Står under utredning nu för hur den nye lille ska födas. Vanlig förlossning eller kejsarsnitt...
Saken är den att jag vid förra förlossningen blev tillsagd att jag inte skulle föda fler gånger "normalt". "Verkar vara något som är skevt".
Första förlossningen var oerhört utdragen, speciellt vid utdrivningsskedet. Tog ca 5-6 timmar (utdrivningsskedet alltså) och jag fick aldrig krystvärkar. Till slut kom hon ut genom att jag krystade ändå samt att de var ett tungt yttre tryck. Hon mådde dock kanon den lilla dockan. Vid prat efteråt trodde man att det kanske berodde på bedövningen.
Så vid nästa förlossning hade jag bestämt mig. Jag valde Ystad (Signe Janssons hemmabas) för deras personliga synsätt samt hade bestämt mig för ingen bedövning alls, samt att jag skulle stå upp hela tiden. Sade till maken att säga till mig om jag satte/lade mig ner. Ni kan ju föreställa mig hur glad jag blev när han gjorde just det under förlossningen... 8)
Öppningsskedet var segt, men säkert ganska normalt. Dock tog utdrivningsskedet återigen 4-5 timmar, innan de plockade henne med sugklocka. Som extra bonus fastnade moderkakan och jag sövdes för akut operation - förlorade 3 liter blod. Spännande.
En komplikation vid andra förlossningen kan ha varit att hon kom med ansiktsbjudning, dvs låg inte optimalt och enkelt med huvudet.
Till saken hör också att båda har legat i säte och båda är vända. Man kan ju då undra varför
Så, då är frågan. Vad ska man tro på
Har absolut stort förtroende för läkare men vet också att beslut ibland baseras på andra faktorer än jag vill att det ska göras. Så vilket ska man strida för...
Avslappnad och tränad har jag varit, ganska hyfsat. Även om jag nog kan arbeta med det mer.
Kram till alla