Pa kvällen gar jag undan i ett rum och ammar Erik, när jag är färdig och gar ut till "festen" igen hör jag att Annelie grater nagonstans. Jag letar och hittar henne vid ytterdörren. Hon grater, bankar pa dörren och mellan hulkningarna hör man "Anni trött, Anni hem, Anni sova"
Oj, oj jag tittar pa klockan - 20:15!!! 
Tillsammans gar vi sen och letar efter pappa och hittar honom i trädgarden, jag hinner inte mer än förklara att vi kanske maste aka hem förrän vi hör ett stort glädje skratt - Annelie hittade en rutchkana!
Sen var det inte nagon trött Anni där inte och vi kunde fortsätta vara pa festen. När vi senare akte hem satt en trött, lycklig tjej och sov i bilen. (och hon sov vidare i sin kära säng när vi kom hem)2 ars aldern maste väl ända vara en av de mest härligaste aldrarna?
Igar när jag och Annelie stod och diskade gick ett glas sönder. (Pappa är den som nomalt lagar allt härhemma).
I alla fall säger Annelie "oj, oj glas trasig oj oj" "Pappa laga?" Nä pappa kan inte laga säger jag. Hon är väldigt upprörd över glaset och pratar bara om det och att "pappa laga". Jag svarar varje gang "Pappa kan inte laga glaset".
Sen blir hon tyst ett tag och sen kommer det "annan pappa"
Ja, om inte var pappa kan laga glaset sa maste ju en annan pappa kunna det, eller hur
Kramar
Anki
) 