Tilda är här!

[kattis73]

Hej!
Nu var det ett par år sedan jag var här. Den 7/6 födde jag vårt fjärde barn. Vår första dotter. Lyckan var fullkomlig. Men den grumlades snart.

Tilda föddes med ett eldsmärke på ena halvan av pannan och ner över ena ögat. Det är bestående, men kan behandlas med laser. Detta var jobbigt att ta in, men det är ju bara kosmetiskt. Senare fick vi veta att eldsmärke i ansikten (särskilt där Tilda har sitt) ökar risken för Sturges Webers syndrom. Då är även hjärnan påverkad och syndromet kan ge symptom som grön starr, epilepsi, utvecklingsstörning, inlärningssvårigheter, sömnrubbningar mm. Siffrorna är väldigt olika. På vissa ställen står det att tio procent av de med eldsmärke i ansiktet har SWS. På andra ställen står det nittio procent (om det sitter över ögonlocket).

Jag har mått fruktansvärt dåligt. Jag är så fruktansvärt rädd, ledsen och orolig. Det känns som om jag lever i en mardröm. Endast tiden kan utvisa om Tilda har syndromet eller om hon bara har märket. De flesta utvecklar symptom under det första året.

Nu är min utmaning att inte låta oron ta över för mycket. Att hoppas och tro på det bästa men att försöka inse att det inte är livets undergång om hon har syndromet.

Hur som helst. Kanske är det extra viktigt att etablera goda sovvanor tidigt. Min andre son kurade jag vid fem månader. När tredje sonen kom körde vi med SM från ca tre veckors ålder, med mycket gott resultat. Han sover fortfarande som en dröm.

Tilda fyller två veckor idag. Hon är hittills väldigt nöjd (förutom just idag, faktiskt) och har inte skrikit många minuter i sitt liv. Hon är ljuvlig och trots min oro tycker jag att jag i alla fall stundtals klarar att njuta. Hon äter och somnar på ett sätt som jag inte känner igen från de andra barnen. De ha alltid ätit om det har erbjudits (jag har helammat allihop). Tilda vill bara äta om hon är hungrig. Exempelvis är det omöjligt att få henne att ta en knockoutslurk. Oftast äter hon bara från ett bröst i början på varje mål, något mer får jag inte i henne. Max tio minuter. Men hon är ju så liten än, så det blir väl mer såsmåningom.

Några vaken 1,5 och sova 2,5 är det inte. Men vi strävar efter längre vakenpass och längre sovpass. Oftast blir det vaken 1 timme och sova 1,5-2 timmar. Helst på mig eller i vagn som rör sig... Men det händer också att hon sover länge i stillastående vagn.

Nätterna funkar väl så där... Hon vill inte sova i vagnen och jag har varit för lat för att ta tag i det. Så hon sover med mig med ansiktet i skafferiet... Måste ta tag i det... Hon svarar inte så bra på vagning. Skriker ju sällan, men tjorvar och gnäller och då sover jag ingenting. Så jag har kört den väg som ger mig mest sömn, och jag har dålig koll på hur ofta och hur mycket hon äter, men varannan timme är det säkert.

De gånger jag lyckas truga och hon äter mer än 5-10 minuter resulterar i ett väldigt kräkande... Hon kräks över lag väldigt mycket.

Ja, det var en liten sammanfattning om vår första tid. Jag lär alldeles säkert återkomma när jag behöver råd.

[Sarisparis]

Hej och varmt välkommen tillbaka

Grattis till dottern med det vackra namnet. Sâ grymt att behöva ha bebislyckan grumlad med den oro du beskriver. Hoppas att ni snart fâr mer klarhet i hur det ligger till.
Kanske kan du fâ mer hjälp inne pâ IAHP-forumet, det finns massor man kan göra för att främja hjärnans utveckling, särskilt pâ smâ skruttat. Det är övningar som i vilket fall inte gör nâgon skada, utan bara "boostar". Nyckelordet framför allt är magläge och stimulans till âlning.

Jag är verkligen imponerad av hur du tar det hela. Att du lyckas skjuta oron ât sidan och koncentrera er pâ det ni har, pâ den ljuvliga lilla bebisflicka Jag kikade lite pâ din blogg, hon är ju verkligen hur söt som helst O:)

Vad bra att du redan har SM-tänket i bakhuvudet, att du sedan storebror har sett hur fint man kan ha det med sâna här smâ. Just nu är ju Tilda pyttepytte, sâ ta det lugnt med schematänk och sânt. Den tiden kommer.

