Från det att vår tjej föddes har vi levt efter Anna's filosofi. Hon sov 12h natt efter 3,5 månad, har haft 19-07 som standard och sovit som en klocka nattetid. Hon har ätit bra och vi har varit nöjda och glada.
Kanske för nöjda och bekväma? När allt fungerar som det ska gör det ju inget om vi ruckar lite, eller? ](*,)
Idag ser det ut som följer:
7 Morgon, välling 200ml
8 Frukost
11.30 Lunch
12-13.30 Vila
14.15 Mellanmål
17 Middag
18.45 Välling 200ml
19 Sova
När vi lägger henne 19, så går vi in och lägger henne tillrätta och sen ut och ramsar "Natti, natti, sov så gott så ses vi imorgon"
Sen ligger hon och pratar och gnölar med kudden i cirka 15-30min och somnar sen. Vissa kvällar kan vi tycka att hon gnäller lite mycket och går in och lägger till rätta igen. Vi tänkte att det gör ju inte så mycket, det går ju så bra ändå. Hmm! (Jag inser nu när jag skriver detta hur fel det är)
Ibland, mer ofta än sällan, vaknar hon vid 2-3 tiden och då har vi gjort välling för eftersom hon aldrig vaknat tidigare så måste hon ju vara hungrig. Sen har det blivit mer och mer ofta hon vaknar. Hon har ju alltid tidigare kunnat somna om själv... (Ah, inser igen hur många vargar som finns runt mig och vilken vana jag skapar för henne - det kommer en vällingflaska för utan den går det ju inte att somna om)
På morgonen har hon börjat vakna 6.15 och då kan hon vara gnällig, vi tänkte i början att ja, hon är ju hungrig såklart. Ger en flaska för att då somnar hon om - nej då. Hon ligger kvar och pratar och gnölar till ca 6.45 sen blir hon arg för att vi inte tar upp henne. Vi har ju såklart berättat att det är morgon då genom att visa henne aktivitet. Eller hur? ](*,)
Nu vill jag bryta detta eländiga mönster. Många jag pratar med tycker jag är helt knäpp som gnäller över 45min på morgonen, jag ska ju vara nöjd över att hon sover så länge som hon gör och inte vaknar halv 5.
MEN, jag vet ju att vi kan göra annorlunda. Jag vet att hon behöver mer sömn, och jag vet att det går.
Så, jag håller på att glida av vägen och vi är på väg mot diket för jag gissar att ju mer jag duttar och håller på ju större risk att vi kraschar och hamnar i diket.
Dessutom ställer vi snart om klockan och 05.15 är galet tidigt och vi har aldrig gått upp så tidigt. Hon har aldrig gått upp tidigare än 7 innan.
Vi har mycket social delaktighet, hon dukar bord, tömmer diskmaskin (även när disken inte är ren
), tömmer diskmaskin, dammsuger, promenerar hunden och mycket annat. Hon älskar att vara med, och vill lära sig och få beröm. När hon har hjälpt mig, t ex tömt bestick-korgen och lagt allt i lådan - då klappar hon händerna och berömmer sig själv 
Sötnosen!Jag gissar att jag behöver köra någon kur-form, detta har hållt på i cirka 2 månader och från början var det 10 min tidigare på morgonen och sen 15 min och ja, nu 45 min tidigare. Det känns inte bra.
Vad tror ni? Uppskattar alla tips!
/SanOsc
