Natt 20-8
Ammas 8
Vila 10-10.45
Ammas 12
Vila 13-15
Ammas 15
Vila 17-17.20
Ammas 18
Slurk och skratt, i säng 20
Första två nätterna har min kille tagit.
Första natten:
tog en timme innan hon somnade med tillrättaläggande, buff, ramsa ut, hon vaknade vid fyratiden och fick ramsas med han bedömde inte att hon behövde lugnas. Hon sov igen efter hela 1,5 h. Han behövde inte gå in och buffa. Hon vaknade sedan 7.10 och skrek omvartannat till 8-tiden då hon togs upp i en skrikpaus.
Dag ett:
somnar hon direkt efter tillrättaläggande och kort vagning, skak, ramsa såklart, i vagnen. Suupertrött! Vaknar efter 30 min och jag gör om proceduren, vagnar tills hon lugnat sig. Hon skrek inte men kollade upp ur vagnen (tyst och nöjd, nyfiken) flera gånger efter tillrättaläggande, vagna, ramsa osv. Tillslut tar jag upp henne kl 11 nöjd.
Andra luren Tar det 20 min att somna. Tillrätta, vagning, skak och ramsa. Försöker vagna kortare. Hon vaknar efter 45 min. Hon blir direkt lugn vid tillrättaläggande men skriker och tittar ut ur vagnen när jag går med ramsan. påminner från rummet bredvid och får tillrättalägga mm några gånger. Hon lyssnar på ramsan. hon somnar 14.20, gnäller til några ggr men får ramsa och blir tyst. Väcker 15.
Tredje luren:
Proceduren (tillrätta, vagna, skak, ramsa) ca 3 ggr. Protesterar höljutt! Tredje gången ligger hon helt stilla vid ramsan i sin protest och somnar på 10 min. Bekräftar alltid efter hon tystnat.
Natt 2:
Tar 30 min att somna, buffar 1 gång. Vaknar vid 4 tiden igen och håller på ett tag men somnar om själv. Väcks 8! Hurra!
Dag 2:
Vila 1: La 10.05 pga nedbajsning kl 10
Tillrättaläggande, skak i handtaget, ramsa.. Hon kikar ut ur vagnen (inte ledsen eller arg). Upprepar några gånger så hon har förutsättningarna (inte tittar ut) att sova. 10.15 lägger hon sig ner själv efter ramsa. Somnar 10.20 efter lite pip men lugnar sig direkt med påminnelseramsa. Bekräftar. Vila 2: Proceduren (nu utan vagning) och hon lägger sig direkt tillrätta och slappnar av. Kikar direkt upp när jag går ut med ramsan. Bökar runt, tittar ut. Får påminna och lägga tillrätta några ggr. Tystnar tillslut och bekräftar 13.20. 13.50 vaknar! ledsen och lugnas inte av ramsan. Lägger tillrätta och hon slappnar av direkt med blir arg när jag ramsar ut. Ibland är hon tyst men märker sen att hon tittar ut och får lägga tillrätta. Ibland ligger hon still men bökar runt, snurrar runt på rygg massor av gånger och kommer inte till ro där. Övar på att avvakta. Känner att jag överarbetar. Ramsan känns inte som den biter. Kämpar på med vid 15 har hon inte somnat om men är tyst och har lugnat sig men kollar ut och jag tar upp.