Vi ser framemot fler rapporter! :thumbsup:

[kattis73]

Känner mig uppgiven. Märks att jag inte är helt hundra, rent psykiskt.

Det kändes som vi var på rätt väg, men nu funkar ingenting, känns det som. Försöker inte se det som någon katastrof att det inte funkar, men jag tycker verkligen det mesta strular.

Tilda är tre veckor idag (född i v 38+1, vet inte om det påverkar). Det är fullständigt omöjligt att hålla henne vaken mer än en timme. Vi har satsat på vaken en och sova två, och det har funkat rätt bra, men inte nu. Lurarna funkar skitdåligt, rent ut sagt. Hon är helt proppfull med mat, så det är inte det. Vaknar och gruffar typ var tionde minut, så det är inte bara i skarvarna. Visst händer det att hon sover lugnare och längre, men lurarna är oroliga för det mesta. Mycket kräks och rap, även om hon rapat innan jag lagt henne. Det blir mycket vagnande.

Natten som gick var sämst hittills. Hon brukar sova i vagnen i alla fall del av natten, men igår gav jag upp, hon somnade inte. Så jag följde minsta motståndets lag och hon sov med mig. Åt säkert varje timme natten igenom.

När Milo var i samma ålder så jobbade vi stenhårt med SM på dagarna, sen blev nätterna bra "automatiskt".

Ja jag vet inte om det finns några råd att ge. Jag kan ju det här, men nu känns det som om inget funkar. Men vi kämpar på. Har ju facit i storebror, vet ju hur härligt livet med en liten kan vara.

[saraseptember]

Hej!

Grattis till lillan! Hon är ungefär lika gammal som min tös är nu, om jag förstod rätt Hoppas allt är bra med er!

Jag känner igen mig i det du skriver, och vill därför säga att du inte är ensam i att undra vad det är som händer. Vi ska klara det här!

Om du läser min tråd kommer du se att jag haft ett väldans bryderi med nätterna, trots att jag följt SM-programmet så gott det varit möjligt om dagarna. Min skrutt har inte heller velat sova, utan börjat gruffa fem-tio min efter att jag lagt henne de senaste 3-4 nätterna. Och jag som är ett murmeldjur har nära på gått under, så jag förstår precis hur det känns om du inte kunnat sova

I mitt fall ligger felet i att jag började väcka skruttan lite försiktigt efter 2 1/2 timmas sömn just för att få till programmet. Nu inser jag att hon förmodligen är en liten Tröttis, för det är efter det som problemen började ordentligt. Innan var det tre, ibland två, nattmål. Men efter två dagars mer inriktad väckning om dagen ökade oroligheterna om nätterna. Inte av hunger, utan för att hon inte kunnat komma till ro. Hon kommer bara upp, snuttar, somnar om, läggs, vaknar till... repris igenom natten ! Jag insåg efter läsning i trådar här att hon helt enkelt blivit övertrött av mitt ingripande Då kommer hon inte till ro om natten, orkar inte vara vaken länge på dagen (ibland 45 min bara) och sedan vakna efter redan 1 1/2 h. En negativ spiral som jag nu tog tag i i natt. Jag la henne på mage för första gången (har inte vågat tidigare eftersom mitt larm inte kommit än), vagnade till sömn. Nu gjorde jag det natten i genom när hon vaknade, förutom två nattmål då jag proppade i så mycket jag kunde i den lilla sovande. Kommande veckan ska sovas så mycket det vill om dagen, så att hon orkar vara vaken och äta och umgås, och sedan vagnas till sömn mellan nattmålen under natten. Jag kommer satsa på att förlänga vakentiderna alltså, och sen får hon ta sig den paus hon tycker sig behöva efter det. Och vagnas om det kommer skarvar. Just nu är vagningsträsk ett steg upp för oss, från att ha varit i inte-komma-i-ro-träsket.

Nu var det en himskans lång rapport om oss (sorry!) men jag vill bara säga att jag känner igen dilemmat. Kan din lilla vara en Tröttis, som alltså kanske behöver sova extra mycket? Andra här, inklusive du som har haft SM-barn förut ser jag har mycket mer erfarenhet än mig, men jag tänker att just nu kanske ni helt enkelt ska sova så som ni kan sova, för att sova i kapp er? Eller, vad tror du/andra? Den som har sovit orkar ta sig igenom eventuellt uppkomna träsk, tänker jag.

Kram på er, och jag önskar dig och din flicka all lycka!

