Hej allihopa! Ska om några dagar in och förlösas med planerat snitt!! Det blir mitt tredje snitt men de andra två var akuta så den här gången blir det planerat.Känner mej onekligen nervös samtidigt som jag längtar så jag kan spricka!!
Finns det någon som kan lugna mej lite inför den stora dagen. Nackdelen med ett planerat snitt är att det finns tid att gruva sej- när det blivit akut tidigare har man bara varit så tacksam att få hjälp. Det jag oroar mej för är spinalbedövningen och själva ingreppet- förberedelserna och tiden efter känns lugnt. Jag fick spinalbedövning för två år sen med min lilla kille och mådde inte dåligt på det och för snart sexton år sen fick jag epiduralbedövning med min stora kille och mådde inte dåligt då heller. Nu har jag hört och läst om spinalbedövning att det är vanligt med blodtrycksfall ,illamående och ibland andningspåverkan- låter läskigt tycker jag.
Finns det ngn som kan berätta lite om egna upplevelser runt detta och hur länge ni var kvar på BB efteråt samt hur mycket hjälp ni behövde rent praktiskt när ni kom hem speciellt om man har småbarn!!
Jag har inte snittats men med mitt andra barn fick jag spinal, och jag fick en enorm allergireaktion
Jag låg och krystade och kliade ihjäl mig över hela kroppen Men det är en någorlunda vanlig reaktion tydligen, men inget som man blivit informerad om, jag fick en Tavegyl mot klådan bara...
Men en BM sa att det behöver inte hända igen utan kan vara en engångsföreteelse även om det är samma kvinna.
Det är det enda jag vet om spinal
Kram Anna
Mamma till tre, Melanie aug -99, Vincent juli -01 och lillan Daniella född 16/9-05.
Lite kul att läsa ditt inlägg. Jag har en vaginal sätesförlossning o två akuta snitt bakom mej o ska bli förlöst med planerat snitt på måndag 15/5.
Vad gäller förlossning så känns det ibland som om jag varit med om det mesta förutom en "normal" huvudförlossning vaginalt.
Jag har i det mesta bara positiva erfarenheter från mina 2 tidigare snitt, det är som du skriver så himla skönt att få hjälp när det behövs.
Mitt första snitt var lite mer akut o jag var trött o hade sååå ont så jag var liksom inte med så mkt. Operationen gick jättebra o jag fick komma till min flicka direkt efteråt. Vi stannade hela lilla nyblivna familjen på BB i 3 dygn. Jag har alltid fått lov att må som en prinsessa efteråt, har väl gott läkkött kan jag tro. Visst har man ont lite grann, o det är ju jobbigare när man redan har barn hemma att ta hand om, men det har funkat fint hittills.
Mitt andra snitt var inte så akut, vi tog beslutet på natten omkring midnatt o jag förlöstes sedan på morgonen. Jag har alltid haft dålig progress vid mina förlossningar så det i kombination med tidig vattenavgång var huvudskälet för snitt nr 2.
Jag var mer medveten den gången o kunde följa personalens arbete mer "vaket" o det var lite läskigt faktiskt. Man övertolkar ju allt. De minuterna man ligger o bara väntar är sååå långa o jag upplever de väldigt spända o nervösa. Så länge som personalen har sprungit runt o fixat, o så länge jag har varit "aktiv", alltså fram till spinalen har ändå känts rätt ok, men sen har det alltså varit nervigt.
När snittet var klart o flicka nr 2 tittat ut så satte de ett dropp som heter Ringer-dextran (osäker på stavningen). Detta dropp har 2 effekter, det är blodtryckshöjande o blodförtunnande. Nu var det så att jag var alergisk mot sockermolekylerna i detta ämne varpå jag fick just blodtrycksfall. Lite konstigt att få blodtrycksfall av ett blodtrycksförhöjande medel, men så var det. Vid första snittet hade jag inte reagerat mot det, men det är inte ovanligt att man utvecklar en allergi efter första gången.
Att plötsligt må så dåligt o inte riktigt förstå varför var skrämmande, som tur var kom en narkossköterska snabbt till undsättning efter att hon sett mitt tryck förändras. Hon kopplade genast bort droppet o var vid min sida hela tiden. Det tog ca 20 min tills jag kände mej bra igen. Jag fick komma till uppvak o blev kvar där i ca 2 tim. Detta tyckte jag var ok eftersom de hade ringt o meddelat att lilla tjejen mådde jättebra. Maken kom med henne när jag låg på uppvaket o det var ju förståss underbart.
Jag kände inte av blodtrycksfallet mer sen, utan kunde förflyttas till förlossningen några timmar o sen till BB. Den gången kände jag mej så fräsch att jag åkte hem redan efter 2 dygn.
Det blir ju en ny erfarenhet även denna gång, eftersom snittet är planerat. Men jag har varit inställd på det från start, min läkare sa vid förra snittet att hon rek planerat om det skulle bli fler.
