Råd med amningen på kvällen

[klara_kluck2]

Hej!
Behöver lite råd angående amningen på kvällen med lillasyster som nu kommit till världen och är en vecka idag.

På dagarna funkar 1,5 timmes vakentid och ca 2 timmars sömn i princip klockrent hittills. Hon sover så bra så och äter lika bra men på kvällarna/nätterna är hon gärna vaken/äter hela tiden. Hade hon bra funnit sig i att vara vaken hade jag nog inte gjort så mycket väsen av det men hon ska ju sutta på mig hela tiden och då blir det ingen sömn. I natt så eskalerade det och förtvivlan uppstår hos mig så nu behövs lite stöttning.

Dagsschemat för damen ser ut som följer. (men självklart får hon äta när hon vill, det är ju smekmånad 8) )
vaknar ca halv 8
mat och vakentid till 9-9.30
sova till 11.30
mat och vakentid till ca 13.00
sova till 15.30
mat och vakentid till 17-17.30 hon börjar bli tröttare framåt eftermiddagen
sova till ca 20-20.30
vaken till ca 22

Igår somnade hon då nästan ifrån målet vid 22 men jag trugade på med bröstet och hon somnade i liggdelen gott men vaknade redan 23.30 och skulle ha mat igen. Sen höll hon på och jagade mat fram till kl 02.00 då vi utmattade gav upp och gav henne 60 ml ersättning . Hon somnade som en klubbad och sov fram till kl 05.30.

Vad blir fel? Räcker inte mjölken? Är det galet att ge henne ersättning vid 22-22.30 som extra? Är det bara närhetsbehov?
Vad göra? Är det för mycket begärt att hon ska sova på natten (hyfsat iaf) redan?

Trots att storebror är BB-barn så är det svårt att inte bli förvirrad av de små liven ibland. Trötthet är hårt att stå emot.
Vet ju att den lilla bara är veckan gammal men jag är precis lika känslig för trötthet för det

[Irmasmamma]

Hejsan och jättegrattis till lillasyster!

Ber om ursäkt att ni fått vänta lite på svar.

Precis som du säger så är ni ju i smekmånad, då ska man akta sig för att styra för mycket, MEN att bli mätt är såklart A och O, så jag tänker att ni gjorde helt rätt med ersättningen. (Vilket liten också kanske hintade om genom att sova som en klubbad säl sen .)
Det brukar vara trassligt på kvällen för de flesta pyttisar. Dels är mjölken inte riktigt lika fet och mättar inte lika bra på kvällen som på morgonen, och dels kan produktionen behöva ett tag på sig att hinna ikapp. Har själv en snart sjuveckors som i stort sett suger hela kvällspasset på ca 3 timmar varje kväll...
Så: Fortsätt gärna med ersättning som efterrätt där på kvällskvisten tycker jag! Det behöver inte alls betyda att det alltid kommer att behövas. Enligt mig är att stilla överlevnadsångesten med mat långt mycket viktigare än närhet för såna här små pyttisar, om man får vara sån! 8)

[klara_kluck2]

