SM med Samuel

[Ylvispylvis]

Hej allihop!

Jag heter Ylva och är nybliven mor till en liten ljuvlig Samuel . Berättelsen om hur han kom till världen finns under bebisar 2013 för den som är intresserad. Han föddes 20 augusti så han är bara 11 dagar men vi har redan kört igång med SM så gott det går och är båda mkt inspirerade av Barnabokens kloka ord =D> . I början var det inte så lätt, amningen funkade bara hjälpligt (första barnet, ju ) och dessutom fick jag mjölkstockning som jag inte upptäckte i tid eftersom febern inte märktes pga de 8 panodil per dag jag åt för snittets skull... :^o Men stockningen har släppt och han har börjat öka liite i vikt (bvc-tjejen var lite orolig när han tappat första veckan men jag som ser hur mkt han äter och hur bra han sover känner mig lugn numera) så nu börjar det gå bättre.

Här kommer en liten beskrivning och några frågor:

I början lät vi honom såklart sova hur länge han ville och äta när han lät höra sitt hungerskrik (vi slet inte upp honom vid minsta gny utan gjorde som AW skriver i BB, "invänta skriket" och då försökte vi vara väldigt snabba med maten). MEN han sov lätt 4-5 timmar i sträck och hann inte äta ordentligt när han väl var vaken [-X . När han vaknade tjorvade han och hittade inte rätt tag på bröstet förrän efter kanske 15-30 min vilket förstås gjorde att han blev väldigt upprörd och sedan inte kunde äta lugnt utan hetsåt när han väl hade tag. Dessutom varade vakenpassen alldeles för länge, det kunde ta 3 h med stök (och små små sömnpauser) innan han fick ro att sova igen. Efter lite läsning här på forumet insåg jag att han förmodligen blev övertrött av att vara vaken så länge och därmed inte orkade äta sig proppmätt och alltså inte kom till ro. Kan det stämma?

Så igår kväll gjorde vi en kupp och bestämde oss för att väcka honom efter 2,5 h sömn och helt enkelt köra ett effektivt SM-mål för att se vad som hände. Det gick över förväntan och han skrek i princip ingenting utan kom igång med ätandet väldigt bra när han väl vaknade och insåg att det var matservering och inte sömn på schemat . Sedan när vi la honom vaknade han till och fick hicka (hur får man hickan att sluta på såna små??) men vi lät honom ligga och grymta lite och efter en liten stund somnade han SJÄLV! Bra? Eller helt förkastligt och grymt att låta en endast 10 dagar gammal gosse somna själv i korgen ? I natt och idag har vi kört på samma taktik och det har fungerat bra, vi har hunnit 4 SM-mål nu idag och de har tagit 1-1,5 h och de flesta gånger har han somnat gott direkt efteråt. Ibland har några påfyllningar behövts men främst när målet tagit längre tid och han somnat ifrån vid tutten.

När han vid de tillfällena somnat, slurkat, somnat, slurkat och uppenbarligen inte är hungrig utan bara grinig pga övertrötthet och har svårt att komma till ro så har vi börjat ge honom lillfingret att suga på eller vagnat honom en stund och då har han somnat och sovit mycket gott tills vi väckt honom efter 2,5 h. Är det bra eller riskerar vi på något sätt att förstärka överlevnadsångesten genom att inte ta upp och mata? Och hur farligt är det för bröstgreppet att ge napp som insomningshjälp? Några erfarenheter?

Jag har inte riktigt koll på smekmånadens "regler" och känner ibland att vi kanske går ut för hårt, men så länge han äter och sover bra kan han väl inte må alltför dåligt, eller? Min instinkt säger att han mår mycket bättre av den nya taktiken och att få rutiner för när han fick sova så länge han ville blev han liksom för hungrig för att äta. Min systers ena tjej var sådan, om hon inte väcktes med tutten i mun blev hon galen av ilska och kunde inte komma till ro och äta...så jag tänker att han kanske är lite liknande. Han skrek mycket värre i början när vi lät honom sova så länge han ville. Delvis därför han hade så svårt att hitta rätt tag om bröstet. Men han är absolut ingen skrikis, utan glad och pigg när han är äten och vaken på skötbordet. Har också lite social delaktighet med pappan varje mål, kort men trevligt!

