Hej,
Min son Wille 2.5 år har sedan han var bebis sovit utomordenligt tack vare Anna och hennes metoder. Läggningsproblem har också varit något fjärran från vår värld - tills nu....
Nu när han lagt sig på kvällen så ropar han upp oss ett flertal gånger och vill ha; strumpor, vatten, välling, jaga ut spöken, är rädd, kan inte sova, har tappat något av gosedjuren, har ont på något odefinierbart ställe etc etc. En klassisk Alfons Åberg med andra ord.
Vi har börjat lessna på detta och har kollat runt på forumet och läst i barnboken efter råd. Har uppfattat det som att man skall enbart ge ramsam som "goddag yxskaft" svar på alla dessa krav - men då kryper sig ju lilla mammaspöket in... Dvs frågar han efter välling tänker det ömma modershjärtat att "tänk om han faktiskt är hungrig", vill han ha vatten tänker hjärtat "tänk om han är JÄTTEtörstig", vill han ha sockor, så vill hjärtat ha det till att han snart får kallbrand i fötterna. Ja, ni förstår. Hur hantera detta? Skall man verkligen ignorera alla dessa propåer, eller när vet man när man skall ta det på "allvar"?
Har också förstått att ett svar kan vara att byta tillbaks till spjälsängen, men jag känner mig själv tveksam till om det är rätt väg, då han fullkomligt ÄLSKAR sin "stora-kille" säng som han fick för ett halvår sedan.
Som vanligt jättetacksam för hjälp från det här fantastiska forumet som TACK OCH LOV återuppstått. Hade lite panik ett tag när det försvann ut i cyberrymden.......
Hälsningar
Camilla
2.5-åring som plötsligt blivit "Alfons &Arin
Hej!
Springer han upp ur sängen? Eller ligger han kvar?
Om han springer upp, tycker jag ni ska byta tillbaka till spjälsäng igen.
F.ö gäller verkligen de råd ni sett här, säga ramsan med "goddag yxsskaft" tonläget VAD han än säger
Och för att du inte SJÄLV ska oroa dig om hunger, kallbrand o.s.v...
så får du se till att du ÄR helt övertygad om att han är mätt - klart han är det förresten! Du ger ju honom mat på dagen, eller hur?
Och så mycket som bara går ner varenda mål, eller hur?
Och så känner du på hans fötter lite diskret, så han inte märker det när pyjamasen åker på. Är dom kalla? På med strumpor, är dom varma , tja, då vet du ju att han inte fryser. Och kan alltså svara med ramsan på det med.
Eller, ev. kan du slänga in "Det tittar vi på imorgon".
Sätt dig på en stol utanför dörren och ramsa, ramsa, och ramsa, vad han än säger! Och ge dig inte och gå in, för då "vinner" han och testar allt mer... Springer han ur sängen, led genast tillbaka och ramsa, och som sagt överväg att sätta in spjälsängen igen, om det blir för jäkligt...
Det har fungerat bra fram tills nu, skriver du, ja, trotsåldern börjar ungefär vid 2,5-års ålder, så det kan ju vara det som börjar spöka...
Läs att som står i Barnaboken om det!
kram och lycka till!
anna
Springer han upp ur sängen? Eller ligger han kvar?
Om han springer upp, tycker jag ni ska byta tillbaka till spjälsäng igen.
F.ö gäller verkligen de råd ni sett här, säga ramsan med "goddag yxsskaft" tonläget VAD han än säger
Och för att du inte SJÄLV ska oroa dig om hunger, kallbrand o.s.v...
så får du se till att du ÄR helt övertygad om att han är mätt - klart han är det förresten! Du ger ju honom mat på dagen, eller hur?
Och så mycket som bara går ner varenda mål, eller hur?
Och så känner du på hans fötter lite diskret, så han inte märker det när pyjamasen åker på. Är dom kalla? På med strumpor, är dom varma , tja, då vet du ju att han inte fryser. Och kan alltså svara med ramsan på det med.
Eller, ev. kan du slänga in "Det tittar vi på imorgon".
Sätt dig på en stol utanför dörren och ramsa, ramsa, och ramsa, vad han än säger! Och ge dig inte och gå in, för då "vinner" han och testar allt mer... Springer han ur sängen, led genast tillbaka och ramsa, och som sagt överväg att sätta in spjälsängen igen, om det blir för jäkligt...
Det har fungerat bra fram tills nu, skriver du, ja, trotsåldern börjar ungefär vid 2,5-års ålder, så det kan ju vara det som börjar spöka...
