Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

För 4,5 månad sedan föddes vår underbara dotter som oftast är en riktig solskensunge till humöret. Det enda men stora problemet vi har är att hon sover dåligt. Det är bära eller amma henne till sömns som vi har kört med. Eftersom jag fick en förlossningsdepression har jag gått hos en psykolog som tipsade mig om Anna W. Så jag lånade boken och läste den på 2 dagar, sen dess har jag bara grubblat. Har stor oro över att min älskling sover för lite. Vi sover också såklart för lite. Jag är trött jämnt! Men det är dottern sömn som mitt samvete gråter över. Hon vaknar ca 3- 6 ggr/ natt. Jag inser såklart att vår metod inte fungerar för såhär är ohållbart och att ni flesta som håller till här verkligen tror på SHN. Men jag måste få min oro stillad...

Hur vet man att barnen verkligen "lär" sig ramsan och att känna sig trygga och att det helt enkelt inte är inlärd hjälplöshet det handlar om? -Det är ingen idé att ropa på hjälp för jag får ingen ändå. Är det verkligen tillräcklig hjälp med buffning och ramsa? Jag har ju förstått på många här att det uppenbarligen fungerar. Men det gör Ceasar Millans metoder också (för att dra paralleller till de områden jag kan) men de metoder som skapar mer rädslor och inlärd hjälplöshet- helt enkelt bestående men hos de djuren som de appliceras på.

Jag tror på att SHN kuren fungerar men försöker bilda mig en uppfattning om den. Tacksam för svar.
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
Anna09
Inlägg: 1597
Blev medlem: ons 17 jun 2009, 13:35
Ort: Göteborg

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av Anna09 »

Hej och välkommen hit!

TACK för ditt inlägg, jag tror att detta är det bästa som kan hända dig och din dotter. Genom att läsa hur stort ert, för ni behöver sova båda två, behov är känns det extra angeläget att hjälpa dig, på alla sätt vi kan. :heart:
Eftersom jag fick en förlossningsdepression har jag gått hos en psykolog som tipsade mig om Anna W.
Härligt!!! =D> :lol: :D 8)

Jag kan skjuta dina orosvargar i ett enda slag och det var tack vare en mening du skrev i ditt inlägg:
Men det gör Ceasar Millans metoder också (för att dra paralleller till de områden jag kan)


Det är just detta som gör att Buffning och ramsa "räcker", gott och väl - energin och attityden av säkerhet och trygghet man utstrålar när man förmedlar det trygga budskapet som SHN står för. Det jag sett av Ceasar Milan är att han använder just förståelsen för djuren och dels sin säkra energi, de kan lita på att han vet vad han gör så att säga. Det är här nyckeln ligger, det är detta Anna W förmedlar i kapitlen om Säkerheten och Tryggheten, Safarin bland annat.
Men det gör Ceasar Millans metoder också (för att dra paralleller till de områden jag kan) men de metoder som skapar mer rädslor och inlärd hjälplöshet- helt enkelt bestående men hos de djuren som de appliceras på.
Nu klipper jag in hela denna mening och undrar om du skrivit fel eller så uppfattar jag fel... :oops: menar du att Ceasars metoder ger bestående men? Eller läser jag alldeles galet nu? :roll:

Oavsett, vi är tusentals föräldrar som kan skriva under att vi inte upplevt varken bestående men eller annan rubbning hos våra barn som "genomgått" och levt/lever under SHN-tänk i vår tillvaro. Snarare har vi fått en tillvaro av stor frihet, glada barn och skööön sömn. \:D/ :sleep: :-({|=

Jag kan tipsa dig om att läsa i tråden på detta forum som heter Livet efter kuren - en uppmuntran. Samt att vi som har erfarenheten finns här för alla grubbel du har.

