. Men i och med flytten till sista stället har hon börjat bli orolig på nätterna. Jag undrar om det beror på alla omställningar, eller att hon blev rejält förkyld och fick ett virus (fast hon har inte störts av det förut), eller ett utvecklingssprång (är på väg att gå nu) eller en drömfas? Känner att jag behöver lite peppning då jag börjat släppa lite på vissa saker jag höll stenhårt på förut. Jag har nog varit snabbare på att ramsa te.x och att gå in till henne. I Sverige gick jag efter kurning ALDRIG in, och nu har det skett varannan natt. Dessutom har hon ibland vaknat tidigare och jag lät henne en gång komma upp 2 timmar för tidigt...men hon grät hela den morgonen och var sig inte alls lik. Min mammas teori var magont av utlandsvirus. Men jag tycker att jag haft fog för det på ngt sätt, att gå in oftare? En gång hade hon armen utanför pyjamasen och båda benen i samma pyjamasben och var så upprörd, en annan gång hade blöjan för första gången läckt och det var blött i lakan, en annan gång var hon riktigt täppt och ledsen. Och inatt gjorde jag det STORA STORA misstaget... hon var hjärtskärande ledsen och min man skulle byta lakan då blöjan hade läckt, och jag ...tog upp henne...jag veeeeet att man inte får, men hon darrade och skakade och nöjde sig inte med att bli kramad i sängen. Hon blev tyst på en gång när jag höll henne och min man bytte lakan, och när jag la ner henne var hon tyst igen. Men oj vad jag fick dåligt samvete. Jag såg Anna framför mig, och blev rädd att jag börjar släppa på denna underbara sovteori vi annamade för 4 månader sen. Men det är lätt att vara stark när man känner igen sin dotter. Nu är hon annorlunda på ngt sätt på natten. Och jag vet att SKN-kuren är ngt man alltid ska jobba med, men det är svårt när ens barn förändras att vara lika konsekvent. Jag har kanske varit lite "svag" då jag också varit lite medtagen av alla förändringar, och därför tyckt synd om henne på ett sätt jag inte gjort i Sverige.Kan jag snälla snälla få tips, råd och peppning?
Tack alla underbara SKN- kompisar!
. Min tös är vanligtvis mkt morgontrött och sussade gärna till halv nio minst efter att ha gjort natt kl 20.00. Jag hade ställt klockan före 08.00 varje morgon de tre första månaderna men det senaste månaden släppte jag på det och lät henne göra morgon själv. Jag veeeeet att det är fel, jag vet det verkligen. Men det var så svårt att ta sig upp när min flicka gratis gav mig minst 30 min till...hennes daglur och läggning stördes ej av den senare morgonen, vilket bidrog till min slapphet att inte ställa klockan...
Och respektera de goda nätterna, förstås, dvs inte riva upp dem. Om man nu vill ha dem kvar. Den goda sömn små barn får som kurats efter konstens alla regler är en tillgång för livet.
) så ha gick in, tände lyset och utbrast (nåja) glatt: GODMORRON tjejer!!! och lyfte upp lillan ur spjälisen och ställde henne på golvet.
klockan är ETT 
) och dessutom utrustad med dåligt ölsinne. Så innan jag visste ordet av, låg vardagsrummet i spillror. Hela stora spegelväggen raserade han genom att slänga en stålrörsfåtölj i den, och braket var bara sanslöst.