Svårt att få till rutinerna och allt för lite sömntimmar

[mamma petra]

Jag är en förstagångsmamma som fått den ljuvligaste av ljuvliga guldklimpar för dryga sju veckor sedan. I början skrek han mycket och i här hemma fruktades kolik. Snart blev det bättre, och orsaken till skrikandet vet jag ännu inte - kanske fick han för lite mat, kanske var det matsmältningsapparaten som spökade för honom. Vad jag vet är att lilla vännen är en glupsk en, som äter med fart och därför också sväljer en hel del luft. Att han blir gasig och mår dåligt (och skriker) av det är alldeles tydligt, med jag kan ju inte tillskriva enbart gaser mina svårigheter att få till rutinerna.

Jag köper hela konceptet med mat, mera mat och ännu mera mat - och äter det gör han. Vid fem veckor vägde han redan över fem kg, vilket måste betyda att han får tillräckligt. Utöver att öka i vikt och utvecklas till en stadig liten grabb både spyr och bajsar han mycket. Ett spädbarn kan inte få för mycket mat - det kommer ut i endera änden, som bekant.

Men alltså. Jag har enorma svårigheter att få till rutiner här hemma. Ingen dag är lik en annan och jag vet inte hur jag ska få till det. För jag vill ju så gärna att det ska fungera! Jag för dagbok och har kommit fram till att lilla hjärtat sover mellan 12-13 timmar per dygn, vilket är för lite. Alltså är kinket/gråten/skriken inte bara ont i magen, utan också övertrötthet. Men hur ska jag få honom att sova mera än en timme i gången dagtid? Eftersom han har så korta lurar (30 min - en timme) dagtid får vi väldigt många "mål" per dag också. Nätterna går för det mesta helt okej. Ibland sover han hela nätter (22-06) och ibland (mera sällan) vaknar han 2-3-4 gånger. Då får han äta varje gång.

Han sover ännu sämre ute av någon orsak, men jag har vagnen inne och låter honom sova där (på mage med larm). Vagnar, men det är helt hopplöst att få honom att somna om efter, säg, 45 minuter då han vaknar. Varpå jag tror han har fått för lite mat, ammar igen och sen är han ända vaken två timmar till. Ibland skrikig och ibland välmående, det är olika.

Är detta bekant för någon? Vad är det jag gör fel när lillen inte sover som han borde?

[titti_lie]

Hej och välkommen hit till forumet!

Först en tanke: han ÄR väldigt liten. Ha inte för stora krav på dig själv med tider och rutiner. För en del kommer rutiner ungefär i den åldern, men för andra ett par månader senare.

Klassikern är att de små vaknar efter att ha sovit 45 minuter (eller 20, men det är oftast om de somnat övertrötta). Ett tips är att vid skarven, efter att han sovit kanske 40 min, sakta dra fram och tillbaka med vagnen eller ta en kort promenad INNAN han hinner börja skrika upp sig. Om man väntar med att ingripa brukar det vara kört och svårt att få honom att somna om alls. Man får alltså jobba förebyggande.

När han är så liten skulle jag nog mata vid varje uppvak. Det låter ju som om han redan har hyfsade nätter, så fortsätt jobba för att han ska bli trygg (och mätt) så kommer det säkert att lösa sig med tiden. Många bebisar sover över skarven på egen hand.

Angående antal timmar sömn/ dygn. Vårt mellanbarn var jag lite väl strikt med i början. Jag var livrädd att hon skulle sova för mycket på dagen och det resulterade ofta i en övertrött bebis, något som är värre än en trött. Försök hänga med i hans tempo och om han visar att han börjar bli trött efter 1,5-2 timmar, lägg honom vaken så att han får börja öva sig på att somna för sig själv. Om ni inte redan har börjat med det. Att somna på egen hand är bra att kunna

Jag tänker också att om han vaknar efter, låt oss säga 45 minuter, han somnar inte om och du matar honom. Om han skulle somna om vid maten skulle jag lägga honom igen. God sömn föder god sömn. De måste sova för att orka med vettiga vakenpass. Jag körde SM lite väl strikt med mellanbarnet (igen mellanbarnet, mycket som skulle bli "rätt"); när hon vaknade försökte jag för mitt liv hålla henne vaken i 2 timmar. Omöjligt. Till slut kapitulerade jag, tillät mig fuska lite och det gjorde susen

Småhackigt svar nu, börjar bli trött och ska lägga mig. Hoppas du fick nån vettig idé iallafall.

