"Sanning eller konsekvens" av Anna

[annawahlgren]

:-({|=

SANNING ELLER KONSEKVENS ska nu finnas i bokhandeln liksom den finns att köpa här i bokshoppen (150 kr plus porto 36 kr). Den är inte inbunden utan mer som en något förvuxen pocket, i behagligt sängläsningsformat. 465 sidor, Förlag AWAB.

Recensionsexemplar har utgått till ett stort antal dagstidningar. Första recensionsdag är satt till lördagen den 27 oktober. Så får vi se

Här tänkte jag man kunde prata om den. Alla som förhoppningsvis läser och sprider ordet För det är mina läsare och "mina" föräldrar jag vill nå. Jag har förpliktelser mot hundratusentals människor som trott på mig.

Media däremot får klara sig utan mig i fortsättningen. Det jag har att säga har jag sagt i min bok, och jag hoppas det kan leda till diskussioner om etik och moral inte minst just hos media.

Hit till mitt kära forum vill jag komma tillbaka mycket mer nu, när denna mitt livs nog smärtsammaste tid är över (förhoppningsvis).

Väl mötta alla på vårt gamla goda, öppna Kackelforum :thumbsup:

* * *

En insändare i Expressen i dag, den 23 oktober 2012:

*Tack, Anna Wahlgren för att du gör din röst hörd i den bok som du skrivit där du möter din pubertala dotter som velat avrätta dig offentligt. Vi är många mammor härute i höstmörkret som är hatade av våra 40-plusdöttrar som har fastnat i trotsåldern och där våra döttrar ser alla sina egna val, handlingar och tillkortakommanden som att det är "mammas fel". Alla mammor gör sitt allra bästa efter de förutsättningar de har just då. /Hatad mamma.*

* * *

Ur Gästboken den 21 oktober 2012:

*Nu har jag till slut slagit igen Sanning eller konsekvens och är chockad över din flickas lapptäckesfantasi. Hon plockar, byter, lägger till och drar ifrån inte bara från sina egna upplevelser utan "lånar" övergrepp av sin syster och "lånar ut" sina egna mindre smickrande handlingar till andra på det mest omdömeslösa vis. Antingen ljuger hon så hon tror det själv eller så ljuger hon för att skada. Jag vet inte vilket som är värst. Oavsett vilket undrar jag om hon så bara för en sekund förstått konsekvenserna för alla de människor som drabbas av hennes text? Och vilka konsekvenser det fått och får för hennes egna relationer med de människor som hon tillbringat sin uppväxt med? (Och då menar jag inte hennes mytoman och våldtäktsman(!) till far.)

Jag finner hela mediacirkusen runt din flickas bok fullständigt PERVERS med tanke på det som framkommit i din egen bok. Var finns den journalistiska etiken och det självklara faktagranskandet? Hur får en kvackare som Svante Weyler hållas utan att kritiseras, åtminstone i de egna leden?

Jag har tänkt på dig som omänskligt stark som kunnat skriva denna svaromålsbok under denna press och på så kort tid men jag kan nu förstå att det var en bok som måste skrivas. Jag hoppas att du är stolt över dig själv och din makalösa förmåga att uttrycka dig och att resa dig på tio. Det borde dina barn också vara!

Vilket liv du levt! Och vad du kämpat och fortsatt får kämpa! Du är en verklig människa med fel och brister men samtidigt så klok och reflekterande. Du är en förebild på alla sätt.

Jag ser här i Gästboken att du har fyllt år och jag skickar mina varmaste gratulationer i efterskott från en imponerad beundrare.

Hälsningar Kim Pettersson*

:-({|=

[annawahlgren]

Ur Gästboken den 25 oktober:

*Nu har jag läst din bok, nästan oavbrutet från pärm till pärm... Som vanligt skriver du helt fantastiskt, man dras in i din berättelse vare sig man vill eller ej ))

Först vill jag säga att jag är så j-a ledsen att hela ditt livsverk blir ifrågasatt pga FFs bok. Barnaboken står som ett monument hemma hos oss, och kommer alltid att göra det. Jag kommer att fortsätta att referera till den boken som den absolut mest fundamentala och viktigaste vad gäller att leva tillsammans med små och inte så små barn.

