Hej på er.
Vi har varit på Öland några dagar. Mitt jobb ordnade riksmästerskap i golf. Det innebär att golfare från HELA landet samlas och spelar golf i två dagar och en stor fest på kvällen mellan de två dagarna. Vi bodde i lägenheter i direkt anslutning till både golfbanan och festlokalen.
Festen skulle börja med fördrink kl 19.15 och middag ca 20. Vi har normalt sovtid klockan 19 för Vera. Men eftersom hon alltid sover så bra så tänkte vi att hon kunde få vara med en stund när alla samlades och att hon sedan kunde sova i vagnen.
Veras pappa gick en liten promenad med henne i vagnen för att få henne att somna. Hon somnade och då kom de in i lokalen där vi satt (250 personer ska tilläggas). Just när de kom in så applåderade alla, varpå Vera reste sig i vagnen, applåderade och la sig nöjd ner igen. Andra gången gick också bra, men efter tre applåder var hon för uppspelt för att somna om.
Några kompisar till oss har en tjej som är nästan lika gammal som Vera. De hade ordnat barnvakt och jag frågade om inte vi kunde fråga dem om vi kunde få ha Vera där också, nu när hon inte somnade. (mamman blev jätteglad att få en anledning att gå och titta till sitt barn)
Barnvakterna blev ju lite konfunderade men sa att det var ju inga problem. Så vi hämtade resesängen i vår lägenhet, ställde den i ett av deras sovrum. Vi sa till Vera att hon skulle sova och hon gnydde till lite (fortfarande klarvaken kl ca 20.30 (förrätten hade vi hunnit äta)). Pappa bar in henne och la henne och gick sedan ut med en kort ramsa. Hon sa inte ett knyst (alla var förvånade utom vi). Barnvakterna frågade vad de skulle göra om Vera vaknar. Vi tittade på varandra och sa "det gör hon inte". Vi stannade kvar i två-tre minuter, gav dem vårt mobilnummer och gick tillbaka till festen.
När vi sedan kom tillbaka strax efter 23 (ja golfare är ett tråkigt släkte som inte orkar så länge) så lyfte vi upp henne ur sängen, lyfte upp sängen i vår lägenhet och la ner henne, och så sov hon igen.
Alla inblandade var mäkta imponerade. Tilläggas ska att den andra lilla tjejen måste sövas i minst en timme och att barnvakten var höggravid. Vi var nöjda med att kunna visa att det går att ha det annorlunda.
Oj, vad långt det blev...
/LO
Lånade "okänd" barnvakt
Lånade "okänd" barnvakt
Lotta, mamma till
Vera
född januari 2004 Minikurad sommaren 2004
Ivar
född juli 2008 Nattmålskurad december 2008
Nytt fotoalbum
Nytt fotoalbum
-
cillamamman
- Inlägg: 82
- Blev medlem: mån 14 feb 2005, 19:11
Visst är det härligt
Vi bodde tre nätter på ett vandrarhem förra veckan alla tre i ett och samma pytterum. Ottos kära resesäng (som han sover middag i hemma hos mormor och morfar med jämna mellanrum) var med. Jag undrade dock hur det skulle gå, vi hade bara hunnit vara i vårt lilla rum en kort stund innan det var läggdags för Otto - skulle han somna lika tryggt och bra som hemma el hos mormor och morfar på detta nya okända ställe? Pappa skötte läggning enligt vanliga ordningen, sa godnatt och lämnade rummet (jag hade gått ut redan innan). I ett rum strax intill satt vi sedan med babywatchen på för att höra om Otto skulle bli ledsen (han har vid två tidigare tillfällen lyckats hitta "läskiga" saker i taket vid bortasovande; självlysande stjärnor resp stor, rund rislampa i taket
). Men inte så mkt som ett knäpp hördes i babywatchen! Inte ens lite filosoferande över dagens händelser fick vi lyssna till där i apparaten - han somnade gott utan ett pip!
En sån underbar befrielse och glädje det är att ha kunnat få sin lilla älskling att somna så tryggt och gott kväll efter kväll! Den kvällen låg jag och diktade ihop en hyllning till Anna som jag skulle skicka iväg när jag kom till datorn nästa gång, men ack... inte har det blivit av denna gången heller. Men om du läser detta Anna: jag skickar en tacksamhetens tanke till dig varje kväll sedan drygt ett år tillbaka, då vi tack vare dig vände på Ottos sömnstrul och fick en trygg och go sovare som älskar sin säng!
Vi bodde tre nätter på ett vandrarhem förra veckan alla tre i ett och samma pytterum. Ottos kära resesäng (som han sover middag i hemma hos mormor och morfar med jämna mellanrum) var med. Jag undrade dock hur det skulle gå, vi hade bara hunnit vara i vårt lilla rum en kort stund innan det var läggdags för Otto - skulle han somna lika tryggt och bra som hemma el hos mormor och morfar på detta nya okända ställe? Pappa skötte läggning enligt vanliga ordningen, sa godnatt och lämnade rummet (jag hade gått ut redan innan). I ett rum strax intill satt vi sedan med babywatchen på för att höra om Otto skulle bli ledsen (han har vid två tidigare tillfällen lyckats hitta "läskiga" saker i taket vid bortasovande; självlysande stjärnor resp stor, rund rislampa i taket
En sån underbar befrielse och glädje det är att ha kunnat få sin lilla älskling att somna så tryggt och gott kväll efter kväll! Den kvällen låg jag och diktade ihop en hyllning till Anna som jag skulle skicka iväg när jag kom till datorn nästa gång, men ack... inte har det blivit av denna gången heller. Men om du läser detta Anna: jag skickar en tacksamhetens tanke till dig varje kväll sedan drygt ett år tillbaka, då vi tack vare dig vände på Ottos sömnstrul och fick en trygg och go sovare som älskar sin säng!
Skåning, mamma till underbara Otto (030122) och Frans (060114)