Från början i mitt föräldraskap hade jag inte heller tillgång till Barnaboken.
Så jag har funderat över varför det gått så lätt.
Aldrig att de kastat sig ner o tjutit efter godis o dylikt.
Jag har tre förklaringar.
1. Jag har svårt att hitta i affärer och pratar hela tiden högt med mig själv om vad jag inte hittar. Var står det där förbenade hushållspappret nu igen.
Vid mycket späd ålder har barnen förstått att man får hjälpa mamma om man ska ut från affären samma dag som man kom in
2. Jag pratar högt för mig själv om priser på varorna. Varför har de höjt mjölken med en hel femtioöring igen. Detta har nog gjort barnen prismedvetna. De vill bara ha det nödvändiga