Mat mitt i natten - är det förstört nu?

[Viggo11]

Hej,
Vår första kväll och natt har gått av stapeln och till en början gick allt lysande, nästan för bra. Tog bara 12 min vid läggning första gången!! sen ett uppvak vid 02.50 jag lägger tillrätta, buffar kort, solfjädrar, ramsar mig ut ur rummet-bekräftar an somnar om. 04.00 vaknar han igen men är jätteedsen, panikskriken sätter fart och jag gör som man ska, enligt konstens alla regler (som ovan) ett antal gånger. Men han slappnar knappt av i kroppen och slutar inte panik skrika. Eftersom man inte klarar hur länge som helst, och så vet jag med mig att han tidigare varit en hungrig kille på natten så jag gav honom lite mat. Han sög så hårt så jag trodde flaskan skulle gå sönder, släppte flaskan när han kände sig nöjd, jag rramsade mig ut och bekräftade sen. Han svarade och somnade sen om.
Min fråga är nu - har jag sabbat allt eftersom jag gav honom mat? Hur går jag vidare natten som kommer?

Känner redan nu att jag är en vinnare för han liger fortfarande och klockan är 05.25 i vanliga fall har vi varit uppe i 3 timmar redan...

Tacksam för lite peppning inför kommande dag och natt. Det är lätt att tappa modet... =(

[Viggo11]

phu, hur står ni ut...?? Jag är så trött nu så jag håller på att dö!!
Är det någon där ute som kurat själv, då både dag och natt?
Lever med en sambo som inte tror på detta, utan tycker att barnen ska styra... Vilket resulterar i väldigt (obefintligt) lite stöd. Men jag känner att jag ska klara hela vägen och bevisa honom motsatsen! Barn ska i alla fall sova längre än vuxna!! I snitt har Viggo sovit 10 timmar per dygn!!

Men det börjar det bli tungt nu, att inte vika från schema hålla allt på topp och inte falla för den trötta gråten. Har nu hållt igång i mer än 35 timmar och har då minst 24 kvar framför mig, tillsammans med en än mer trött lillkille.
Är det någon som har något tips på hur jag hittar den sista kraften?!?

[mumintrollet]

Hej!

En styrkekram till dig som orkat såpass långt och hälsningar från en som genomfört kuren ganska långt ensam - det går! Och resultaten är underbara!!

Se till att få vila dagtid - be din sambo, eller någon vän/släkting att gå ut med lillen på dagtid - Så får du sova någon timme. Allt givetvis inom schema

Tro på att du vet bättre! Skulle barnen få styra landar ni snart i ett kaos. Jag undrar av ren nyfikenhet i vilken ålder din sambo tycker att barnen inte längre ska styra då? Eller kanske man aldrig skall rätta till ett barn och visa det hur det går till här i världen och bland folk? Mig hjälpte det att se det så - att inte tvinga eller tillrättavisa mitt barn till att sova - utan hjälpa och visa som den mest trygga och erfarne turistguiden - Såhär går det till här i världen och hemma hos oss.

Detta låter också som värsta använda self-help guiden - men försök ta en sak i taget! Tänk inte på kommande bestyr - lämna allt extra program för den tid du kurar och se kuren som en tid endast för dig och din son. Kanske din sambo kan ta över lite mer hemma istället? Gå till butiken, städa osv? Om han inte tror på kuren kanske du kan be honom att hjälpa dig denna tid i alla fall- det är ju endast fråga om ett par veckor.

Kramar!

[Nat]

Hejsan,

Du har fått jätte fina tips och råd från Mumintrollet =D>

Har du någon i din bekantskap som kan hjälpa dig både som bollplank och med avlastning? Det behöver inte vara mycket, kanske en kopp kaffe tillsammans för att få prata av sig och en timme själv för lite sömn på dagen kan ju göra under när man är trött och nere.

SHN är inte till för att kontrollera och utöva någon slags makt över barn utan för att ge ramar och positiv utveckling. Ett barn som varken vet när maten står på bordet eller hur, när, om sömnen kommer att infalla kan sällan utvecklas till dess rätta potential.

