Föräldraforumen får i dag sin nya ordförande!

[annawahlgren]

Vår nya ordförande

Det är med stor glädje jag å allas våra vägnar hälsar sign. LO
välkommen som ordförande för föräldraforumen på denna hemsida.

LO har hängivet hängt med sedan starten. Engagerad, kunnig, klok och
inlevelsefull har hon satt starka avtryck på forumen från första
början. Jag har många gånger lättat lutat mig mot hennes insatser och
vågar påstå att det nog inte finns en enda forumist som inte gjort
detsamma. Därför talar jag å allas våra vägnar när jag ger LO världens
största och mest tacksamma välkommen-kram!

Att vara ordförande på föräldraforumen här kräver först och främst en
väldig massa tid. Ordföranden måste, liksom jag, liksom moderatorn och
administratören, ha en överblick över verksamheten som får uppdateras
i princip varje dag. Det är det grundläggande; syftet är förstås att
medverka till och aktivt arbeta för att forumen bevarar och förstärker
sin unika ställning som konstruktiva, handfasta, inspirerande och
välunderbyggda föräldrarådgivningscentra med ett djupt kärleksfullt
fokus: de små, och inte så små, barnens väl. Allt utöver det dikteras
av personliga initiativ och individuella ambitioner.

LO själv presenterar sig närmare!

All den myckna tiden finns ju som bekant inte alltid och för alla. Jag
tänkte mig därför att ordförandeskapet skulle tidsbegränsas från och
med nu, så att åtagandet inte skulle gälla för en obestämd evighet och
därmed kännas orimligt betungande redan från början. LO axlar nu
ordförandeskapet från och med den 1 juni fram till årsskiftet 06/07,
då den nya ordningen med sex månaders förordnande i taget tar vid.

Tack, LO, för att du står villig att ge oss så mycket av din tid, din
möda och ditt engagemang!

[/LO]

Hej.
Hmm, det är ju inte utan att man rodnar en aning
Tack Anna.

Jo, en presentation av mig.
Jag har varit med sedan starten på det gamla forumet och tycker om att dela med mig av mina tankar och synpunkter. Det är inte många ställen där man uppskattar den raka och tydliga ton som jag brukar ha. Här hittade jag hem direkt.

Anledningen till att jag hittade Anna W överhuvud taget var att jag var riktigt orolig för att Vera inte fick tillräckligt med sömn. Nu i efterhand kan jag nog konstatera att hon sov som en gris, men jag hade ingen koll.
Jag fick ett kort och koncist svar av Anna - styr upp tillvaron litegrann.
Det tog ett tag innan jag förtod vad det betydde, men någon månad senare körde vi en minikur på två kvällar (på nätterna sov hon redan). Vi gjorde upp ett schema för mat och sömn, hon fick eget rum, nappen försvann och vi la henne på mage. Vera grät och jag grät (dock inte i närheten av henne) och maken buffade och ramsade. När en kompis ringde på dörren och vi stod och pratade en stund blev det helt plötsligt tyst. Vi hade koncentrerat oss på något annat och hon fick några minuter på sig att komma till ro själv.

Det funkade så förträffligt bra, så jag var ju tvungen att ta reda på mer om vem Anna var och vad hon stod (står) för. Jag började hänga på det nystartade forumet och insåg snabbt att jag kanske till och med hade en del att komma med och dela med mig av. Och så har det fortsatt.

När jag för någon vecka sedan fick frågan av Anna om jag ville bli ordförande för forumet blev jag först väldigt stolt och glad över att bli tillfrågad. Det var dock precis i samma veva som jag omvärderat en del självklara saker i livet (jag har skrivit lite om det under barnaväntan). Att ovanpå det axla Mammut Marias mantel är inte helt enkelt.
Jag brottades lite med mig själv för det var helt självklart att tacka ja, samtidigt som det var lika självklart att tacka nej. Som ni förstår tackade jag ja. Och jag kommer att göra det på mitt sätt - ungefär som jag gjort tidigare.

Det kommer säkert att bli mycket att göra, men jag tycker fortfarande att det är riktigt kul att hjälpa er, samtidigt som jag själv får tips och råd på vägen.

Jag lovar att göra mitt bästa och hoppas jag får stöd i det.

/LO

[Lovis]

Hej LO!

Absolut, jag kan nog tala för alla att du har vårt fulla stöd! Ett toppenval av ordförande tycker jag!!
Kör hårt och hoppas du orkar med våra långa haranger!!

Kram!