Gråt nu inte över att ni eventuellt har en sömnbrist - gråt istället av lättnad att du hittat hit och kan ge er den så hälsosamma och sköööna sömnen tillbaka igen! :shock: 8) :heart:
Hur vet man att barnen verkligen "lär" sig ramsan och att känna sig trygga och att det helt enkelt inte är inlärd hjälplöshet det handlar om? -Det är ingen idé att ropa på hjälp för jag får ingen ändå. Är det verkligen tillräcklig hjälp med buffning och ramsa?
Jodå, det handlar om att svara på barnens frågor. Du bestämmer en ramsa som känns bra. Vi har t ex nattramsa som säger "sov så gott, vi ses imorn", dagramsa "sov så gott, en liten stund". Den känns bra för oss. Vi övade den, utom hörhåll från Ester, MASSOR innan vi satte igång, även under kuren och efteråt för att känna oss säkra. Övade tonfall, volymer, att säga den melodiskt samt mer "pratigt" - allt för att upprätta en kommunikation när hon frågade.

Jag övade även buffning på en stor teddybjörn, la den på matbordet och satte datorn framför. Tittade på AW när hon buffar på filmklipp här på sidan, buffade sedan teddyn tills tekniken satt i ryggmärgen - Teddyn sover fortfarande och det är över två år sen... hihi :lol: :wink:

Jag vill bara få dig lite lugnare - vi finns här för stöd, all the way om du behöver. Här finns massor av erfarenhet att plocka godtibarna från. Det handlar om att du skall känna dig trygg - för då kommer också din lilla sessa att känna sig trygg.

:thumbsup:
//Anna
Mamma till Ester - :heart: född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Tack kära du för ditt svar.

Angående Ceasar så var jag negativ då han använder sig av aversiva metoder vlket jag är helt emot när det gäller hundträning. Han har dock positiva egenskaper som tränare också som t.ex. bra tajming och säker utstrålning men tyvärr är inte detta nog enligt mig.
Positiv förstärkning ska det vara! :)

Men nu skulle ju inte tråden handla om hundträning utan om barnträning. Jag ska fortsätta fundera över detta. Maken håller också på att läsa boken nu och vi ska diskutera mer när han är klar. Har läst massa här på forumet också. Bra tips om buffningsvideon! Det lutar åt att genomföra kuren för det finns ju inget annat enkelt sätt att få lillan att sova själv och somna själv. :)
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av annawahlgren »

:D Välkommen är du :wink: :lol:

Tack, Anna09 :heart:

Ett enda ord ur Internationella Sova hela natten vill jag ge dig på tvivlets väg:

:arrow: *Vi vill alla kunna sova i lugn och ro. Barn är inga undantag.*

Och det är därför Sova hela natten-kuren fungerar till sådan påtaglig lättnad :-({|= för de små barnen: för att små barn, precis som alla andra människor av kött och blod, behöver sova på nätterna och vill det.

Enklast vänder du på kuttingen om du ser till dig själv: inte är det väl av "inlärd hjälplöshet" du sover riktigt gott och skönt på nätterna :?: (Om och när du nu gör/gjorde det 8-[ )


O:) :heart: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Tack Anna för svaret.

Jag förstår att min fina vill och behöver sova mer, mina tvivel har gällt/ (gäller?) vägen dit.... Är hennes skrik verkligen frågor om vargen kommer? Tänk om det är utrop "vart är ni mamma och pappa?", "varför får jag inte vara nära?". Och tillslut när mamma och pappa inte längre lyssnar och tar upp en så ges det upp. Men trots min oro genomförs kuren med start imorgon kväll för uppenbarligen så har ju inte vår närhet fått liten att sova bättre. Som tur är har jag en make som har säkerhet. Frågan är bara hur skuttsingen jag ska få det? Jag läser ju överallt här på forumet att det är det som gäller. Förhållningsattityden. Jag vill få till den, men hur? Jag oroar mig och stressar upp mig över precis allting. Att höra liten skrika ger mig sådana ångestpåslag att jag gjort allt för att undvika dem. Mycket själviskt kanske men det är hennes ledsenhet jag mår så dåligt av. Och skriker gör hon oerhört sällan nu för tiden vilket gör mig nervös för att höra hennes frågor. Jag har fel attityd men hur ska den tränas upp? :?: :?:
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
augustimamma-10
Inlägg: 35
Blev medlem: ons 06 jul 2011, 21:18

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av augustimamma-10 »

Hej!