Du gör ett kanonjobb och kommer att klara detta!
Vi finns här

kram

[Norahsmamma]

Hej,
Vår första kväll och natt har gått av stapeln och till en början gick allt lysande, nästan för bra. Tog bara 12 min vid läggning första gången!! sen ett uppvak vid 02.50 jag lägger tillrätta, buffar kort, solfjädrar, ramsar mig ut ur rummet-bekräftar an somnar om. 04.00 vaknar han igen men är jätteedsen, panikskriken sätter fart och jag gör som man ska, enligt konstens alla regler (som ovan) ett antal gånger. Men han slappnar knappt av i kroppen och slutar inte panik skrika. Eftersom man inte klarar hur länge som helst, och så vet jag med mig att han tidigare varit en hungrig kille på natten så jag gav honom lite mat. Han sög så hårt så jag trodde flaskan skulle gå sönder, släppte flaskan när han kände sig nöjd, jag rramsade mig ut och bekräftade sen. Han svarade och somnade sen om.
Min fråga är nu - har jag sabbat allt eftersom jag gav honom mat? Hur går jag vidare natten som kommer?

Känner redan nu att jag är en vinnare för han liger fortfarande och klockan är 05.25 i vanliga fall har vi varit uppe i 3 timmar redan...

Tacksam för lite peppning inför kommande dag och natt. Det är lätt att tappa modet... =(

Klistrar in inläggen i den andra tråden. Vet inte hur man sammanfogar trådar ännu

[Norahsmamma]

Hej!
Börjar med att hälsa dig välkommen hit och skickar med en stor kram.

Passar också på att säga först att vi brukar hålla oss till en tråd per barn så att det blir lättare för oss att hålla reda på alla och då också kan ge bättre hjälp. (Så jag klistrade in den andra tråden också)

Ser att du fått jättefina svar av mumintrollet och Nat här ovan. Jag håller med. Jag genomförde det också till stora delar själv. Det är tufft, men det går! Men någon form av avlastning underlättar ju massor.

Lite saker vi skulle behöva veta:
Hur ser erat schema ut?
Vad äter han under dagen?


Jag tänker framför allt på att du kände att du var tvungen att ge honom mat där i vargtimmen. Man måste som förälder känna sig trygg med att barnet får i sig tillräckligt med mat på dagen så att man inte ska behöva oroa sig för eventuell hunger mitt i natten.

och så vet jag med mig att han tidigare varit en hungrig kille på natten

Och det är just det att när man startar kuren så ska man inte tänka på hur det varit förut utan på hur man vill att det ska bli. Man måste hela tiden ha målet för ögonen. Att kura innebär en total livsomställning för både föräldrar och barn.

Vi börjar där

//Norahsmamma

[Viggo11]

Hej och tack för svar!!

Jag har inte så många som kan avlasta mig på dagen, då det är då jag behöver hjälp tyvärr. Mina sambos två andra barn är idag stora och de styr fortfarande hans liv, så ska detta bli av måste jag fixa det själv... och jag ska ta me 17 göra det också!!

Vår schema ser ut på följande sätt
0700 vaknar och får mat
0830-1000 sova 1,5 tim
10.00 mat
10.45-11.30 sova 45 min
13.00 mat
14.30-16.00 sova 1,5 tim
16.00 mat
18.15-19.15 bad, lek, nattslurk
19.15 godnatt

vi äter 180ml ersättning varje gång, inte alltid han vill ha allt. Vi har börjat med smakportioner, men inte kommit så långs så det mättar än. Å så lite katrinplommonpure förstås.
Börjar bli lite orolig för hur natten ska bli då den gick så bra till en början igår. Men försöker inte ta ut något i förskott. Hur hittade ni "glada tankar" och ork, för ibland precis in i det sista så känner man att jag ger upp... men så tystnar han hurra!! Och jag blir arg på mig själv för att jag tänkt på att ge upp.
I min omgivning är det inte många som vet vad denna kur innebär utan drar öronen åt sig och just nu känner jag att jag orkar inte behöva försvara detta, utan drar mig undan. De ska få se vad mitt resultat blir istället, sömn åt hela huset!! Hmmm, sambon åker helt snålskjuts... men det bjuder jag på bara Viggo mår bra!!

Tack för er fina ord!! Jag återkommer snart igen när nästa svacka kommet...

[mumintrollet]

Hej på dig!