Sedan har jag inte gått en milimeter i dina skor, jag har t ex alltid haft en funktionell man brevid min sida, jag vet inte hur jag hade betett mig vissa dagar, kvällar och nätter om jag varit själv (= ensam), som du har varit i många år. Efter att ha läst din bok så tänker jag att jag förstår lite hur det är att ha en lillasinnad man i bakhasorna. All heder och kredit och kärlek till dig Anna! Nu och alltid!

Mina pojkar är nu 13, 10 och 7. Det är mellankillen Isidor som vi firar imorgon, då han blir 10. Han var 2 när han besökte dig i Gastsjön ))) Det är tre fantastiska killar som är som de är tack vare dig och Barnaboken. Jag får nu höra både från skolan och från andra föräldrar: Hur har du gjort? Och det är skönt att ha ett enkelt svar på den frågan, jag har följt Barnaboken, den är fullständigt brilliant. Tillhörighet, samhörighet.

Jag är också glad att du som kvinna kan stå så stark, fastän jag förstår att detta har varit såååå svårt. Har själv blivit lite attackerad från diverse håll på jobbet, och så tänker jag på dig. Du är den tuffaste kvinna jag vet! Tack för att du finns, det hjälper många andra att se att du fortfarande står upp! ))) - - -

Ninna*

:-({|=

[mumintrollet]

Käraste Anna,
Jag vill dela med mig av min ödmjukaste beundran att du fortfarande står rak i ryggen och lyckats skriva denna bok!
Jag läste precis igenom boken med tyst förundran, beundran, sorg, empati, igenkännande och tänkte mycket på människolivets oberäknelighet och otroliga rikedom!

Ärligt talat skulle jag önska att din bok inte fanns och att du fick hålla ditt privatliv för dig själv, samtidigt som jag vet att den i sitt sammanhang måste finnas - för att rätta till och berätta den andra sidan av historien.
Jag känner mig så ledsen för din och din familjs skull. För att era upprättelser och relationer sinsemellan måste inspekteras av alla i offentligheten, samt att konflikter i ditt privata liv skall gå ut över ditt livsverk och förstöra ryktet för det otroliga arbete du gjort för att hjälpa föräldrar och barn.

Och tillslut ett litet lästips för dem som har anlag för att dra på sig martyrkappan
Jag omläste nyss Imre Kertész "Mannen utan öde", och tänkte mycket på den då jag läste din bok. Att ta sig igenom fruktansvärda saker betyder inte att man måste bli förbittrad, rädd, traumatiserad eller en martyr för resten av sitt lilla liv. En man som ligger dödssjuk på koncentrationslägret kan se utsikten från sin brits som vacker - ja det kallar jag personlig utveckling!

[annawahlgren]

En man som ligger dödssjuk på koncentrationslägret kan se utsikten från sin brits som vacker - ja det kallar jag personlig utveckling!

:-({|=

[annawahlgren]

Recension i Dagens Nyheter i dag.

[annawahlgren]

"FAR ROR, MOR ÄR RAR OCH JORDEN ÄR PLATT"
heter månadens tvådelade krönika, novemberkrönikan - första delen är införd i dag, första recensionsdagen, under fliken Krönikor, och andra och avslutade delen kommer i morgon.

Texten är hämtad ur "Sanning eller konsekvens". Som, enligt vad jag skrev i min pressrelease, jag hoppas ska leda till seriösa diskussioner om annat och mycket mer än Anna Wahlgren

[-o<

[annawahlgren]

Flyttat från Gästboken:

*Familjebråk - Skrivet av Verre 2012-10-28 17:36

Jag är ledsen över detta smutsiga mor-dotter-bråk som ni båda valt att göra offentligt. Jag tänker inte läsa någon av era böcker för jag är inte intresserad av att grotta ner mig i era högst personliga problem. När Felicia gav ut sin bok var jag glad när Anna valde att inte offentligt gå i svaromål. Jag trodde då att hon klokt nog skulle välja att ta detta privat med sin dotter. Nu blev det inte så och jag är ledsen för hela er familjs skull att du väljer att dra upp detta till offentlighetens yta igen.