[mamma petra]

Tack snälla för tänkvärda rader! Jag tar till mig och jobbar vidare med sömnen hos vår lilleman.

[Sarisparis]

Hej mamma petra och välkommen hit!

Grattis till lille killen.

Vid sju veckor ligger ofta en ökningsperiod som kan göra att man upplever att dagarna hackas upp ännu mer, sâ tveka inte att mata pâ. Det är lille mannens jobb att fâ dina tuttar att fatta att produktionen mâste öka lite, för att han ska fâ sâ mycket som han behöver. Dâ kan man som mamma uppleva att lillen vill äta hela tiden. Men det gâr över, hos oss tog det ungefär en vecka. Genom att sträva mot standardmodellen (2-2) sâ gott det gâr sâ hâller man ändâ lite kurs.

Precis som titti_lie säger sâ âr övertrötthet nâgot som kan strula till det, sâ tveka inte att lägga tidigare än efter tvâ timmar om sâ behövs. Vâr lille Nils lâg stadigt pâ en timme och tjugo minuter tills han blev tre mânader.

[mamma petra]

Hej Sarisparis och tack för dina ord! Ni är så fina som hjälper till med tankar och råd.

De senaste dagarna har jag märkt att lilleman behöver en halvtimmes lur redan 40-50 minuter efter att vi tagit morgon vid sju, halv åtta. Sen orkar han vara glad och pigg i flera timmar efter det. Fortfarande kämpar vi på med att få till några längre sovpass under dagen (med varierande resultat). I går lyckades vi inte alls på eftermiddagen och kvällen, vilket resulterade i en övertrött liten kille som varken åt eller sov.

Det är så konstigt också, att man nästan kan lura en så här liten. Jag har äntligen fattat att INTE mata på vanliga matplatsen i soffan när det vankas natt. Då kinkar och gråter lillen garanterat. Men flyttar vi oss till sängen, med dov belysning och låter tystnaden råda somnar han relativt lätt ( i egen säng) efter girigt mumsande. Dock vållar hans spyttanden problem, eftersom han för det mesta spyr efter maten - det blir vått i sängen - han börjar gråta - jag måste ta upp honom för att vika ner torrt laken och så är karusellen i gång. Råd på bot mot det?

[SaraMilana]

Hej mamma petra!

I går lyckades vi inte alls på eftermiddagen och kvällen, vilket resulterade i en övertrött liten kille som varken åt eller sov.

Se inte detta som ett misslyckande utan som ett resultat! Nu vet ni vad ni ska försöka undvika i framtiden!

Det är så konstigt också, att man nästan kan lura en så här liten. Jag har äntligen fattat att INTE mata på vanliga matplatsen i soffan när det vankas natt. Då kinkar och gråter lillen garanterat. Men flyttar vi oss till sängen, med dov belysning och låter tystnaden råda somnar han relativt lätt ( i egen säng) efter girigt mumsande.

Ja, det gäller att komma på egna små trix som funkar med just sin egen bebis! Bra tänkt där med att ta bort så mycket synintryck som möjligt, då är det lättare att få ro att äta.

Dock vållar hans spyttanden problem, eftersom han för det mesta spyr efter maten - det blir vått i sängen - han börjar gråta - jag måste ta upp honom för att vika ner torrt laken och så är karusellen i gång. Råd på bot mot det?

Här hemma har vi också en liten som spyr en hel del. Jag försöker rapa rapa rapa, men märker direkt när jag inte lyckats helt - då kommer det upp igen som på beställning! Mitt bästa tips är alltså att jobba med att rapa ordentligt, ibland är de riktigt envisa! Här finns det en massa raptips: http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... light=rapa Jag brukar undvika magläge eller andra gymnastiska övningar direkt efter maten, det känns lite som att be om problem..

[mamma petra]

De senaste dagarna har jag försökt att få till följande rutiner här hemma (med en lilleman som närmar sig två månader nu):

07.30 God morgon 1
08.15 Liten lur
09.00 God morgon 2
11.00 Sova
13.00 Vaken
15.00 Sova
17.00 Vaken
19.00 Liten lur
19.30 Vaken
21.00 God natt

Känns schemat okej? Jag är medveten om att jag frångår SM, men efter idogt dagboksskrivande har jag kommit fram till att detta både följer och stödjer lillens sömnperioder som de varit hittills. Eller tänker jag fel då? Det ÄR svårt att lita till de egna tankarna då man inte vet om det man gör hjälper eller stjälper lilla hjärtat.

