Tillbaka till spjälsäng?

[Sus]

Hej! Bytte ut sonens (2 år 3 mån) spjälsäng mot en växasäng (samma storlek som själisen, men med lägre kanter förstås) för tre-fyra veckor sedan. Allt har gått bra, han har inte traskat ur sängen och sovit lika bra som vanligt.
Tills för en vecka sedan...
Då "vaknade" han och grät högt efter ca 20 minuter, jag sprang in och han sa att han hört en hund och vad det var. Jag satt kvar en stund och pratade med honom och när han verkade lugn gick jag ut och pysslade en stund på samma våningsplan. Han somnade utan vidare problem.
Samma sak hände två gånger till i förra veckan plus tre gånger i går kväll!
Det verkar som det händer precis när han håller på att glida från vaken till sömn.
Han har tidigare inte vaknat på natten på minst ett år.
Trodde jag kunde Barnaboken utantill men sedan läser jag ju att barnet helst ska behålla spjälisen till efter trotsåldern. Ska jag byta tillbaka, helt sonika?
Att vi bytte till växasäng beror helt enkelt på att det kommer en lillebror om fyra veckor som vi hade tänkt skulle ta över spjälsängen, men att köpa en ny sådan är ju ingen utgift om mitt hjärtegryn får somna tryggt igen!

[Gäst]

Han blir nog glad över att få spjälisen tillbaka! Sä att den stora sängen gick sönder och att det är ju toppen att han då har den gamla trygga spjälisen !

[Bullmamma]

Vi gjorde likadant med vår Nilla...
Hon slutade med blöja vid 2 år och 3 månaders ålder, och ville även gå upp på natten och kissa. Så för att göra det lättare för henne så köpte vi en "stor" säng, som "stora" barn har.
Och första kvällen var det ju jätte kul att somna, men sen kunde hon inte sova... Hon vaknade varje natt och var lessen osv.
Så jag frågade på det gamla forumet vad vi skulle göra. Och fick samma svar som du fått: byt tillbaka!
Och hon blev så lycklig!!!
NU sover hon! I en lagom säng som är alldeles lagom för henne!

[Sus]

Hej! Vi har kört två nätter i gamla sängen nu och junior har somnat bra, men sömnen har ändå varit lite orolig på natten. Han är orolig och känslig just nu och vill gärna prata om sina rädslor (hundar och surr från elementet), men vi försöker hålla det så kort det bara går - "vi pratar om det i morgon".
I morse ropade han på mig ungefär en kvart innan jag brukar ta upp honom. Då gick jag in, lyssnade lite på harangen om det surrande elementet, sa: nu får du vila lite till så kommer mamma och väcker dig om en stund.
Jag käkade frukost etc och gick sedan upp till honom. Då satt han upp i sängen, det snälla barnet, och väntade alldeles tyst!
Så han är ju uppenbarligen inte jätterädd.
Däremot väldigt förkyld, vilket säkert spelar in. Han vaknar nog oftare och mer än vanligt på natten. Och elementen surrar verkligen! Tack och lov är bergvärmegubbarna och installerar idag, så nu ska den gamla skruttiga oljepannan ut!

[mammamy]

I tillståndet precis mellan sömn och vakenhet är hjärnan extra känslig och många människor får ryckningar i händer och fötter och tom gör små utrop (jag till exempel) precis i det stadiet. Det är inget att göra åt (de sk hypnagoga sömnryckningarna är helt ofarliga och normala) men det kan ha varit det som störde honom och han kan själv ha låtit som en hund (en inte helt dålig beskrivning av vad jag kan hojta när jag är på väg att somna). Vet inte vad du skall göra åt det men kanske lika bra prova byta tillbaka till spjälisen och se vad som händer? Ni kan ju byta igen till sommaren efter semesteern eller så då barnet kanske ändå sovit i en annan säng.

[/LO]

Hej
Kan du inte berätta - innan han går och lägger sig, att elementet surrar för att deet ska bli varmt och skönt i huset. Om det nu är varmt men inte hett, kan han väl få lägga handen på och känna efter själv.

Sedan vet jag att Anna brukar rekommendera att jaga spöken. Med MYCKET humor springer man runt och öppnar garderober, tittar under sängen etc. Den som skrattar är inte rädd för vargar - eller hundar.

Bara lite tankar.

/LO