Det verkar inte vara några problem med mjölken på dagarna, tvärtom, har så mycket att jag snarare tror det skapar problem. Hon verkar mest bara få i sig "törstsläckaren" i början. Hinner aldrig till den feta då hon blir alldeles matt av det första som kommer. Det kommer också så fort och mycket att hon sväljer minst lika mycket luft vilket genererar magknip, vilket innebär att hon vill suga igen vilket innebär att brösten får signal om att producera ännu mera mjölk, ja du fattar har börjat ge ett mål på ett och samma bröst för att försöka få ner produktionen. Vi ger dock fortfarande en slurk ersättning innan läggdags. MEN... Hon vägrar somna. Hon fyller idag tre veckor och vi har i några dagar utökat med att vara med där det händer så att säga. Men hon orkar sällan 2 timmar. Och det har blivit lite si och så med ätandet på dagarna då hon gapar för sitt magknip. Försöker hålla ut och att hon inte ska äta men det är så hjärtskärande att höra henne skrika så det blir automatiskt att hon får äta för tröstens skull. Problemet är också nu att hon håller låda på kvällen med, trots att hon är trött (det synes lång väg!) vi har nu infört badet med regelbundenhet och vakentid från ca 19.30 med 20 minuters lur vid 20 i nio för att hon inte ska bli övertrött. Men efter sista slurken mat slår det nånstans fel och hon vägrar somna. Sambon traskar just nu runt med henne på nedervåningen för att storebror inte ska vakna av hennes till och från gapande kan hon buffas nu?? Håller på att bli smått tokig då vi behöver somna innan tolv nån dag iaf...när hon väl somnat så sover hon dock gott, har inte behövt ge henne mat fören halv fem på morgonen så det måste ju vara ett tecken på att lilla fröken är mätt men då har hon ju varit upp för länge med egentligen... Känner att hon tagit kommandot, behöver ledning rätt. Hur mycket kan vi förvänta oss av denna primadonna vid hennes ålder? Får för mig jag ställer höga krav? Napp vill tösen inte ta heller, hon blir rosenrasande om vi försöker så vi antar att sugbehovet inte är tillräckligt
Långt brev men hjälp är vi i behov av...

[SaraMilana]

Hej!

Stort grattis till lillasyster!

Lilla tösabiten är ännu bara en liten liten plutt, då man får inte ha så stora förväntningar. Däremot behöver hon ledning av er.

Kvällstrassel är jättevanligt och beror i de allra flesta fallen på övertrötthet. Pressa inte vakentiden med en såhär liten, tycker jag, utan lägg vid minsta trötthetstecken. Dvs, sikta på 2 h, men är hon trött efter 1-1,5 h så lägg henne då. Buffa eller vagna för att hjälpa henne att komma till ro! Jag kan tillägga att min lilla tjej på 3,5 månad sällan orkar 2 h vakentid. Sikta på att tidigarelägga natten tycker jag, det gjorde att kvällstrasslet försvann hemma hos oss.

Låt henne äta under ca 1,5 h direkt när hon vaknat, erbjud flera gånger. Tänk förrätt, huvudrätt, efterrätt, kaffe och kaka. Det gäller att stilla överlevnadsångesten, en såhär liten person tror ju att hon ska duka under om hon inte får mat.

Inget av mina barn har velat ha napp, de har hittat tummen så småningom istället. Mycket praktisk sak som inte går att tappa bort i sängen på natten.

[klara_kluck2]

Låter kanon! Får helt enkelt låta den lilla somna tidigare och jag likaså
Det har gått bättre de senaste dagarna men igår vaknade både hon och storebror med täppta näsor så i natt har hon sovit dåligt igen. Vi får hoppas att det går över snabbt, svårt att skydda henne mot förkylning när man har syskon. Storebror har ju varit både hos mormor och farmor sen hon kommit och då har han väl dragit med sig nåt hem.

Har en ytterligare fråga eller om nån kan rekommendera nån bra tråd... Mitt största aber just nu är att kunna kombinera vårt nyfödda lilla hjärtas behov med storebrors behov. Han är ju i trotsåldern och detta tar hårt på mig på dagarna. Vill verkligen inte skicka iväg honom på dagis men snart skickar jag honom vart som helst
Hur gör man? Försöker att möta honom och se till att han inte känner sig förbisedd men under amning är det ju rätt svårt. Den lilla kan ju knappast hjälpa att hennes storebror kräver uppmärksamhet och behöva vänta på att få mat för att han lägger beslag på hela soffan eller nåt annat han kommit på att jag behöver just då Antar att vi kommer vänja oss men goda råd är dyra känns det som just nu. Pappa är ju bara hemma på helgerna för nån måste ju dra in pengar med, även om jag kan tänka mig självhushåll nu bara för att få lite hjälp

[SaraMilana]

Jag tänker på den här tråden, miniz svarar så fint: http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =8&t=50515 Men jag kan tänka mig att det finns många trådar på samma tema inne på Barnafostran!

