2 och ett halvt - åring som sovit bra men inte nu längre

marianne · Inlägg av **marianne** » fre 28 jul 2006, 10:40

Hej,
jag har två söner och en bebis i magen. Tack vare Barnaboken har jag lärt bägge mina barn att sova (de är 2 och ett halvt samt 10 månader gamla) och de har alltid varit snabba att lägga. Tills nu i sommar. Det började med att vår äldste son fick sova 3 nätter i vår säng när vi var på semester. När vi sen kom hem vägrade han att sova själv i sin säng. Skrek hysteriskt och kastade kudden och nappen. Han slutade inte förrän jag satte mig brevid hans säng tills han hade somnat. Problemet är att det tar honom en timme eller mer att somna. Sedan åkte vi på semester igen och då sover han åter i vår säng. Om en vecka är vi hemma igen (går inte att göra något på semestern eftersom huset vi bor i är så litet att vi alla sover i samma rum. Skriker han så väcker han sin lillebror och sen är det kallabalik i några timmar till) och då undrar jag hur jag ska göra för att få honom att somna själv igen???
Gravid och trött,
undrar Marianne

Inlägg av **annawahlgren** » lör 29 jul 2006, 22:31

Välkommen är du

Men ajaj, man måste vara rädd om den goda sömnen, den som du så fint infört för båda barnen. Pris och beröm för det

Då kan man inte plötsligt lägga en liten unge i sin egen säng utan får ordna med åtminstone en avskärmad resesäng.

marianne skrev: Skrek hysteriskt och kastade kudden och nappen. Han slutade inte förrän jag satte mig brevid hans säng tills han hade somnat.

Han skrek nog inte så hysteriskt utan mera ilsket. Hysteri är ett synnerligen allvarligt sinnestillstånd som ingen människa ska tillåtas hamna i, varken stor eller liten. Det ska förebyggas. Och är man hysterisk kastar man inte kuddar och nappar, tro mig

Man antingen svimmar eller kräks eller båda delarna.

Jag tycker du ger honom en liten minikur - se SHN för större barn

Att sitta bredvid är som du märker ingen (för honom) betryggande idé och fungerar inte i längden. Du lär honom bara att han är utlämnad åt "vargen" (allsköns faror) utan din fysiska närvaro, vilket ju varken är särskilt sant eller (för honom) acceptabelt

Och vadan denna napp

Vid hans vördnadsvärda ålder