Läs att som står i Barnaboken om det!
kram och lycka till!
anna
Mamma till Clara 7 maj -01 och Ida 9 april -03.
Hejsan!
Ni har redan identifierat problemet verkar det som, det "ömma mammahjärtat". Jag tror absolut att goddag yxskaft är bästa och ärligaste sättet att hantera detta. Hittills har ju beskedet alltid varit att "på natten sover man, inget händer då" och det har väl inte ändrats nu , det är ju det han undrar över. Varför skulle ni behöva byta tillbaka till spjälisen, pga otrygghet? Han blir nog trygg igen i sin älskade storkillesäng ifall ni stöttar honom i det, dvs goddag yxskaft som svar på allt och ingen trafik i rummet. Jag är helt övertygad om att när ni verkligen behöver gå in så känns det som om inte ens vilda hästar skulle kunna hindra er!
Kör på som förr, backa och ni är tillbaka på banan om någon dag!
Ni har redan identifierat problemet verkar det som, det "ömma mammahjärtat". Jag tror absolut att goddag yxskaft är bästa och ärligaste sättet att hantera detta. Hittills har ju beskedet alltid varit att "på natten sover man, inget händer då" och det har väl inte ändrats nu , det är ju det han undrar över. Varför skulle ni behöva byta tillbaka till spjälisen, pga otrygghet? Han blir nog trygg igen i sin älskade storkillesäng ifall ni stöttar honom i det, dvs goddag yxskaft som svar på allt och ingen trafik i rummet. Jag är helt övertygad om att när ni verkligen behöver gå in så känns det som om inte ens vilda hästar skulle kunna hindra er!
Kör på som förr, backa och ni är tillbaka på banan om någon dag!
Lycklig och tacksam mor till Lille E 2/8-04, lilla A född 16/8-07. TACK Anna för att du räddat vår familjefrid, om och om igen!
-
annawahlgren
- Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
- Inlägg: 15366
- Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
- Ort: Gastsjön
Precis Mammahjärtat kan du uppfostra precis som det står i Barnaboken: kör goddag-yxskaft, vänligt men orubbligt, möjligen med tillägget (till både mammahjärtat och lilla älsklingen): "Det tittar vi på i morgon", och så goddag-yxskaft-ramsan igen. Och så inväntar du barnets lilla tysnad - han sover! Och väntar i tio minuter (inte tjugo). Varpå du tassar in och kollar kallbranden, febern, etc etc. utan att han märker det. Och SKULLE han då verkligen lida av kallbrand, skulle han knappast ha kunnat somna, eller hur? Idiotsäker metod, med andra ord Men ge honom tre kvällar/nätter
En sådan liten minikur behöver han för att ta till sig budskapet: PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING. Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Re: Alfons Åberg
Hej på er,
Jättevarmt tack för svaren från er. Skall genast köra en tredagarskur på honom, så det blir slut på springandet!
Vill förresten bara passa på att tipsa om en fantastisk bok; "Mommo" -trilogin av AW. Tack Anna för att du så öppenhjärtligt delar med dig av upp- och nedgångarna i ditt liv. Läste precis igår kväll ut första delen, den om din barndom, och jag måste erkänna att jag fällde en och annan tår å lilla barn-Annas vägnar. Är själv uppväxt med en mor som har lärt mig precis hur man INTE skall göra när man blir mamma, så jag kan till viss del relatera. Tur att det blev folk av oss ändå...
Så till er på forumet; Har ni inte läst de tre "Mommo"-böckerna av Anna - spring ut och köp! Jag hittade faktiskt en tegelstenstjock pocket.
/Camilla
Jättevarmt tack för svaren från er. Skall genast köra en tredagarskur på honom, så det blir slut på springandet!
Vill förresten bara passa på att tipsa om en fantastisk bok; "Mommo" -trilogin av AW. Tack Anna för att du så öppenhjärtligt delar med dig av upp- och nedgångarna i ditt liv. Läste precis igår kväll ut första delen, den om din barndom, och jag måste erkänna att jag fällde en och annan tår å lilla barn-Annas vägnar. Är själv uppväxt med en mor som har lärt mig precis hur man INTE skall göra när man blir mamma, så jag kan till viss del relatera. Tur att det blev folk av oss ändå...
Så till er på forumet; Har ni inte läst de tre "Mommo"-böckerna av Anna - spring ut och köp! Jag hittade faktiskt en tegelstenstjock pocket.
/Camilla