Jag kan inte kommentera ditt schema desto mer, tror att här finns mer erfarna som är till för det, men jag kan komma med lite tankar om att orka och känna sig ensam med det man håller på med

Hur man kommer på positiva tankar då det känns som värst..? Det är säkert tuusen gånger som jag fallit i gropen att tro att "det här funkar ju inte!" T.o.m. medan jag kurade hade jag nånstans på axeln en liten djävul som satt och viskade att mitt barn kommer att vara undantagsbarnet som kuren inte är lämpad för..
Jag kände hela tiden av en tidspress - det här SKA ju fungera inom en vecka..
Tills jag fattade att jag inte har bråttom nånstans - barnet finns kvar hos mig i ca nitton år till Och även om hon sov sämre förra natten går det säkert bättre nästa natt. Försök att inte stirra dig blind på resultaten eller misslyckanden. Huvudsaken är att du har ett lugnt förhållningssätt och VET VAD DU SKALL GÖRA! VARJE GÅNG! Du har underbara verktyg att jobba med, och sedan lita på att barnet klarar av en hel del själv Det kommer att komma lugna tider med tysta nätter, men säkert kommer det att bli lite oroligare tider i ert liv med eventuella uppvak och frågor nattetid. Försök att inte titta så strängt på hur det BORDE vara, försök istället att få ett lugn över det hela. Då slappnar du av och barnet känner sig tryggt.

Ju mer jag har tänkt efter desto mer tycker jag att SHN inte är en kur för barnet utan mer en skola för föräldrar..
Kritiken jag mött då det gäller AW och SHN är att "det drar alla barnen över samma kam, en del passar ju inte så mycket sömn för" osv.. Jag tror bestämt att ALLA barn går att få och sova enligt kuren, det är mer en fråga om det passar alla kurare

Allt ligger i attityden och hur säkert man klarar av att förmedla lugnet åt barnet.
Om du känner dig ifrågasatt från sambo och omvärld, är det inte så konstigt att ditt självförtroende svajar lite, då krävs det bara extra starka egna ben och tilltro till sina instinkter. Sedan hjälper det att läsa här på forumet

Jag är inte ensam om att läsa barnaboken bland mina vänner, men här hemma är det jag som läst på och mannen följer schemat och de viktigaste rutinerna enligt anvisningar. Jag genomförde kuren, men fick sova några pass på dagarna. Vår tös hade dock en ganska säker sömn redan i grunden så kurandet var inte en total överansträngning. Nu sover hon gott i egen säng, utan napp, 19-07 med några uppvak på natten som hon fixar själv. Skulle jag vara petig och stressa över att hon inte SOVER från 19-07 utan vaknar ett par gånger varje natt skulle jag gå i väggen. Men faktum är att jag får ligga i min säng från 19-07 om jag vill utan att hon behöver mig! Snacka om framsteg!

Styrkekramar till dig! Du jobbar på fint, lita på att du gör rätt och beröm dig själv för att du orkat så bra hittills.
Om du jobbar på konsekvent och lugnt lovar jag att det inte kommer att ta länge förrän du får sova lite mer

[Irmasmamma]

Jag vill också skicka några styrkekramar till dig!

Tycker du är tuff och modig och handlingskraftig och fantastisk som genomför det här trots att du inte har stöd från din närmaste omgivning. Men du har allas vårt stöd här på forumet! Och det vill inte säga lite....
Jag är 100% övertygad om att du kommer att klara det här och att din lillkille kommer att få sin härliga sömn till slut.

Kram!

[Viggo11]

Gud bad snälla och gulliga ni är!!
Era ord och pepping värmer enormt!! Å handen på hjärtat, vore det inte för de rader ni skrivit så tror jag inte att jag hade orkat igenom detta.

Sitter här nu och lyssnar med kärlek i hjärtat hur han ligger och snackar med sig själv och jollrar, även skrattar till ibland. Tror att en ramsa och bekräfrelse snart är på sin plats. Men det är den första i sånt fall sen vi gick å la oss igår kväll kl 19.
Ja, jag är mållös!!
I kväll är det jag som är vinnaren, för då ska även jag få sova säkert den längsta sammanslagna sömnen som jag fått sen skatten min kom till världen!

Roligt ska det bli också, sambon är i tyskland på tjänsteresa just nu, kommer hem på fredag. Tänk min stolthet när han vaknar på lördag morgon, utan att egentligen veta vad vi gått igenom här hemma, och inser f---n jag har ju sovit hela natten utan uppvak, matning, vankning, tröstan, med ont i både kropp coh hjärta.

Ja, då ska jag verkligen använda de ord man egentligen inte ska.... Vad var det jag sa?! Nu kanske du kan börja lyssna lite mer på mig ocgh mina tankar kring uppfostran.

Viktigt är nog att förklara att det fortfarande är en inlärningsperiod, och att bakslag kan komma. Men jag tror och hoppas att han gladeligen hjälper mig då med ramsa och bekräftelse.

Så - nu har lillprinsen somnat igen efter lite eget resonemang, man vet ju själv att det bästa svaren får man ju ibland att att prata med sig själv.
Vet ni?? Jag ramsade aldrig!!!

