Min lilla tjej har verkligen hajat detta med att sova på nätterna och att somna om själv nu. Att det har funkat bra när hon har varit frisk är en sak, men nu kom den riktiga prövningen. En natt med 40 graders feber som vägrar gå ner, en hiskelig hosta, samt föräldrar som har varit inne och tagit tempen, satt suppar, känt på varma lilla kroppen, och baddat kallt på ryggen, betydligt mer aktivitet i rummet än vad det ska vara alltså. Trots det så har hon somnat om lugnt efter varje aktivitet, med enbart en ramsa som stöd. Men vi var duktiga föräldrar också. Oron tog vi inte med oss in till henne utan agerade med känlsan av självklarhet, och det verkade hon ju köpa
Måste också berömma mannen som verkligen har fått till ramsningen. Precis på rätt ställen ramsar han och ramsan tar varendaste gång.
Han engagerar sig kanske inte lika mycket som jag, men han frågar ofta om saker och dubbelkollar så att rutinerna är rätt etc.
Nu är det strax dags att vakna, hoppas hon mår bättre i dag