Trotsen fullkomligt exploderade hos storasyster här ett litet tag efter att lillasyster föddes. Typ direkt när vi lämnade smekmånaden och lillasyster började skarvpartajet. Jag tror i efterhand att det hade väldigt lite med lillasyster att göra, snarare berodde det på min egen attityd och inställning. Hon kände av min frustration och stress för att få runt alltihopa och svarade på sitt sätt. Sen när jag började slappna av i rollen som tvåbarnsmamma slappnade även storasyster av.

[klara_kluck2]

Ja du har nog rätt, läser Sigrids tråd när jag hinner nu och herrejösstanes vad man känner igen sig. Men det ger även styrka att orka med. Ibland vill man ju bara gråta och gömma sig där ingen kan hitta en
Inatt var vår lilla dam igång igen och skulle prompt (!!) inte somna. Tills lut blev det bärselen som fick söva henne men det tog tiiiiid. Men vi fick inte till att lägga henne i tid så det måste bli ändring på det pronto.

Har svårt för det här med amningen och tiderna...
Hur ofta bör hon äta egentligen? (Hör hur dumt det låter när jag frågar då jag vet att det är smekmånad). Men när jag ammat henne en halvtimme och trugat och trugat, så kan hon ändå efter en kvart bli pipig och gnällig och ibland skrika. Bör jag amma henne igen då eller ska jag tro att hon piper för nåt annat. Tycker själv att magen borde vila lite eller gör den det när hon sover sen?
Förra gången hade jag samma känslor vad det gällde amningen och stod ut med helamning i två månader sen delammade jag (kväll och natt) till fyra månader sen la vi ner.
Känner sådan fruktansvärd press/stress av att hela tiden behöva vara tillgänglig. Men sen får jag dåligt samvete av att sluta amma för då är man ju inte en tillräckligt "god mor". [-X
Mycket lättare med ersättning för då vet man ju att hon fått käk och hur mycket. Men hon går ju upp i vikt som hon ska nästan mer än nödvändigt (400 g på 6 dagar!!).
Hör ju själv vilken virrhöna jag låter som, inte konstigt att vår lilla prinsessa (vi tror hon ska heta Emma ) är förvirrad heller #-o
Till saken hör väl det här med kraven som du skriver om i Sigrids tråd. Har tre hästar med som jag konstant har dåligt samvete för. Ingen av dem rids eller tävlas just nu så den biten behöver jag inte oroa mig för men de är ju lite som en bebisar också. Måste nog börja sänka kraven ännu mer
Är jag på rätt spår tros? [-o<

[Dumlekolan]

Finaste du - inte ska du gå runt och ha dåligt samvete, det gagnar ingen, tvärtom, så stjäl det din kraft o energi. Så följ nu både hjärtat o magen o gör det som passar DEJ, o strunt i omvärldens krav och påpekanden. Jag har aldrig fått till amning o kan därmed inte ge några goda råd angående det, utan jag fick ge ersättning till alla mina tre. Med min första hade jag dåligt samvete till en början men sen släppte jag på det, för jag såg ju att han växte o mådde prima o vilken lycka för oss alla, att pappa också kunde mata. Vi hjälptes åt så fint o avlastade varann. Så det ena behöver inte utesluta det andra. Och närhet ger man de där små liven hela tiden, på olika sätt!

Kanske det är inbyggt i oss kvinnor, att vi vill göra allt så rätt o riktigt, ge barnen det bästa tänkbara o vi funderar o tänker så mycket, så huvudet nästan kokar, analyserar o oroas för minsta lilla sak. När man helst bara bör flyta med o ha tillit till att det bästa tänkbara kommer ske! Lyckan finns så nära!

Varm kram från en som känner igen sig i dina tankar!

[klara_kluck2]

Tack tack tack och åter tack!
Idag har jag pumpat för att kunna gå ut i stallet ikväll utan att känna mig stressad \:D/ Behövs ju pumpas rätt mycket då de små liven behöver rätt mycket mat redan nu (här skulle man haft en ko-smily ), men räcker det inte får pappa och storebror bara sno ihop lite ersättning också. Nu får det vara slut på det dåliga samvetet och börja njutas lite mer

Idag har vi tagit steget mot lite mer ledning också. Lilla damen vaknade i 45-minuters skarv och dumma som vi var ryckte vi upp henne direkt, då konstaterade sambon att det kanske hade varit smartare att försöka oss på lite vagning/buffning innan vi tar upp henne för att försöka stödja henne i att sova hela luren ut. Vi fuskade lite , matade, satte henne i bärselen, hon somnade om och sover nu igen i vagnen. Nästa gång vet vi bättre och TAR LEDNINGEN och inte ställer frågor tillbaka.