Jag är inget speciellt fan av Anna W´s litteratur. Har läst Barnaboken och bläddrat i några av de andra, men fick inte ut något särskilt. Mycket i Barnaboken håller jag med om, men en hel del stämmer för mig inte alls. Det enda jag vänder mig emot gällande Barnaboken är att jag tycker det borde framgå tydligare att detta är inte den allestädes rådande sanningen utan att det handlar om goda råd. För mig handlar barn-förälder om sunt förnuft och det är för mig svårt att få från en bok. Däremot förstår jag att det finns många föräldrar med dåligt förädrasjälvförtroende som behöver många goda råd, så jag antar att boken fyller en viktig funktion för många.

Lycka till i fortsättningen och hoppas du och familjen tar er hela igenom denna nya mediaanstormning.*

[annawahlgren]

Dagens Nyheters recension av Sanning eller konsekvens var skriven av Aase Berg och införd första recensionsdagen, den 27 oktober.

Den finns ännu inte på nätet.

Några utdrag följer här:

*... en viktig moralisk strategi i skrivandet är att med estetiska medel avstyra reptilhjärnans sensationslystnad hos läsaren. Det gjorde inte Feldt, hon skrev en spekulativ bok som byggde på mediacirkusens dramaturgi i stället för att djupgestalta relationen mellan offer och förövare.

Men utan att försöka förstå förövaren och åtminstone göra en ansträngning att problematisera sina egna bevekelsegrunder för eventuell överdrift, kan offret aldrig komma ur sin låsta position. Blint hat leder till psykisk lättnad i stunden, precis som narcissisten får en snabbkick av medialt fokus. Men på längre sikt är mognadsloppet kört med strategier som hämnd och bekräftelsejakt.*

*Wahlgren är en outsider, men outsider är en etikett enbart för män, och en mamma som inte följer präktighetsmallen är det mest förbjudna som finns - självklart ännu mer förbjudet om man är expert på lyckad barnuppfostran.

Om en man hade betett sig som hon, så hade det mest varit charmigt, och det hade antagligen resulterat i en roat förtjust biografi om en karismatisk och lite busigt bohemisk, påhittig men också älskansvärt sårbar pappa.*

*Det här är alltså inte en bok om hur elak dottern har varit, för Wahlgren har en förhållandevis neutral inställning till Feldt. Hon hävdar bara att dotterns barndomsminnen är bedrägliga. Det ger boken en fascinerande existentiell dimension: Är alla våra barndomsminnen bluff? Det kanske inte ens finns något minne, bara berättelser.

Både Wahlgren och Feldt tror att de minns det rätta. Wahlgrens metod funkar dock bättre, eftersom den tar hänsyn till minnets opålitlighet och kringelkrokar av täckminnen, förskjutningar och projektioner.*

[annawahlgren]

Ur Gästboken:

"DET SMUTSIGASTE JAG LÄST" - Skrivet av annawahlgren 2012-10-29 07:06
... hälsar Åsa Lindeborg, författare till den prisade självbiografiska "Mig äger ingen", i Aftonbladet igår om SANNING ELLER KONSEKVENS.

"Av allt jag läst: det här är det smutsigaste, elakaste, tarvligaste jag hållit i min hand. Boken saknar alla kvaliteter."

Åsa Lindeborg är kulturchef på Aftonbladet.

Åsas "recension" - Skrivet av Elisabeth 2012-10-29 18:18

*Har inte Åsa själv skrivit en utlämnade bok om sina föräldrar? Jag vet inte hur smutsig den var men det skulle vara intressant att läsa hennes föräldrars böcker på samma tema. Det kanske är själva den tanken som får henne att ta till överord. Jag förstår verkligen inte varför bara barns versioner är heliga och untouchable? Och vilket barn? Felicia är 45 (eller nåt). När upphör "barnets" ensamrätt till sanningen? Aldrig? Är föräldrar skyldiga att tiga trots rena lögner?

Anna, du banar ny mark, som vanligt. Tyvärr blir det mest diskussioner om din person och inte innehållet i boken.