[Sarisparis]

Hej mamma petra

Smâ pluttar pâ knappa tvâ mânader är sällan sâ skalmanliknande som man ibland skulle önska. Men det kommer med tiden! 8)
Bästa sättet att skaffa sig en liten skalman är enligt min erfarenhet att skynda väldigt lângsamt i början. Ingen bra idé att pressa för hârt och skapa en massa stress.

Jag skulle tippa att ganska sâ snart sâ kommer lille killen att klara sig pâ tre lurar och alltsâ fyra vakenpass, det är det klassiska. Dâ blir det lättare att fâ isär mâltiderna och därmed fâ upp aptiten sâ pass att man kan sova en längre stund pâ det, det blir en god cirkel.

Ditt schema innehâller pâ snudd för lite sömn om jag räknar rätt ((10,5 + 45 + 2 + 2 + 30 = 15 t 45 min). 16 timmar (minst) brukar rekommenderas för tvâmânaders. Jag skulle nog i ditt fall ha lagt tidigare för natten, 21 tycker jag känns väl sent. Allt efter âtta var innebar garanterat kvällsstrassel hos oss när lille Nils var i den âldern.

Ha standardmodellen i ryggen och läs vidare i Barnaboken och pâ forumet. Det, i takt med att lillen växer, kommer att föra in er pâ ett alldeles underbart spâr. Och sâ följer vi här inne pâ SoS gärna med pâ färden.

[mamma petra]

Hej snälla Sarisparis!

Tack för dina råd! Jag är väl medveten om att timmarna är något få, men då ska du veta att han inte ens sover så mycket. Jag kämpar och har honom i vagnen (o vagnar) för att få honom att sova, men han vill inte riktigt släppa sig att sova samt att han i nio fall av tio vaknar inom en timme efter att ha somnat. Dessa svårigheterdagtid då, i natt klämde han nio timmar på raken, tio minuter matslurk och sen en och en halv timme till.

Dock är jag envis och tänker att bara jag vagnar och inte tar upp honom så somnar han nog om, och det kanske han gör med bara korta stunder då han vaknar igen. Ofta är han glad och belåten då han vaknar (och alltså inte med skrik) vilket får mig att undra om han faktiskt ska sova mera eller om han helt enkelt har ett mindre sömnbehov. Sen när trasslet i och med övertröttheten kommer till kvällarna så fattar jag ju att han helt enkelt sover för lite.

Men jag tar till mig ditt råd - vi skyndar långsamt. Ska tidigarelägga nattningen och se om det kanske hjälper lilla älsklingen att få sina timmar så han orkar.

[Sarisparis]

hej mamma petra

Skarvar kan vara nog sâ besvärliga och min personliga erfarenhet är att jag faktiskt stör ju mer jag verktygar (vi har ingen vagn, sâ jag körde med buffning och solfjäder). Mitt bästa knep är husljud. Tvättmaskin vägg i vägg med rummet där lillen sover, bra (och hög ) musik; en rejäl ljudmatta som gör att lillen fâr annat lyssna pâ än sitt eget gnäll. Dammsugning är en hit ocksâ, det är en av mina "jokrar". Som exempel kan jag berätta om vâr semester i somras dâ jag pâ vâr sista dag i vâr hyrda lägenheten körde ut min man och storebrorsorna, sâ att jag skulle kunna städa hela palatset skinande rent medans lillebror sov. Tyvärr sov han inte alls som jag hade tänkt, men dâ jag parkerade den pâslagna dammsugaren alldeles utanför dörren till det rum han lâg i sâ blev det knäpptyst. Sen sov han tvâ timmar (ja, det blev ett rejält "marginalkvartande", men det behövdes för att jag skulle bli klar ).

Och sâ var det här med överkoncentration som är en rejäl varg. Om man följer standardmodellen och vet med sig att liten har fâtt allt han kan fâ vad gäller mat, umgänge, social delaktighet + ren blöja och sânt, alltsâ riktigt intressant och riklig vakentid, dâ kan man lite pâ att det enda han behöver nu är faktiskt att fâ vara i fred och sova. Har du läst den här supertrâden? När SM-barnet skriker vid sovdags

Kika runt inne bland favoriterna här inne pâ SoS och läs gärna andras trâdar, det finns mycket guld överallt.

[mamma petra]

Hej igen och tack än en gång för fina svar!