Dock är hon snorig som tusan och visst är man där med sina egna förbaskade vargar. Kan hon andas? nä hon vill nog sitta och sova?! Behöver hon mer koksalt? JA, ni vet säkert vad jag menar... #-o

Vi vet ju att SM funkar, då storebror blev introducerad för detta vid 2 månaders ålder sist och han har ju snällt fogat sig i vad som hittills i livet. Sova borta, sova hela natten you name it! Men det är ju första gången med en helt nyfödd och SM så vi får jobba vidare och se tiden an. 8)

Men tror nog att delamning kommer bli vår melodi. Att byta ut ett mål eller två på kvällen för att få lite egentid och kunna hämta andan.

Apropå storebrors trots... Idag är han hur snäll som helst. Två dagars trots som gör en gråhårig (sätta sig på vardagsrumsbordet, precis lagom långt bort, när jag ammar bara för att han kan och sedan titta utmanande på mig när jag säger åt honom att gå ner ](*,) ) för att idag vara snäll och lugn och lyssna. Tur det finns såna dagar med annars hade man ju bytt bort ungen efter ett tag

[lgh140]

Härligt med lite egentid! Själv kurade jag min stora vid 8 mån och känner mig också väldigt osäker på dessa småttingar och vad de klarar av. En hel del verkar det som Låter iaf som du har koll på läget :thumbsup:

[klara_kluck2]

Egentid är bra 8) men kvällarna är vingliga dock vi har svårt att få till det där.
Nu har det blivit nån form av varannan dag system där hon ena kvällen funkar och nästa är helt ifrån sig och ska vara vaken minsann
Hon blir arg när jag ammar på kvällarna med. Jag fattar inte riktigt vad hon vill.
Idag till exempel: vi somnade båda vid 15.00 ( storebror bar hos farmor och höll låda) hon vaknar vid 17.30 och får mat, somnar återigen vid 18.40 efter att fått mat igen ( påfyllning). Sover till 21.00 då vi väcker henne, jag ammar från överfyllt bröst, bad, redo för kvällen och nu skulle jag ge henne påfyllning vid 22.00. Då håller hon på att uffa och gruffa. Så fort det kommer mjölk så skriker hon och slår med alla sina små tentakler allt vad hon kan. Utdrivningsreflexen är stark, trots att bröstet nu är mjukt och väl tömt.
Vad händer? Är hon mätt? Eller är hon bara trött? Svårt att få henne lugn när inte ens bröstet duger. Vi försöker vagna men hon bara gapar mitt tålamod tryter.... Vill ju sova nån gång...
Vad gör vi för fel? Och varför skriker hon vid amningen tros? Bästa sättet att få henne lugn? Känns som att det är omöjligt att vagna henne till "sömnlugn" när hon redan är pissed off innan man lägger ner henne... Tänker jag fel?!
Hu! Ibland känner man sig rent av helt oduglig

[Ylvispylvis]

Hej och Grattis till lillasyster!!

Inte är du oduglig , du är lillans absolut bästa mamma! Bra jobbat hittills, och grattis till så fina dagar =D> ! Jag är ingen expert men dristar mig till att svara bara för att jag känner igen mig . Jag SM:ar min son som nu är 3,5 månader och har gjort så från början. Han var en riktig tröttmössa, framförallt i början, så vi lät honom sova mkt mer än "rekommenderat" (tack vare fina råd här på forumet) och det gjorde susen! En del små behöver helt enkelt mer sömn. Så mitt råd är att helt enkelt testa att INTE väcka tösen vid 21 för att se om hon möjligen sover "nattpass" redan från 18.40? Vår kille har jag för mig sov 18-01 vid en månads ålder och sedan sov han gladeligen vidare och vi gjorde morgon ca 06 eller nåt sånt. Kan ju vara värt att pröva att lägga för natten redan 18.40? Kanske blir någon mer nattamning men hellre det än skrik och panik, eller hur? (Jag har också extremt dåligt tålamod med högljudda frågor... )

