Jag hoppas att jag är på rätt forum nu, annars får ni flytta mig
Vår Elisabeth är strax över 9 månader - född 2014-12-16. Hon är standardmodellad från början och det har fungerat så bra. Hon har sovit 12 h natt och morgon och lunchlur varje dag. Men för två veckor sedan hände något, hon blev förkyld och då började allt strul. Hon ställer sig upp i sängen och vrålskriker när vi går ut (vid alla läggningar). Hon gråter och blir arg för ramsan. Hon skriker så hon hulkar och hostar. När vi sedan då går in (otaliga gånger) så lägger vi henne ner, buffar och solfjädrar. Oftast lugnar hon sig och somnar men ibland får vi stå hukade över spjälsängen länge innan hon somnar in. Vi har liksom inte följt en linje utan mest provat det som fungerat för stunden. Vi har tom legat i sängen bredvid i tron att hon behöver närhet eftersom hon vrålar när vi går ut. Eg är det inte vrål utan ett ett sådant hemskt övergivet skrik och mitt mammahjärta fixar inte att ignonera det. Vi har försökt allt. Ramsa ut, snabbt ut. Husljud. In och lägga tillrätta och snabbt ut. In och lägga tillrätta och stå kvar. In och ut, ut och in. Klart är att hon lugnar sig när hon får en hand på sig, oftast. Då hulkar hon mindre och mindre och somnar till slut. Men häromnatten tog det två timmar innan hon somnade om. Vi tänker 8-mån ångest, oro. Jag har läst BB om ångest såklart och jag vet att vi kanske gjort galet som gått in och ut och legat inne mm men man gör så gott man kan, i just den stunden i tron att det är det bästa. Vill säga att vi kurade vår son vid 8 mån och det gick så jäkla fantastiskt bra och därför var jag så inställd på att köra SM med Elisabeth (och det har ju fungerat så bra fram till nu). Jag tänker att det är något som har hänt, en fnurra men jag skulle så gärna vilja ha lite råd och tips på vägen hur vi bäst kan hantera detta nu. Är det någon av er som känner igen detta?
Hon får bra med mat och äter i massor, hon får utevistelse två gånger varje dag och social delaktighet och skratt till godnatt
) . Sömn på morgon och sömn på lunchen, sammanlagt 14.5 h / dag. Stora kramar
Emma
) om hon verkligen skulle sova ensam och ni svarade genom att "säga" Nja, det ska du nog inte, vi vet faktiskt inte med era handlingar. Att prova olika tekniker ger bara mer osäkerhet hos barnet som vill få ett klart och tydligt svar. Närhet tillgodoser man på dagen och har inget med natten att göra, ju mer ni "hjälper" henne desto mer och längre kommer problemen att pågå.
Den största boven brukar vara just föräldrar som är rädda att störa syskon, detta tycker jag ni skall lägga åt sidan och behövs det så ramsar man dem båda över en och samma kam 
BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
. Vi kör en kur - som vi har tänkt och hoppas ok att jag återkommer här med ev frågor när vi väl är igång.
)