OJ, vad långt jag skrev, men om någon orkar svara på mina små frågetecken är det guld värt!

Heja det här forumet!! =D>

/Ylva

[mamaA]

Hej och Grattis !

Det låter ju som du har alldeles utmärkt koll på att leda sonen i livet. Vad bra att ni väcker honom och att det funkar bättre. Sover de små för mycket på dagen så hinner de ju inte äta och sover sämre på natten.

Jag tycker att man kan göra skillnad på grymt och pip , så länge du upplever att han bara har svårt att komma till ro så är det säkert så. Vi blev rekommenderade att introducera napp av BB-sköterskorna efter 1 vecka ca. Jag hade problem med mjölkstockning och var där och pumpade en del. Sonen åt som en häst och det kändes som han kunde hålla på hur länge som helst så de sa typ att låt honom äta i en timme och sätt sen i nappen. Jag hade enorm mjölkproduktion i början och hans ihärdiga ätande ökade bara på den.. . Nu lät jag honom äta mer i typ 1,5 timme enligt SM och sen fick han nappen och somnade gott.

Jag tyckte att nappen var jättebra när han var liten, visst fick vi putta in den då och då under sovpassen men det var ju fort gjort. Den var superbra att ha när jag tog bort nattmålen. Kom bara ihåg att plocka bort den i tid, jag blev övertalad av pappan och mormorn att behålla den lite till hela tiden och tyvärr är den fortfarande kvar [-X . Den ställer inte till med problem på nätterna men detta skrikande efter den på dagarna blir bara mer frekvent. Så här i efterhand skulle jag kastat den vid 4 månader.

kram

[Ylvispylvis]

Tack MamaA för svaret!!

Skönt att du tycker att det verkar vettigt. Han är faktiskt väldigt harmonisk för det mesta, idag var vi i kyrkan och folk (många) som ville titta på honom fick finna sig i att han låg och sov såå gott och utan minsta pip hela tiden så ingen kunde hälsa på honom ordentligt! =D> Bara bra så här i början att han slipper lite baciller... Får se om det håller i sig, en vän sa "Äh, ni får skaffa en till, den där var ju ingen prövning!" #-o . Men jag tänkte: sen när blev barn prövningar?? De är ju gåvor, det står t.o.m i bibeln så det borde väl kyrkvännen veta.

Jaja, nog om det. Men jag har några fler frågor:

Hur får man nattmålen att funka och hur många ska det vara så här första månaden? Vi har aldrig lyckats hålla ett nattmål på under en timme (alltså ingen större skillnad mot ett kort SM-mål), finns det några knep? Vore skönt att få till. Men det går bättre och bättre.

I natt väckte jag honom vid 02.30 (då hade han sovit i 2,5 h) men eftersom han sov djupt tog det 30 min att ens få honom att börja äta och då var han inte så glad (inte konstigt). Sen när han ätit klart blev han pigg och klarvaken . Efter 30 min (av grymtande oro men ej skrik) somnade han i pappas knä vid 04. Det var egentligen nattens enda "korta" mål, han fick ett ordentligt SM-mål 21.45 (borde det ha varit ett nattmål??) och ett till 06.45. Jag börjar därför tvivla på att det är smart att väcka honom i djupsömnen. Det gäller nog att pricka in ögonblicket när han börjar söka bröstet (vilket han gör tyst och stilla ganska länge) och hinna få upp honom innan han ger hals. Kanske ska vi våga låta honom sova längre pass (så länge han vill) på natten om vi fortsätter hålla tiderna på dagen? Värt att pröva?

Hur många SM-mål bör vi hinna under dagarna? 4 eller 5? Har sett lite olika bud här på forumet. Som det ser ut nu är det typ 5 SM-mål och ett nattmål per dygn. Fast som sagt med mycket liten skillnad mellan SM och nattmål. Bör vi satsa på ett nattmål till? Hur gör vi då? Eller andra tips?