Vi jobbar på och jag vet med mig att jag har alldeles för kort tålamod då det gäller att arbeta ut ett bra schema för vår lilla goding. Jag försöker få till det enligt de mönster lillen visat sig gilla, men sen har jag svårt att föjla schemat för att "det inte funkar". Vet inte hur många halvtimmar jag har flyttat hit eller dit. Och fortfarande är vårt största problem sömnen dagtid.

Jag har följt rådet att vagna lite försiktigt innan skarvarna, men herrn bryr sig inte nämnvärt om det - han vaknar ändå. Nuförtiden är han dessutom glad och pigg efter sina 45 minuter. Och jag tar förstås upp honom och tänker varje gång att jag kanske gör fel, att han borde få mera sömn, att JAG är boven som inte "erbjuder" honom de timmar han borde få. Fast jag vet inte. Fastän vi är ute och går med vagnen kan han nöjt ligga vaken om han vaknar efter de berömda 45 minuterna, TROTS att vagnen har rullat hela tiden och gör det fortsättningsvis en stund till.

Är det alldeles fel att låta honom ha fyra lurar á 45 min dagtid? Så brukar det bli hur jag än försöker, och då har han natt mellan 20 och 07 ungefär. Det blir för få timmar, jag vet, men kanske natten snart förlängs till 12 timmar. Han mår bra och har långa och glada vakenpass trots att han i princip aldrig sover mera än en timme i sträck dagtid. Han vänder sig från mage, pratar, jollrar, skrattar och undersöker allt han erbjuds. Men så nån gång ibland kommer de där dagarna då han knappt sover alls, och då är det ingen glad kille. Det är som Anna säger, man kan lura till sig leenden, men i nästa andetag kan han skrika sig förtvivlad.

Vi hade en hel del bekymmer med magen i början, trots att jag kört (försökt köra) SM från dag ett. Det har blivit bättre i och med att jag har skärpt till kosten. Inga kakor, bullar eller godis, så mår både min och den lille magen SÅ mycket bättre. I början trodde jag att han sov dåligt dagtid också för att han vaknade och hade ont, men sovmönstret har egentligen inte ändrats.

En annan fråga om en annan sak. Lilleman har väldiga problem med ytterkläder och att placeras i bilstolen. Han går från glad charmör till förtvivlad på tre sekunder då han exempelvis sätts i stolen för att spännas fast. Och det går sen inte över på en god stund. Vill det sig riktigt illa skriker han tröstlöst där i baksätet. Någon med erfarenhet av det? De flesta småttingar brukar ju gilla att åka bil OCH somna i ett huj. Sover gör han visst ibland då vi kör, men ofta kan han lätt vara vaken upp till 20 km innan han somnar. Åker vi kortare sträckor somnar han sällan. Vad kan jag göra för att få resorna smidigare? Jag har skippat halare och har nu en sorts åkpåse som sitter fast i stolen och visst kortar det processen att få fast herrn, men det eliminerar den inte.

Och jag måste också tillägga - ni är så fina medmammor här på forumet. Jag inspireras och vågar tro lite mera på mig själv. Skulle såklart vilja läsa ALLT, men det finns det inte riktigt tid till just nu... Skulle också vilja bjuda er alla på världens mumsigaste tårta!! (eller en banan för er som har samma "amningsdiet" som jag just nu ) Bara för att ni finns!

[SaraMilana]

Hej!

Ja, dessa skarvar... ](*,) Syftet med en längre lur är att komma ner i djupsömn, så jag skulle inte rekommendera att bara ha kortlurar. Tyvärr.

Vad händer om du inte tar upp honom efter de där 45 minutrarna? Har du någon gång gett honom chansen att somna om? Om du alltid tar upp honom kommer han aldrig förstå att det är meningen att han ska sova längre.

För att ta sig förbi skarvarna måste man vara mätt, riktigt mätt. Lägg en måltid precis före långluren och se till att liten är riktigt hungrig och äter massor! Här hemma sovs långlurarna bäst i stillastående vagn eller ännu hellre säng. Rullande vagn sparar vi till kortlurarna, men det där verkar vara olika.

