, men kommer precis som Isse, med bra lösningar på sina problem ibland. Som att försöka gömma sig i fina (och stooora) docksängen med sänghimmel på julafton när det blev för mycket ståhej.