Så just nu känns det jättebra. Sen kan man ju tro att det är smidigt o enkelt att förlösas med snitt, men då räknar man bort den oro o psykiska press som det ofta ger, vilken man inte upplever på samma sätt när man är mitt i ett värkarbete.
Bara allt går bra även denna gång så hoppas jag bli kvar på BB 2-3 dagar.
Och visst behöver man hjälp, speciellt när man har fler små barn hemma, Maken räknar med att kunna vara hemma mer eller mindre helt de 2 första veckorna o sen till stor del under kommande veckor tills allt känns ok. Han är egen företagare vilket är bra då han kan jobba närsomhelst, även hemifrån, men han kan inte bara ta semester som de flesta andra, för då har vi snart inget jobb kvar.
Förlåt att det blev så långt. Jag tänker på dej, o tror att du ska få en positiv upplevelse, vi har ju så fantastiska barnmorskor i detta land!
Tack snälla Therese för ditt gulliga inlägg-det var verkligen till nytta för mej!! Ska försöka och bara tänka positiva tankar om bebisen men det är så lätt att man flummar in på alla "tänk om" ..............du vet det man är rädd ska hända osv. Snart (10/5) smäller det och när det är gjort och allt gått bra är jag världens lyckligaste trebarnsmamma .Håller sen tummarna för er och lilla bebisen! kram
Vi miste ju vårt första barn precis efter förlossningen för 5,5 år sedan, så jag vet precis vad du menar. Det är så många tankar som hinner passera ens lilla huvud, o man kan bli knäpp för mindre.
Lyckligtvis känner jag att mina 2 tjejer, som är hemma på heltid from idag, tar nästan all min uppmärksamhet så jag hinner inte tänka så mkt.
Men det ska bli med skräckblandad förtjusning som jag närmar mej måndag.
Vad vi måste ha i tankarna är att ett planerat snitt just är planerat, o personalen har god koll o är väl förberedda.
Skräckhistorier finns alltid, men vi måste få tro på ett lyckligt slut o få njuta av både graviditet o förlossning, annars blir vi smått deprimerade.
Lycka till, o skriv o berätta vad det blev o så.
Mvh Therese
Måste få flika in med en liten fråga. Vad är skillnaden på epidural och spinal? Jag själv har ju faktikst ingen aning om hur det blir för mig. Sist vi kikade in hos dem i v 33 läg de i tvärläge båda två alltså = snitt.
Ska dit igen 15/5 och är då i v 36+4 och då tar de antagligen ett beslut. Så det kanske kan vara idé att börja förbereda sig på olika alternativ.
Mamma Å, Pappa J Karl mars 2004- kurad 2004. Mina och Lisen födda juni 2006, standardmodellade.
Ha!
Jag kan svara:)
Epiduralen läggs inne i ryggmärgen,medan spinalen inte läggs lika långt in. Jag har upplevt båda former av bedövning, och Epiduralen var ingen höjdare för mig, däremot jag somär nål rädd fixade spinalen helt galant. Tyvärr är spinalen sån att man inte kan fylla på den, därför används den inte så ofta vid vanlig förlossning, och du blir helt borta i benen. Men vid planerat snitt kan jag säga att spinalen är helt underbar
Mamma till två barn som får Emil i Katthult att blekna
blogg om pyssel och allt därtill: krumelurans.blogg.se
Har de senaste två veckorna gjort två operationer med spinalbedövning och jag tyckte att det gick jättebra. Det gjorde inte speciellt ont med själva sticket och du är helt klar i huvudet. Fick lite blodtrycksfall men det fixade dom så fort jag sa till och då gick det över fort.
Nu gjorde jag inget kejsarsnitt utan har haft problem med höger njure men bedövningen är densamma.
Det läskiga är innan man fått tillbaka benen, så att säga. Känns som sockerdricka i benen och det tar en bra stund innan man kan stå upp igen.
Maria - mamma till underhållaren Adrian (juni -04) och professorn Edvin (juni -06). Förstfödde sonen kurad. Yngste sonen standardmodellbebis i Gastsjön -06 och grundaren till verktyget "skogspromenad".
Hej hopp!!! N u är det gjort , nervöst till tusen men såklart värt allt när man fått en liten Olle på 4 kg som doftar ljuvligt och är underbar i största allmänhet!!!!!!!!!! Jag är världens stoltaste och världens rikaste med mina nu tre killar- en femtonåring, en tvååring och så nytillskottet! kram pojkmamman
Emil född 19 okt-05 och klok som en bok!
Sigge född 16 okt-07 och tuff som en Tigger!
Mika född 28 maj-09 och snabb som en raket!
Linus född 15 dec-10 och cool som en isbjörn!
Dipl. SHN-kurare!
Maria - mamma till underhållaren Adrian (juni -04) och professorn Edvin (juni -06). Förstfödde sonen kurad. Yngste sonen standardmodellbebis i Gastsjön -06 och grundaren till verktyget "skogspromenad".
Ska om några dagar in och förlösas med planerat snitt!! 
..............du vet det man är rädd ska hända osv. Snart (10/5) smäller det 
GRATTIS!