Angående arg på kvällarna är det samma sak med vår kille och det har tyvärr inte blivit bättre utan allt som oftast blir det tvärnej till "sista slurken" som mamma ju gärna vill ge . Jag tolkar det numera inte så mycket utan tar det bara som ett tydligt NEJ och går vidare i programmet. Jag gjorde så i början att jag la honom för att sova och tog sedan upp och ammade när han sovit en liten stund, även om han kanske vaknade till av ätandet somnade han om direkt sedan så det fungerade för oss. Men det beror ju på hur bra tjejen är på att somna om. Sen är det ju vad jag förstår dagens sammanlagda matintag som avgör sömnen och inte (som man lätt tror) kvällsslurkens storlek. Så var lugn, hon svälter inte ihjäl om hon inte får i sig det sista .

Om du har väldigt kraftig utdrivningsreflex så är liggamning ett tips, det ska vara lättare för lillan att äta då. På amningshjälpens hemsida finns tips om blockamning och sätt att minska produktionen men du verkar ju redan ha koll på det =D>.

Sedan kan det ju vara ett stort sugbehov som spökar vid läggning/kvällsamning? Vi var helt emot napp innan vi fick barn men införde det runt en månad och OJ vad skönt det var 8). Visst finns det nackdelar och det blir ju jobbigt snart att ta bort den (för oss) men kanske att det är värt att testa om hon vill suga men blir arg när det kommer mjölk? Eller kanske det räcker att stoppa in ett rent lillfinger i lillans mun en kort stund för att få henne nöjd (jag vill verkligen inte rekommendera napp egentligen)? För om hon får ha dig som napp (om hon ens accepterar det) så kommer du ju bara få ännu mer mjölk...

Hur jobbigt det än känns med hormoner och allt så blir det ju garanterat bättre, var lugn för det. Snart sover lillan också 12 h utan att blinka . Så kämpa på så fint som du gör, som alla sa till mig: det ÄR svajigt i början

Några tankar från en förstagångsmamma...kram på dig!

[Irmasmamma]

Hej!

Du har fått himla fina råd från Ylvispylvis tycker jag! Jag håller helt med om att tidigare läggning brukar vara det enda rätta vid kvällstrassel.

Ang. kvällsamningen så håller jag också med, truga inte för mycket utan se det som att liten antagligen inte är mer hungrig. Själv brukar jag tänka så med min son, men OM jag nån enstaka gång tycker att han ätit väldigt lite under "middagen" så jobbar jag lite extra på att lugna honom, se BB "om den nyfödda tycks vägra äta", eller så buffar jag honom lite lätt i rumpan vid tutten och då brukar han lugna ner sig och suga. (Här är det också precis som du beskriver, han suger nåt drag - reflexen kommer igång - han släpper, förbannad - mjölken sprutar... Men jag har valt att tolka det som övertrötthet och inte sugbehov, så jag har inte gett nån napp.)

Jobba på med målet i sikte!! Kom ihåg att lillasyster fortfarande är pytte, snart rätar frågetecknen ut sig ett efter ett. 8)

[klara_kluck2]

Nu är lillasyster Emma 5 ½ veckor.

Dagarna är egentligen en ren fröjd men kvällar och halva natten däremot Puh!