Och hur mycket social delaktighet behöver/bör lillen ha om dagarna, tro? Nu har han ca 5 min per mål och jag blir inte klok på om han bör ha mer (för att sova bättre på natten) eller mindre (för att orka äta och inte bli övertrött)? Ska så små ens ha börjat med social delaktighet? Min man är väldigt peppad på BB och börjar med allt på en gång...

Tacksam för svar igen!

[mamaA]

Hej igen!

Jag fick aldrig plats med mer än 4 SM mål per dag. Jag körde vild smekmånad tills vi satte schema vid 2 månader och följde 1,5 äta-2,5 sova rytmen då sonen inte orkade något annat.

Väck honom inte på natten så här i början, det gör man bara när man har ett nattmål och måste ta hänsyn till frukosten. Målet är ju att han ska sova så länge så möjligt på natten så då vill man inte att han lär sig att han ska ha mat då likadant som på dagen.

Jag förstod aldrig hur man fick till 20 min nattmål, blev 45 min-1 timme, 30 minuter vid 3 månader. Här får någon annan gärna ge input Jag räknade allt efter 11 som nattmål för då ville jag själv sova . Mat vid minsta pip på natten när han är så här liten.

Social delaktighet blir det inte så mycket i början, låt pappa byta blöja och rapa så får han också lite tid med honom. övertrötthet bör undvikas till varje pris .

Har också fått kommentaren att sonen är ju så exemplarisk med sömnen så så lätt får vi inte det nästa gång.. Fåntrattarna fattar ju inte att det handlar om att man lär sina barn att somna själv som gör hela skillnaden .

Kram

[Ylvispylvis]

Ok, tack så mycket!

Då ska vi inte väcka honom på natten mer, utan invänta hans pip och grymt! Det känns ju mycket vettigare, jag håller med helt och fullt. Om några timmar är det förresten dags för ett BVC-besök, ska bli spännande att se om vi lyckats få honom att öka ordentligt i vikt. Om han inte har gjort det blir jag faktiskt lite ställd . Bajsar gör han iaf, minst 3 rejäla laddningar per dag (eller rättare sagt mest på nätterna)!

Tack o hej så länge!

[Sarisparis]

Hej Ylvispylvis och varmt välkommen hit säger jag med!

Lyssna pâ vad BVC har att säga, men lyssna mer pâ din magkänsla.

Vi har aldrig lyckats hålla ett nattmål på under en timme (alltså ingen större skillnad mot ett kort SM-mål), finns det några knep? Vore skönt att få till. Men det går bättre och bättre.

Nu när han är sâ liten har han ju ingen aning om att det faktiskt är skillnad pâ dag och natt. Men det kommer, särskilt om ni hjälper honom pâ traven genom att göra tydlig skillnad. Pâ dagen är det livat och ljust, pâ natten mörkt och tyst. Att hâlla nattmâlen sâ minimala som möjligt innebar för mig att minimera ljuset sâ mycket det gâr (hade en minificklampa instucken under kudden). Hela tiden hâlla i huvudet att allt man gör är för att bebisen ska kunna sova vidare, skönt och gott. Alltsâ mat, ny blöja om det behövs, och sâ en mjuk och trygg och varm läggning pâ det. Jag tyckte mig märka att en tung filt gjorde skillnad; att bebisen verkligen fick bevis pâ att den var riktigt ombonad i sin säng. Vissa lindar bebisarna i början, det är nog samma filosofi där.

Lugn och ro, tillförsikt om att ni är inne pâ rätt spâr och ingen panik när ni halkar av banan - för det gör man. Det finurliga är ju att man vet var den är och vart man ska. Pâ sikt. :thumbsup:

[Ylvispylvis]

Hej igen och tack för att ni tar er tid att svara!