Det där med bilresor är du inte ensam om. Sarisparis funderade såhär fint om detta:

Jag tror att de barn som har en sömnskuld tacksamt somnar sâ fort de fâr tillfälle, och att dâ vaggningen som blir när man har dem i sele/sjal eller bilens regelbunda ljud blir en hjälp till ro och sömn. Jag ska inte dra 'alla andra' över en kam, men jag tycker mig ana att mânga av mina bekantas barn inte sover riktigt sâ mycket som de skulle behöva (och dessutom pâ rygg) sâ dâ blir ju bilen/selen/sjalen ett "säkert kort".
Min teori är att ett barn som vanligtvis fâr sova sâ mycket som behövs bara blir irriterad när man 'sitter fast'. Är det dags att sova sâ kanske man somnar i bilen ändâ efter lite protester, men är det vakentid sâ kan det krävas mutor. I sele/sjal fâr man ju vara med, sâ dâ blir det inte lika mycket ren protest, men hos oss tar det längre och längre tid att somna i selen för lille Nils.

[Sarisparis]

Sarisparis funderade såhär fint om detta:

Tack SaraMilana

Jag skulle vilja tillägga att jag tror att detta är särskilt sant för magsovare och särskilt sâna som fâr ligga pâ mage under vakentiden OCKSÂ. Alltsâ barn som fâr vara aktiva, som inte "parkeras" i babygym, babysitters osv för jämnan. Ett barn som vänjer sig vid att fâ använda sin egen kropp tycker nog att det är ganska sâ irriterande att vara fastspänt. Medans ett barn som vans vid att ligga rakt upp och ner (pâ rygg) och fingra pâ saker som hänger ovanför inte märker sâ stor skillnad pâ att sitta i en bilstol (och bli "vaggad" ).

Hos oss var detta särskilt tydligt mellan cirka tre mânader och fem mânader. Nils sov bra i bilen (men inte sâ lânga pass) fram till cirka tre mânader. Vaken gick det inte alls. Efter fem mânader kunde ( kan, han är ju bara fem och en halv mânad ) âka bil vaken kortare stunder samt sova 45minutare utan problem. Det tror jag beror pâ att han nu är "säkrare" pâ sin egen motorik och inte behöver försöka röra sig sâ mycket hela tiden (=träna) och dels att han lärt sig att ibland sâ âker man bil och det gâr bra det med även om det inte är det roligaste man gör.

Vad gäller lurarna sâ hâller jag med SaraMilana, att ge chans till en riktig lânglur vinner man klart pâ i lânga loppet. Det är ju den som kommer att hänga med upp till tre ârsâldern, sâ lika bra att fâ den pâ plats tidigt. Som sagt, Riktigt Mätt Mage, bra med frisk luft, gärna lite mörkt i rummet och sâ noll överkoncentration frân mammas sida samt en lagom kakofoni av husljud, det tror jag är det vinnande konceptet.

[mamma petra]

Tack, tack och åter tack! Med förnyad energi SKA herrn sova en långlur i dag. Ska nog också börja fylla på med ersättning ett par gånger per dag. Det kan ju faktiskt vara så att han nöjt skulle äta mera...

Ni som ammar/t - hur länge har helamningen pågått och när kan det bli så att mjölken inte räcker till? Jag har en riklig mjölkproduktion och har åtminstone trott att lilla älsklingen alltid ätit sig (propp)mätt, eftersom han avslutar varje mål med att släppa bröstet om och om igen. Men han kanske bara är lika otålig som sin mor och "ger upp" då mjölken inte sprutar ut längre... vem vet. Han är riktigt glupsk och snabb och tömmer ett bröst på 6-8 minuter, och har så gjort sedan han var en riktigt liten plutt.

Och tack för tankarna om bilåkningen. Att han är uppmärksam och vill vara med där det händer är alldeles tydligt. Ofta ligger han på mage på köksbordet och tittar på när jag pysslar med något och sällan har han något långt tålamod i sin spelande, blinkande och durrande babysitter som vi skaffade för dyra pengar i tron att "en sån måste man ha"... Det enda man måste ha är en hobby skulle jag säga, haha. Ska till och med ge mig på att brodera en julduk bara för att inbjuda lilla vännen till "livet".

Fast samtidigt är det konstigt att han inte däckar i bilen eller då vi är på promenad, för enligt de timmar han sover så torde han lida av ett litet sömnunderskott. De sensate dygnen har han sovit ungefär 14,5-15 timmar, vilket ju är lite för lite.

[titti_lie]

Hej!

Runt tre-fyra månader har jag (och många här) helammat/ flaskmatat helt. Vid tre månaders ålder har jag börjat med majsvälling på kvällen och risgröt nån sked på eftermiddagen. Det man får komma ihåg är att inte börja på för fullt, trots att bebisen i fråga kanske tycker att det är jätte gott (med barn ett hällde vi i en hel flaska välling kväll ett - flickan drack ju - men det var en ganska skrikig dag följande dag...).