Nu behöver vi lite hjälp med att se om nåt görs galet eller iaf mindre bra.
Så här ser dagsschemat ut med givande och tagande
6,30-7,30 Vaknar, mat, umgänge, passiv delaktighet när jag gör frukost åt mig och bror. Vaken ca 45 min, max en timme annars somnar hon där hon står.
Sover ca 1,5 -2 timmar men gruffar och uffar en hel del i 45 minuters skarven. Behöver sällan dock vagna eller annat.
Vid 10.00 eller 10.30 Mat , umgänge mm
ca 11.00 eller 11.30 så är hon trött igen. Då brukar vi gå ut i vagnen och mocka stallet tillsammans jag och storebror (han tvättar bilen ibland eller nåt annat spännande).
Sen sover hon oftast två timmar och då hinner vi göra mat och äta med innan hon vaknar.
Sen vaknar hon igen vid 13.00-13.30 för mat och umgänge samt passiv delaktighet då vi oftast tar hand om nåt i hushållet städar badrum eller dammsuger.
Efter en timme sover hon igen till ca 17.00.
Trött igen vid 18-18.30.
Sen börjar det. Vid halv 8 kan hon oftast vakna igen, då tänker vi bra. "vaken en timme sova två och sen fylla på med mat och sen göra natt, alltså vid 22.00." MEN ICKE!
Då ska fröken sitta på axeln (med klotrunda ögon och huvudet upprest på svaj, inget fel på den nacken inte ) annars gapar hon. Försöker vi vagna henne är hon tyst i allt mellan 15 sekunder till 3 minuter för att sen börja om. Det händer att vi försöker vagna henne i dessa två timmar för att sedan ta upp och mata igen och då har ju dessa två timmar gått och hon är hungrig igen. Då somnar hon sedan 1 timme senare, helt utmattad.

Vad händer? Varför somnar hon inte om igen vid halv 9, på dagarna går det ju kanon utan protester? Sover hon för mycket på dagarna?
Ska vi lägga henne vid halv nio i mörkt rum? Nu lägger vi henne i vagnen med oss i vardagsrummet (det är tråkigt att vagna i mörkt rum i två timmar )
Hade varit skönt med liiiiiite egentid för mamman och pappan på kvällen när båda kidsen sover.... Nu blir det att man lägger storbror (som för övrigt är underbar med detta) och sedan vet att resten av kvällen måste läggas på en absolut vaken lillasyster #-o

Nu behöver jag exklusiv konstruktiv kritik 8) för jag har slut på idéer själv nu.

Vet att man ska bara hålla spåret med sådana här små men lite måste man väl kunna göra ut dessa kvällspass

[Ylvispylvis]

Hej igen!

Här skulle jag tro att det behövs en länk till hur man tar sig upp ur vagningsträsket, eller har jag fel (jag är ingen expert)? Vagna av och till i 2 h låter inte så roligt för någon av er. Backa!!! Tyvärr vet jag inte hur man länkar, men sök på "vagningsträsk" så kanske du hittar tråden, förresten ligger den nog bland de klistrade trådarna här! Eller i "svar på vanliga frågor", typ. HUSLJUD, typ dammsuga utanför rummet (och lyssna av ibland så hon inte ligger och skriker upp sig) är en bättre väg att gå om hon är arg och inte kan sova. Kör ni med det? Bra läsning finns här på forumet, kan någon länka

Ammar du eller flaskar? MER MAT är guld värt för att minska skarvar!

Hur gick det med de tidigare läggningarna? Jag tror fortfarande att lilla fröken är övertrött och att det är därför hon inte "vill" somna på kvällen, så pröva att bara ge ett "nattmål" (om hon inte hunnit få i sig tillräckligt på dagen) i mörkt rum och utan prat och sedan lägga direkt igen för att sova natt. Somnar hon vid bröstet/flaskan så hade jag inte brytt mig så mycket när hon är så liten.

På dagarna så la vi vid första gäspen eftersom han somnade bäst då, försök inte pressa lillan att vara vaken mer för då blir hon övertrött vilket visar sig på kvällen/halva natten . Och mata på så mycket det går (utan att hon blir arg), gärna innan sovet också så blir skarvandet oftast mindre (insomningsslurk). Lägger ni vaken?

Som sagt, vår son hade ca 11-12 h natt (med mat förstås) vid den åldern och mådde bara fint av det. Vi "tvingade" honom att sova på kvällarna fast han verkade pigg (övertrött!) och det gick fint även om det kan verka hopplöst precis i början med mycket frågor "ska jag verkligen sova nu?". Och (håller experterna med mig ) upp ur vagningsträsket!!!

"Schemat" verkar annars helt ok tycker jag.

Pröva detta och se!

Kram!

/Ylva