Ett utdrag:"Han har numera sju tänder som han gärna använder. Både till att tugga i sig leverpastejsmörgås och att kärleksfullt nafsa på mamma och pappa...
Orden har också blivit fler, om än ganska oförståeliga för andra än oss. Han skakar också ihärdigt på huvudet, även om han nog inte riktigt förstått innebörden då han trots huvudskak glatt tar emot det som erbjuds.
Just nu sitter han här på bordet och skriver han också, eller kanske mest tuggar på pennan...
De första stapplande stegen på egen hand tog han för några veckor sedan, sedan har det inte blivit så mycket mer. Men nu i helgen verkar det ha lossnat, nu går han mer och mer. Pappa räknade till fjorton steg igår!
När han går ordentligt hoppas jag att lite frustration släpper. Han kan bli vansinnigt arg när saker inte funkar som han vill. Om lådan inte går att öppna, om han fastnar eller liknande.
Förutom de utbrotten, som jag tycker är jobbiga, har vi det hur mysigt som helst.
Sömnen? Nej, den behöver vi ju inte ens nämna!"