Höstlöven faller i mörkret men det blir ljusare tider om vi bara väntar tillräckligt länge.*

[Stilla]

Nu har jag varken läst den ena eller andra boken här. Men när jag läste DN:s recension av din bok, Anna, kom jag osökt att tänka på det här blogginlägget av Underbara Clara:

http://www.underbaraclaras.com/clara-re ... -vs-pappa/

Ligger mycket i det.

Stor kram!

[annawahlgren]

Ja.

Tack!

](*,)

[olgis]

Den FANTASTISKE frånvarande fadern. Hyllad av många. Min mor, som inte direkt skräder med ordern, brukar om sådana säga: "Ja, han gjorde en väldigt sen abort!"...

Jag läser boken "Sanning eller konsekvens" just nu. Jag återkommer med reflektionerna.

[annawahlgren]

Tack, Olgis

"Han gjorde en ovanligt sen abort" - nu ett bevingat uttryck
"Min" FANTASTISKE barnafar gjorde tre stycken.

Ur Gästboken i dag:

sanning eller konsekvens - Skrivet av aila valkeejärvi 2012-11-01 22:14

*Jag tyckte mycket om barnaboken, främst för att du skrev så vackert och det var lätt att att känna igen sig som en mamma med brister i din bok. Ingen är perfekt. Och det är väl inte heller meningen att vi människor, eller föräldrar måste vara perfekta. Jag läste din dotters bok och tyckte illa om den. Det var fel av henne att söka publicitet genom att lämna ut dig. Men jag tycker inte heller om din bok. Jag förstår att du känner dig sårad men värdig tystnad hade kanske varit att föredra.*

(Personligen tror jag inte att aila valkeevärji läst Sanning eller Konsekvens. Om vi ersätter "lämna ut" med "brottsanklaga" faller kanske ett annat ljus över all rättsvidrig - i sammanhanget - "värdig tystnad".)

[Sarisparis]

Jag är ledsen över detta smutsiga mor-dotter-bråk som ni båda valt att göra offentligt. Jag tänker inte läsa någon av era böcker för jag är inte intresserad av att grotta ner mig i era högst personliga problem. När Felicia gav ut sin bok var jag glad när Anna valde att inte offentligt gå i svaromål. Jag trodde då att hon klokt nog skulle välja att ta detta privat med sin dotter. Nu blev det inte så och jag är ledsen för hela er familjs skull att du väljer att dra upp detta till offentlighetens yta igen.

Jag är inget speciellt fan av Anna W´s litteratur. Har läst Barnaboken och bläddrat i några av de andra, men fick inte ut något särskilt. Mycket i Barnaboken håller jag med om, men en hel del stämmer för mig inte alls. Det enda jag vänder mig emot gällande Barnaboken är att jag tycker det borde framgå tydligare att detta är inte den allestädes rådande sanningen utan att det handlar om goda råd. För mig handlar barn-förälder om sunt förnuft och det är för mig svårt att få från en bok. Däremot förstår jag att det finns många föräldrar med dåligt förädrasjälvförtroende som behöver många goda råd, så jag antar att boken fyller en viktig funktion för många.

Lycka till i fortsättningen och hoppas du och familjen tar er hela igenom denna nya mediaanstormning.

Jag blir ledsen över sâna här "hälsningar" dâ det blir sâ uppenbart hur vissa "vet" att Anna "väljer att dra upp detta till offentlighetens yta igen". Som om det vore ett lätt val, eller rent av "en hämnd" som Expressen, eller om det var Aftonbladet, nyligen ropade ut pâ löpet.

Men innan jag gâr in mer pâ det sâ skulle jag bara vilja kommentera det Verre skriver om Barnaboken, att det borde framgâ tydligare att detta inte är "den allestädes râdande sanningen".
Var kan hon ha läst det? För mig är Barnaboken den mest ödmjuka boken om föräldraskap jag läst (har läst en del). Kanske nâgra tolkar det jag uppfattar som ödmjukhet som nâgot helt annat och istället ser alla goda idéer om hur man KAN organisera sin vardag som smâbarnsförälder som nâgon sorts "mâste"? Det stâr för övrigt i förordet (s 19) "Du tar del. Du behâller det du kan använda. Du förkastar det du inte vill ha."