Jo, tack! Halka av banan var det . Och det så det bara sjunger om det! Kan inte låta bli att tycka synd om lillen, även om det inte gör saken bättre . Idag har han knappt fått i sig någon mat och därav inte heller kunnat sova tryggt utan bara hattat fram och tillbaka som en osalig ande. Jag undrar vad som gick så fel idag, det började redan på förmiddagen. Jag tror att vi kan ha haft honom vaken för länge så han inte orkat äta sig helt mätt, vad tror ni Eller kan det vara någon tillväxtkris på mjölkfronten så här vid två veckors ålder Helt klart har han varit övertrött idag, trots att han inte gnäller så mycket när han är vaken utan mest tittar piggt och fint på en. Men när han ska sova har ingenting funkat idag och han har inte orkat äta heller. Min man tror att det delvis beror på att jag blivit så nervös över BVC:s vikthets, trots att han har börjat öka och det ser stabilt ut så är det hela tiden tjat om att han måste äta mer. Han hade ökat 65 g sen i fredags (och som sagt bajsat som en galning) men det känns som att det inte duger förrän han är exakt på medelkurvan...suck. Klart man blir spänd, mjölken kan ju sina för mindre. Men jag vet att min magkänsla har mer rätt!!

Nyss lyckades vi till slut proppa i honom massa ersättning och så mycket tutte det bara gick och NU verkar han faktiskt ha kommit till ro och sover så gott som vi vant oss vid att han gör. Eller så har han (eller vi) bara en dålig dag . Jag tyckte mig se lite snor i näsan, kan det vara anledningen? Men det är inte täppt, inte så att han inte kan äta pga det. Hoppas han inte blir sjuk på riktigt. Min attityd är typ borta, nu är jag orolig hönsmamma för hela slanten. Hjälp

[mamaA]

Hej!

Amningshormonerna får en att tro att alla problem är gigantiska och aldrig kommer att bli bra igen men det är ingen fara att halka av banan, det låter t.o.m. som om ni är på väg upp igen nu.

I BB står det inget om vad man ska göra när det blir fel och där fick jag mycket prestationsångest för det SKULLE funka om man gjorde som i boken ju . Läser du i trådarna här på forumet så märker du att det är fler som kommer ur rytmen och hur man hittar tillbaka.

En bärsele tycker jag är en bra investering för just de tillfällena när sömnen krånglar och sen har du ju även nytta av den i den sociala delaktigheten när bebisen blir större. Just för att komma in i rytmen igen och få till ett bra sovpass så att liten kan äta ordentligt sen och komma ur småduttandet är selen ett bra krisverktyg.

Bvc får man tyvärr endast lyssna med ena örat på och lyssna på sig själv med det andra . Följer han normalkurvan är allt okej och även om han skulle ligga under så spelar det ingen större roll om du upplever att han är mätt och nöjd. Vi har en bra Bvc sköterska och en hm, mindre bra så nu försöker jag bara få hon som är okej. Säg ifrån om att du inte uppskattar vikthetsen om du orkar annars kräv att byta sköterska.

Kram

[Ylvispylvis]

Tack snälla!!

Du har rätt i prestationsångesten (det SKA funka!!) och det där med amningshormoner har jag inte ens tänkt på men självklart har jag mängder av dem! Måste ju vara därför jag gråter och oroar mig så mycket!

Efter sitt sovpass igår kväll (som varade i 3 h och 40 min) har lillen hämtat ikapp sömnen med lååånga sovpass och vi har inte vågat väcka honom för mat. Så här:

Sov 18.30 - 22.10, sedan mat och somnade igen 24.00 (gav sista slurken i form av ersättning vilket klubbade honom totalt). Vaknade till mammas förskräckelse inte förrän 04.20 efter detta sovpass och var då rejält hungrig och åt i en timme. Sedan sov han drygt 2 h till och var vaken en timme. Nästa sovpass var mellan 8.30 och 11.00 och sedan 12.15 sover han nu igen! Så sedan igår kväll har han sovit i nästan 14 h redan...lillgubben!

Hoppas nu innerligt att den här vändningen inte får något bakslag i form av för långa vakenpass och att han ändå ska få i sig tillräckligt med mat. Att ge ersättning som kvällsslurk är nog en höjdare eftersom han sällan helt orkar suga i sig de sista feta dropparna ur brösten. Men jag är dålig på att mjölka ur och oroar mig därför lite för att få mindre (för lite) mjölk. Fast på dagarna har vi hittills klarat det utan ersättning (hoppas han inte svälter).