[kattis73]

Tack för input! Egentligen tror jag att Tilda också behöver sova längre. Men jag har stora svårigheter att få henne att sova några längre pass. Det är nog det som är vårt största problem.

Skulle gärna vilja ha konkreta råd om hur jag skulle betett mig idag. Jag la henne efter vaken en timme och en kvart, vilket är länge för Tilda. Hon somnar och sover en timme, varav en halvtimme lugnt. Efter en timme blir det kris och jag tar upp henne och ger påfyllning. Lägger henne igen och hon sover tio minuter. Sen vaknar hon och jag vagnar konstant i tjugo minuter. Hon somnar inte, så jag tar upp henne och börjar ett nytt mål. Ett mål det kommer bli väldigt svårt att hålla henne vaken och nöjd eftersom hon sovit så lite.

Hur skulle jag gjort, hur ska man göra?
Jag vet verkligen inte hur jag ska göra när hon inte sover när hon behöver, trots vagning och påfyllning.

[kattis73]

Andra luren har gått mycket bättre. Men jag har vagnat för mycket. Tänker precis som du skrev, att vi behöver komma i fas med sömnen. Hamnar vi i vagnträsk så får vi väl ta tag i det sen...!? Det har jag tagit mig ur förr, fast med lite äldre barn.

Ska också börja med minifom igen. Hon fick det ett tag, men jag slutade för några dagar sedan. Kanske inte är en slump att hon sover sämre? Jag hör ju hur hon ligger och rapar och pruttar. Vaknar och gallskriker för att sedan sluta tvärt. Ja jag vet inte, men det gör ju ingen skada.

[saraseptember]

Vad sturskt du jobbar på!

Jo, för mig låter det rimligt att din skrutt är övertrött, precis som min. Nu vet jag som sagt inte vad de med mycket mer erfarenhet än erfarenhet skulle säga, men jag tänker att om hon kan sova på dig så kanske ni kan göra så ett tag? Så hon kommer mer i balans, och orkar vara vaken längre = äta mer = sova bättre = komma mer i ro. Vad tror ni?

Ja, vagnträsket tror jag är mycket lättare att hantera. När man kommer till den punkten har man förmodligen en liten som är mätt och inte övertrött. En sån måste det ju vara lättare att hjälpa att hitta in i sömnen själv, än någon som är alldeles snurrig i skallen av övertrötthet.

[kattis73]

Andra vakenpasset idag var det stört omöjligt att hålla henne vaken, trots att hon sovit två timmar (i vagn i rörelse). Jag kan verkligen inte väcka henne. När jag liksom gav upp och la henne i vagnen vaknar hon efter fem minuter och somnar i samma sekund jag tar upp henne. Hon orkar inte vara vaken, men hon sover ändå oroligt.

Jag känner att jag mest blir stressad av att följa SM just nu. Hon toksomnar t ex alltid när jag ger påfyllning, fast det är i början av ett mål. Backar nog lite och fortsätter med smekmånad även om jag försöker sträva efter längre sova, längre vaken.

Hon är fyllda tre veckor (igår) men föddes i v 38+1 och hon orkar aldrig vara vaken längre än 45-70 minuter. Så hon kanske behöver någon vecka till på sig att få smekmånad.

Om inte annat så känner jag att JAG inte klarar att vagna henne när hon skriker. Inte ännu. Så jag ska försöka slappna av i någon vecka innan jag försöker styra upp tillvaron.

Det blir liksom snuttätande och duttsovande hur jag än bär mig åt. Och nätterna... har fullständigt tappat räkningen på nattamninarna inatt, men jag skiter i det nu. För mycket vargar hos mig.

Smekmånad tills hon är en månad. Sen blir det andra bullar.

[Sarisparis]

Hej kattis73

Känner du dig stressad av standardmodellen sâ tagga ner. Inget blir bättre av prestationstänk osv. Och hon är ju sâ liten än!

Jag har ocksâ förlängt smekmânaden, det var först vid sex veckor jag började verktyga vâr Lillebror - just för att jag först dâ vâgade lita pâ att han verkligen ätit ordentligt och inte vaknade av hunger.

För mig var standardmodellen ändâ alltid ett stöd, även om den första tiden inte alls sâg ut som SM om man tittade pâ mina anteckningar svart pâ vitt. Men bara att veta vart man är pâ väg, vad man sträääävar efter , hjälpte mig mycket.