Men âter till det faktum att Anna valt att skriva en bok. Om man som Anna blivit anklagad för de mycket grova saker som tas upp i "Felicia försvann" sâ förstâr jag mycket väl att man vill gâ i svar.

Som Leif GW Persson sa i Expressen (min fetning):

"... boken /Felicia försvann/ är det mest seriösa försöket någonsin i den svenska litteraturen att ta livet av någon med hjälp av en skriven text.
"Världens bästa mamma" är i själva verket en tung alkoholmissbrukare, en kriminell psykopat med sadistisk läggning, sexuellt hämningslös och de övergrepp som hon skulle ha utsatt de nio barnen för sträcker sig över hela skalan från vanvård och psykisk tortyr till vanlig misshandel.
Om det som står i boken är sant och hade åtgärdats enligt svensk straff- lagstiftning hade Anna Wahlgren varit prima virke för både kriminalvården och den slutna psykvården."

Kan man klandra Anna för att hon velat ge sin syn pâ saken? Annas bok är pâ intet sätt en "hämndbok" eller ens ett "svar" sâ som kvällspressen framställer det. För mig är SeK för det första strâlande litteratur och en riktig läsupplevelse, men ocksâ en bok som ställer viktiga frâgor. Den handlar inte mest om Felicia. Den gâr mycket djupare än att jämföra antalet flyttar (vilket kvällspressen verkar se som bokens största behâllning) och ger framför allt svar pâ frâgan hur det är möjligt att en situation som denna kan uppstâ, dâ ett vuxet barn angriper sin mor pâ det sätt som sker i "Felicia försvann". Intressant i sammanhanget att samma barn (redan dâ vuxen, närmare trettio âr gammal) deltar i ett reportage med sin mamma (Expressen Exxet 20.10.1996):

”Felicia har i dag både regelbunden och bra kontakt med sin pappa.
Och det är i grunden Annas förtjänst.
-Mamma var fantastisk, trots alla svek sa hon aldrig ett ont ord om honom under alla år vi var små, säger Felicia.
Anna höll honom om ryggen. Hon hittade på förklaringar till varför han aldrig hörde av sig, sa att det inte fanns någon postgång i landet där han var, att han var sjuk… Allt för att barnen inte skulle tro att felet var deras.
Anna:
-När han så småningom dök upp efter tio år och bara hade att ta för sig av trevliga och välartade tonåringar tyckte jag att jag hade gjort jobbet. Han behövde bara skörda frukterna. Jag var och är förbannad på honom för att han inte fanns som pappa, det är ett oförlåtligt svek. Jag gjorde ett jättejobb och höll dessutom barnens dörrar öppna för honom.
-Och när han äntligen kom stod vi med öppna famnar, säger Felicia, men ganska snart förstod vi att han inte motsvarade vår drömbild. Vi blev besvikna, men det var vår egen besvikelse och det var nog nödvändigt."

Vad kan ha hänt efter 1996 för att Felicias relation med sin mamma ska förändras sâ totalt?

En annan viktig frâga som tas upp i SeK är förläggarens ansvar. Är det försvarligt att ge ut vad som helst bara för att det kommer att sälja? Man kan ju tycka att Svante Weyler, med hans ganska färska erfarenhet av att ge ut personliga böcker skrivna av personer som aktivt jobbar med att komma i psykisk balans, borde ha funderat pâ detta. Och att han borde ha kollat upp fakta lite noggrannare, eller överhuvudtaget. "Felicia försvann" har fâtt ohyggliga konsekvenser, privata i familjen och offentliga vad gäller Annas professionnella anseende. Det var inte svârt att förutspâ att det inte skulle komma att finnas nâgra vinnare i den här historien (utom dâ kanske Svante Weyler Bokförlag AB).

Jag skulle önska att de som tycker att Anna borde ha hâllit tyst först läser SeK innan de uttalar sig. Sâ kanske en diskussion om hela den här historien möjliggörs, en diskussion som faktiskt fâr nâgot gott ur sig.

[TorsMamma]

Tack SarisParis, Kan inte uttrycka mig som du så jag bara =D> =D> =D>