Visst är det ca 16-20 h sömn de behöver så här i början? Och inte mer än 1,5 h vaket i taget? Tror att det är när vakenpassen går mot 2 h som det har börjat spåra ur för oss. Längtar lite efter att lillen ska bli mer social! Men nöjd verkar han vara och skriker mycket sällan.

Tack för stödet och hjälpen! [-o<

/Ylva

[mamaA]

Hej igen!

Vakenpassen ligger oftare på 1-1,5 timme så här i början. Ofta blir det inte mer än 1 timme första vakenpasset då många är supertrötta. Övertrötthet är inte kul så lägg vid minsta tecken på trötthet tycker jag, men helst efter ca 1,5 timme. Min son klarade inte att vara vaken mer än 1,5 timme förrän vid 6 månader men oftast vaknar de till mer vid 2-3 månader tror jag.

Amningshormonerna är helt sanslösa, man kan inte föreställa sig hur orationell man blir av dem (och sen sömnbrist på det ). Var snäll mot dig själv, man är väldigt känslig i början så minsta kommentar kan utlösa gråt i floder . Försök lita på att han får i sig tillräckligt med mat, du behöver inte efter jaga med ersättning hela tiden. Drick mycket och ät ordentligt, mycket fet mat så håller du bättre kvalitet på mjölken. En kombination av stress och för lite mat fick mig att tappa drastiskt i mjölkproduktion när sonen var 6-8 veckor. Han började att skrika vid bröstet och krångla rejält. Jag visste inte om det var för att jag hade för lite mjölk som han skrek eller om det var för att han krånglade som jag blev orolig som mjölkproduktionen minskade. Efter det fick han flaska och jag pumpade en del mjölk tills han var 4 månader. Så här i efterhand så borde jag nog ha skippat pumpningen och tagit hand mer om mig själv istället. Man vill göra så mycket rätt så man slår knut på sig själv .

När du känner att lillen hämtat i kapp sömnen så återgå till att väcka honom igen, han måste ju hinna äta tillräckligt många gånger på dagen för att fixa längre natt.

Kram

[Ylvispylvis]

Ok, tack!

Det verkar som om lillen inte behöver så mycket mat på natten, hoppas bara att min produktion inte stannar av. I natt spände det rejält och just när jag tänkte mjölka ur för att inte få mjölkstockning igen så vaknade han, till min stora lycka! =D>

Jag har nu en annan fråga. Jag läser ju Barnaboken med stor behållning men det är en sak jag inte fattar och det är när den egentliga födelsen med utesömn, härdande mm. börjar. Är det efter tre fulla veckor eller är det i början av tredje levnadsveckan (dvs. IDAG för Samuels del) Jag tycker att det kan tolkas lite olika i min upplaga av BB, och antar att det är individuellt men hur märker man i så fall när det är dags? Att sova med öppet fönster blir nog svårt så dragkänsliga tuttar som jag har. Är det helt nödvändigt eller kan man vädra oftare i stället? När kommer ensamleken in i bilden, är det också vid egentliga födelsen? Tacksam för svar och om det finns någon liten checklista här på forumet (eller om nån orkar göra en) om vad som ska göras vid den eg. födelsen så vore det ju guld! Antar att jag inte är den första som undrar.

KRAM på er guldmammor!

[mamaA]

Lugn och fin, det är ingen brådska med att komma igång med allt. Den egentliga födseln sker väl runt 2-3 veckor, man märker lite när de piggnar till mer under vakentiden.

Ensamlek får du vänta med till 3-4 månader, en sån här liten bebbe somnar nog ganska omgående vid ensamlek, men du kan ju t.ex lägga honom i sängen eller vagnen med en mobil över ett litet tag, brukar vara kul. Babygym är också spännande att titta på.

Jag har i pricip aldrig låtit min son sova ute utom på försommaren eftersom jag tycker att han sover bättre inne, öppet fönster har jag heller aldrig haft eftersom jag skulle inte vilja ligga så själv. Lufta ut ordentligt innan så sover man gott ändå. Man behöver inte följa allt i BB till punkt och pricka utan ta till dig det som resonerar med dig.