Ta det lugnt ni bâda, det finns massor av tid att styra upp saker och ting. Har du läst den här supertrâden förresten? Om du inte "fâr till" standardmodellen

[saraseptember]

Hej!

Sarisparis: Jo, jag har läst den några gånger, och ska fortsätta göra det!

Hm. Jag var liksom tvungen att lämna smekmånaden, det är som att lillan krävde det. När jag i 3-4 nätter plockade upp henne vid hennes rop var det så uppenbart att hon inte ville ha mat, hon blev till och med arg på mig. Det blev stressande för oss båda. Sen när jag la tillbaka henne sovande vaknade hon tämligen omgående. Om dagarna funkar det ju att lägga vaken, och ibland behövs lite vagning, ibland inte. För mig är det som att allt visar att hon direkt kräver besked av mig...Hon har dessutom verkat piggare idag, trots natten oro. Hon har varit tröttare när jag plockat upp. Jag känner inte att jag har prestationstänk, mer att jag kanske är irrationellt orolig över att nu "ha det så här". Hm.

[saraseptember]

Jag tänkte på det Kattis73, att jag tror det är bra att ni bestämmer att det ska vara smekmånad lite längre. Hon kom 38+1, och kanske ska uppfattas som yngre än födelsedatumet. Ett tag i alla fall Man kanske ska se henne som bara ungefär en vecka?

Jag tror det är rätt av dig att avvakta, helt enkelt

[Sarisparis]

Jag tänkte på det Kattis73, att jag tror det är bra att ni bestämmer att det ska vara smekmånad lite längre. Hon kom 38+1, och kanske ska uppfattas som yngre än födelsedatumet. Ett tag i alla fall Man kanske ska se henne som bara ungefär en vecka?

Nope, en vecka gammal är hon inte, stora damen

Hon föddes för cirka tre veckor sen, fullgângen (allt mellan 37-41 räknas som normal graviditetslängd). Jag skulle tippa att ni ganska snart fâr längre vakenpass än 45-70 minuter, även om det kanske inte blir tvâ timmar precis pâ stört. Vâr Lillebror var länge en tröttmössa av rang och han klarade inte mer än 80 minuter de tre första mânaderna. Allt annat blev ren övertrötthet. Sâ med honom lâg vi pâ 1,5-1,5 rytm, gick fint det med.

Att ha SM i bakhuvudet och sträva efter rejäla vakenpass med mycket mat brukar ge god sömn pâ sikt. Sâ kommer man in i den goda cirkeln mycket mat mycket sömn och mycket njutning. O:)

Var uppmärksam pâ henne, ratta försiktigt mot 2-2 och ha siktet inställt pâ finfina SM-mâl. Sâ blir det som det blir, men du vet vart ni är pâ väg.

[saraseptember]

Sarisparis: Ah, ok! Det gäller bara barn som fötts mycket tidigt alltså

[kattis73]

Tycker dagarna går rätt bra, hon sover lugnt och utan allt för mycket vagning. Svårast är att hålla henne vaken när hon ska vara vaken. Tjugo minuter (max) klarar hon nöjd, sen somnar hon, eller så blir det jämmer och elände. Mer än en timme blir det sällan och det är inte kul att vara vaken tycker Tilda. Och hon dåsar rätt ofta under vakenpasset. Vaken PÅ RIKTIGT är hon inte många timmar per dag, kanske 3-4. Är inte det rätt lite för en 3-4-veckors?

Men jag hoppas att det ska ordna upp sig. Inatt var det dock lite nattklubb, så hon borde nog vara mer vaken dagtid. Men vad gör man, det går verkligen inte!

Men jag rattar på så gott jag kan. Så fort jag får lite mer vakentid på dagen så ska jag ta itu med nätterna.

I det stora hela så går det nog åt rätt håll, tror jag...

[saraseptember]

Du har fått en riktig liten sömntuta!

Jag har upptäckt att vad som funkar på min ibland sömniga tjej är att göra något med henne vid rätt tidpunkt så att hon "glömmer" att säga till om att hon är trött. Mata, lite samvaro, och sedan "nejmen, vad är det här för intressant, det måste jag titta på". Först därefter mat 3. Det är nämligen då som hon ofta känner efter om hon är trött. Trugandet får då inte börja för tidigt.

Och ett väckningstips, kanske funkar för er? När hon somnar vid mat 1, (vilket händer som oftast) så byter jag sedan blöja med sköljning av gump, vare sig det behövs eller ej! Funkar 99,9 % av gångerna! Vilket man ju kan förstå...