Jag hittade i och för sig en spännande tråd här nere om att ha tre barn tätt, men tänkte ändå jag kunde höra om det är någon som har fler tips.
Vi har just nu en mellanbror M som är väldigt bestämd och blir helt enkelt SUR när han inte får som han vill. Kastar mat i golvet, häller ut mjölkkoppen i protest, dunkar i väggar, t.o.m slår föräldrar etc. För att inte tala om VRÅLAR i protest när jag t.ex. måste byta bajsblöja när han inte vill eller borsta tänderna på kvällen (som plötsligt har blivit helt otänkbart). Han blir 2 år i augusti. Så tänker jag på det AW skrivit att "ingen fostran innan trotsåldern". Men det är lite svårt tycker jag att bemöta denna aggressivitet! Så främmande för oss för storebror var aldrig sån. Jag tror också att det kan ha lite att göra med dels nyanlända lillebror som är 5 veckor och dessutom det faktum att mellanbror är ganska sen med talet, han säger ännu mest mamma och pappa och "dääää" eller "määää". Så det kan ju vara frustration över att inte kunna säga det han vill också. Så är det också Mamma, mamma och mamma som ska göra saker med honom, speciellt gå på toa eller göra kvällsrutin, då skriker han hela tiden som en galning om det är pappa som går med honom. Ehh, ja, han kan skrika som en galning även när mamma gör det ibland. Förstås trötthet inne i bilden när det är på kvällen.
Igår hände dock en intressant sak, vid frukosten hade något blivit "FEL" tror att det var det att pappa gick och klädde på M på morgonen när han hellre ville att det skulle vara mamma. Så han var skitförbannad vid frukostbordet och kastade macka åt alla håll och sen hällde han ut ett glas mjölk över bordet. Då fick hans pappa NOG och skrek argt "NEJ!" och tog honom med ut i TV-rummet på time out. Gick ut, stängde dörren, och han grät därinne ett tag. Efter bara nån minut gick pappa dit igen och frågade om han ville äta frukost och "vara snäll". Och då kommer M, blid som en liten solstråle tillbaks och sitter helt lugnt vid bordet och äter frukosten utan problem. Själv var jag ganska sur på pappan som jag tycker reagerade alldeles för argt. MEN jag har även märkt själv att om M t.ex. sitter och busar vid matbordet, t.ex. häller ut mjölk (ja, en klassiker här!) eller sprutar mjölk med munnen (en annan favorit) och jag tar mjölken ifrån honom och säger, vill du ha mjölken? (han nickar JA) tänker du dricka då, istället för busa? (JA nickar han igen) så funkar faktiskt det! Så det här med att inte fostra - hur är det egentligen, för det verkar ju ibland fungera med lite konsekvenser för vår annars så charmiga och jättegulliga mellanbrorsa...
Sen undrar jag om någon har tips till kvällsrutin. Vi är ju numera FEM i familjen och jag har lite lust att på sikt få till en kvällsrutin där i alla fall de två minsta går på badrummet samtidigt, får blöja + pyjamas etc och lägger sig samtidigt. Men då blir ju storebror helt överlämnad till sig själv och det känns inte helt ok? Badrummet har tyvärr inte plats till tre barn och en (eller två) vuxen speciellt inte om det är blöjor som ska bytas.. Jag vet inte, hur gör ni som har tre barn? Tidigare har vi haft kvällsmat för bägge brorsorna vid 18.30, sen badrummet för lillebror (numera mellanbror) tillsammans med en vuxen vid 18.50, så läggdags 19.00 för mellanbror. Så brukar äldste få t.ex. läsa en bok eller se lite på TV i 20 min innan han också lägger sig 19.30. Lite tråkigt också att det funkar inte att läsa samma bok för de två äldsta, för mellanbrorsan är VÄLDIGT bestämd på vilka böcker han accepterar och det är typ samma bok varje kväll. Vilket ju blir tråkigt för storebrorsan.
Ja, sorry för ett lite virrigt inlägg, men många tankar i huvudet + amningsdimma här för en nybliven 3-barnsmorsa!