Nu är klockan 05:10 och nu är det bara 1 tim och 50 min kvar till det är dags att vakna. Så vi håller tummarna för att den stunden också blir skön och behaglig för honom.

Vi hörs snart igen!

Tack och stor kram till er alla!!

[mumintrollet]

=D> =D> =D> =D>
Fint jobbat!!!!!!

[Viggo11]

Ja ,som ett brev på posten... 05.25 börjar vi tokskrika utan förvarning (antagligen en dröm) och har hållt på sen dess i paniktempo stundvis... Har varit inne och buffat ett par gånger men vågar inte för många gånger, sen bekräftelsen, den sätter bara igång det hela igen.... Kan man hoppa över den som i detta fall, då allt bara verkar bli påmint istället för lugnande?
Låter jag honom sova för länge? Han kanske är en kille som inte behöver mer än 11 timmar i sträck och borde gå upp vid 6 istället för 7 och sova en extra timme på eftermiddagen istället? Några råd hur jag tacklar denna gråt, känns som om det är jag som gör fel.
För hjärtat brister ju när 5 mm är en liten sak i jämförelse med denna gråt...

Phu... det som var så bra.... kunde han inte få en natt utan panikgråt...

Gör jag något fel med ramsning och bekräftelse, eller kan det bara vara så här bökigt i början. Känns som det var under så lång tid.

Ha ha ha ja upp som sen sol och ner som en pannkaka....

[mumintrollet]

Hej!
Bara lugn, det ordnar sig När har ni börjat kuren?? Kanske du kan skriva i det i din signatur, så man ser direkt var ni ligger i processen.

Har varit inne och buffat ett par gånger men vågar inte för många gånger, sen bekräftelsen, den sätter bara igång det hela igen....

Buffningen skall endast till vid KRIS efter första/andra natten. Det låter som om du måste våga backa lite och låta ramsan sätta sig. Lyssnar han överhuvudtaget på ramsan eller skriker han i ett?
Jag hade själv svårt med att få ramsan att bita, var helt enkelt inne för ofta och stökade till det hela. Till slut stod jag bokstavligen med stoppuret utanför dörren och räknade sekunder hur länge det tog efter varje ramsa att hon skrek. Det som kändes som en evighet varade i en minut ibland två Kände mig som väktaren utanför påvekonsulatets dörr då de seglas in för att rösta om ny påve. Lade sigillet på kvällen och var fast besluten att inte gå in förrän kl 07 om inte jag hörde spjälsängen rasa samman därinne. Det tog en natt och så var lugnet där
Se till att även tala ramsan som om du förmedlade din son det du vill ha sagt. Ändra tonläge, dra ut på ord och rytmisera lite varierande. Det funkade i alla fal hos oss. Att inte dra ramsan som en likadan melodi eller sång varje gång, utan använd den som en diskussion som du för med lillen med endast orden i ramsan till förfogande.
Jag väntade helt enkelt ut en stund så att dottern skällde ut sig det hon hade att säga, sedan svarade jag med ramsa- flera verser ibland för att få fram budskapet. Först låta förstående - "Jo jag hööör dina problem, det är säkert svårt." Sedan beestämt " Nu ska det sovas och du har det så bra i din säng, somna om bara" och gick sedan över till lugnande "Jooo så är det.. Soov nu älsklingen sååå sött och sooomna skööönt"

Jag är ingen expert på detta, har endast i färskt minne mina egna erfarenheter hoppas något känns användbart.
Försök att fokusera på det positiva! Han sov ju så fint fram till tidig morgon! Och kom ihåg att INTE ändra på något schema mitt i!!!!!! Nu är inte tiden att börja tvivla eller ändra en massa. Kör på i minst en månad och evaluera sedan hur tiderna känns för er.
kämpa på!

[Viggo11]

Tack!!

Vi har håll på i två dygn och jag vet jag kanske är lite ivrig....
Men jag ser vad du skriver och det är korrekt ang ramsningen och jag kommer använda mig mer av den i kväll/natt (om det behövs) och som du skriver, ta hjälp av tiduret så man inte är på't för fort. För jag tror att det är det som är mitt problem just nu, förstår och känner det nu när du skriver det.
Ibland måste man "bli skriven på näsan"

Nya tag till kvällen och natten!!

Vi hörs igen!

Kram

[Norahsmamma]

Hej!
Vilka SUPERFINA svar du fått av mumintrollet! =D>
Jag tycker att du verkar vara en riktig klippa för din lilla son! Vilket jobb du gör! =D>

Heja heja!

//Norahsmamma