Vila 3: Lägger tillrätta, Solfjädrar, ramsar iväg. Reser sig och gnäller. Nu avvaktar jag! Tvingar mig själv att inte ramsa för mycket eler tillrättalägga för ofta. Hon är sur men inte ledsen och jag känner att hon vet vad som gäller och jag behöver inte berätta det igen. Hon får vara sur. Antecknar som en tok för att hålla mig i skinnet. Superarg låter hon nu! Kollar och hon ligger på rygg. Lägger tillrätta.ramsar ut x4 och hon ligger kvar still på mage. Börjar igen, tillbaka på rygg, lägger tillrätta och ramsar ordentligt x 8. Hon ligger kvar men protesterar. Hon liggger där still och protesterar och det avtar mer och mer. Höljudda protester men ligger platt. Går iväg lite för att inte riska att överarbeta. Slänger sen ett getöga och hon bökar runt (hela tiden protesterandes). Får en påminnelse och får sista ordet. Lite gny. 17.07 är det tyst och jag bekräftar (allt detta tog alltså 7 minuter). Väcker 17.27 (hon får 20 min inom marginalkvarten)
Natt 3:
Min första natt! Hon är trött och gnällig och får verkligen kämpa för ett snett leende. Blir sur direkt i sängen men slappnar av, läggs tillrätta, solfjädrar då spjärnar hon emot, ramsar ut. Hon är inte glad, superarg! Påminner 20.01 (för fort?) Hon blir bara argare av det. Skriker och skriker (som vid tidigare läggningar ska tilläggas. 20.07 är hon riktigt uppskriken och bestämmer att nej, på det här viset får man ingen sömn. Går in och ska lägga tillrätta, men hon ligger redan platt tillrättalagd, men arg! Buffar 5 minuter tills jag känner att hon lugnar sig. Hon ligger hela tiden, får bara lägga tillrätta egna benet. Solfjädrar och ramsar ut. Hon skriker mer direkt när jag går ut med ramsan men avtar snabbt. Minskar och jag låter henne reagera. Hon skriker upp sig men avtar och tystnar själv, Jag tror hon förstått så hon fr protestera bäst hon vill. 20.20 Tyst och bekräftar. Då börjar hon gnälla lite men tystar själv. Bekräftar. gnäller mer. 20.25 gnäller med ökad intensitet. Skriker 20.29. Hon blir inte lugnad av påminnelser utan snarare surare. 20.31 har tystnat. Bekräftar och då börjar hon gnälla. påminner x4 och får sista ordet. 20.39 Skriker högt, jättearg. Ramsar men hon fortsätter fast det avtar och hon tystnar. 2045 ska jag precis bekräfta men råkar komma åt så det skramlar till rejält utanför dörren varpå hon vaknar igen. Påminner bestämt och hon lugnar sig något. 20.46 tyst, bekräftar, fortsatt tyst. 21.26 Vaknar och jag ramsar x 4. Gnäller men tystnar. Gnäller lite efter en stund. gnölar runt men somnar själv. bekräftar 21.30. 21.36, 21.37 och 21.45 gnölar runt men behöver inte ramsa utan hon tystar själv. Behöver jag bekräftelseramsa här??
Ok till mina frågor. Jag har en känsla av att hon inte riktigt fattat. Hennes arga arga skrik är verkligen upprörda. Skriker hon sig till sömns? Men samtidigt somnar hon ju redan själv (=målet) och jag misstänker att jag överarbetar och överreagerar. Behöver lite klarhet... Förblindad av broderns härliga sömn känns allt (tom under en kur) som om det är "fel".
Min andra fråga är om det är ok att hon kollar ut lite ur vagnen, jag lägger tillrätta ibland, osv. Slutar överarbeta och låter henne vara lite mer. Så kommer det sitta tillslut med dagslurar i vagnen: eller bör jag ändra till mörklagt eller sängen? Ej mörklagt i vagn passar vår vardag (sovrummet på övervåningen och svårt att mörklägga nere) bäst. Någonstans tror jag det går. Herregud, bara andra dagen. MEN samtidigt känner jag mig så villrådig
Vad säger ni? Tacksam för alla råd och ord.
Sara och Lea
Vi började kura henne på nytt i fredags och det har gått toppen! JAG har gjort min läxa och lyckats få till attitiyden till självklarhet. Herregud, sist var jag så NERVÖS och hade hjärtklappning påväg upp för trappan mot sovrummet. Pratade lugnt och glatt men såklart min lilla bebis känner av att mamma var helt stissig. Nåväl. Nu känner jag mig cool som en, jag vet inte vad. Jag vet vad som gäller och har samma självklara attityd och känsla som när storebror på 2,5 får för sig att göra något galet. Inte står jag där och 'oj jaha hehe hur tänkte du nu, ja kanske så ändå, eller inte eller vad tycker du eller ja nej kanske....'. Det är bara stopp och belägg i förbifarten. Och så känner jag mig när jag ramsar nu på nättera. Ut och mjölka korna och det 
underbar lädning och vilken grym attityd du har!