Jag har sett någonstans att det ska finnas några värmeinlägg typ fleece att ha i BH:n, det hade kanske varit bra om du är känslig. Jag fick mjölkstockning när jag var ute och promenerade i vårvindarna trots tröja och jacka så när det blir dags nästa gång ska jag definitivt skaffa sådana.

Har du någon elektrisk bröstpump? Jag hyrde en på BB, helt suverän, jag använde den medan jag satt vid datorn och läste på forumet. . Märket var Meddela.

Kram

[Ylvispylvis]

Hej!

Nu har den egentliga födelsen mest troligt inträffat för Samuel, med tanke på den nya "kvällsrutinen" som varit de senaste kvällarna. Ca tre timmars amning i sträck följt av buffning har det krävts för att få liten att somna . Vi har tänkt att det var övertrötthet men egentligen är det väl nu kanske beroende på för lite social delaktighet på dagarna Och eftersom han hade ökat så dåligt i vikt skedde allt detta också med enorma samvetskval (tänk om han svälter, har han inte blivit lite apatisk, han har säkert något stort problem som gör att han inte orkar amma ordentligt...osv!) Igår kväll fick jag nog av min egen nojighet [-X och i morse ringde jag BVC, fick en tid idag och vi åkte dit på vägning och lite amningshjälp. Och HALLELUJA! =D> \:D/ Samuel hade gått upp 225 g sedan i måndags och alltså nästan 300g den senaste veckan! Jag blev så glad och lättad, vi har ju knappt gett någon ersättning annat än någon kvällsslurk så det betyder att min mjölk räcker och att han faktiskt mår så strålande bra som vi har tyckt oss märka trots en lite seg start med vikten. PUH, det var verkligen en skön bekräftelse. \:D/ :thumbsup:

Men kvällstrasslet tänkte jag nu bli av med, visst är det ok att använda lite verktyg när man trugat nog mycket? Eller hur ska vi nu tolka smekmånaden? Och ökning av vakenpassen på dagarna ska det bli, eller?! Några bra förslag på social delaktighet för en snart tre veckors bebis? Titta på färgglada saker på mage på en filt på golvet är det vi kör med nu förutom såklart att prata med honom framför sig och på skötbordet.

Och en fråga till: när introducerar man ramsan?? Vi har inte haft någon än, det kanske vi borde? Hur gör man med ramsan om man inte använder den som kur? Jag har hört att det är bra att arbeta in den ändå, utifall att det behövs i framtiden? Hur har ni gjort?

Tack för att ni finns! Det känns så skönt att kunna fråga utan att känna sig dum!!

[mamaA]

Hej!

Kvällstrassel har jag aldrig upplevt så där låter jag någon annan råda dig.

Social delaktighet är ungefär som du beskriver när man är så liten. Kvällstrassel behöver inte innebära att han behöver mer stimulans på dagen. Övertrötthet brukar vara en större bov när det gäller kvällstrassel så försök inte att pressa för mycket med att utöka vakentiden. Ta det lugnt och njut. Stressa inte med att göra allt till punkt och pricka i SM. Allt har sin tid. Ramsan används inte som verktyg förrän vid fyra månader så ni kan gott vänta lite att smyga in den . När man gör det så säger man bara 1-2 verser av den ramsa man bestämt lite tyst på väg ut ur rummet.

Kram

[SaraMilana]

Hej!

Jag tror inte jag hunnit gratulera till lille Samuel - stort grattis!

Här har vi nog också precis passerat den där magiska gränsen och fått en dos av kvällstrassel. Jag håller med förgående talare, kvällstrasslet beror oftast på övertrötthet. Försök att ge honom en 5- eller 20-minuters lur mitt i kvällspasset för att orka med utan att det blir jobbigt.

Social delaktighet är ju skoj även om jag inte tror att det är där skon klämmer. Ta med honom på armen när du vattnar blommor, sätt honom i babysitter på middagsbordet eller låt honom ligga med och kika när du viker tvätt. Han kommer nog inte orka med så mycket till en början, men börja lite smått och öka på gradvis.

Ta det varligt och öka inte på vakenpassen mer än han orkar med. Övertrötthet är som sagt inte att leka med!