Jag är absolut ingen fena på detta men det enda jag kan lova och som faktiskt hjälper DIG är att tänka positivt :!: Klart att du fixar det här! :lol:
Kan jag, så kan du och många med oss. Jag är absolut inte i mål än (se Annas kommentarer i min länk "Varför vill han inte sova"så förstår du ;) ) men samtidigt så ser jag framstegen som faktiskt har kommit och då blir iallafall jag sporrad till att fortsätta.

Om din man är säkerheten själv så kanske det är han som ska ta de första nätterna? :?: Då får du helt enkelt stålsätta dig och proppa öronen fulla av öronproppar och bestämma dig innan för att inte "gå och rädda" liten när det skriks. För det kommer det att göra.

Jag håller alla tummar jag har för er. Ni fixar det här!
Styrkekram från Augustimamma-10
//Augustimamma-10

Mamma till lille O, född 100820
Kurstart 110702
Anna09
Inlägg: 1597
Blev medlem: ons 17 jun 2009, 13:35
Ort: Göteborg

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av Anna09 »

Hej igen!

Du... det är inte många som har DEN DÄR attityden precis före man börjar, i alla fall inte vi som gör det för första gången. Så se din osäkerhet som att du istället är mån om att göra rätt för din lilla juvel. :heart:
Är hennes skrik verkligen frågor om vargen kommer? Tänk om det är utrop "vart är ni mamma och pappa?", "varför får jag inte vara nära?".
Vad frågorna egentligen handlar om får man lyssna sig till, och man lär sig sitt barn. Tyvärr är just "barnskrik" något som är stämplat inom oss som negativt, alltså att det är synd om barn som skriker. Men att dra alla skrik över en kam är vanskligt, vanskligt så tillvida att man istället "räddar" barnet, lär in en osäkerhet och hjälplöshet som din trådrubrik säger.

Barn i den åldern vet det de lär sig, dvs om de fått lära sig att det är farligt att sova på alla andra ställen än nära mamma och pappa, jadå får man också frågor därefter. Så om du lär henne att det är TRYGGT och MYSIGT att sova i sin egen säng och att ni har supertrevligt och mysigt med närhet under stunderna då ni är vakna tillsammans lovar jag att hon förstår vitsen med äkta, medveten, närhet. :wink:
Och tillslut när mamma och pappa inte längre lyssnar och tar upp en så ges det upp.
Nu måste jag skälla lite på dig, SHN handlar ju om att man visst lyssnar och är mån om att svara på frågorna, skriken så att de ger ett snabbt lugn. :shock: Där har man både handgripliga fysiska trygghetsverktyg vid ledsna KRISfrågor, frågor som 5-minutersmetoden inte svarar på, och ramsa och husljud som svar på andra frågor, arga, självömkande. Alla svar innehåller ljud utanför dörren, röst eller andra betryggande ljud vilket signalerar att mamma ÄR nära och fortsätter sin tillvaro som vanligt eftersom det INTE är farligt att sova själv. Du lämnar ju knappast ditt barn vind för våg - det ger INGEN trygghet alls ju... :roll:

Nej, jag tycker du skall läsa på igen och igen... kurens första natt handlar just om detta - IN vid FÖRSTA PIP och sätt tryggheten med buffning och ramsor, dvs din närhet och din vakenhet och snabbhet. Sedan backar du/ni långsamt och överlåter mer och mer åt barnet självt att klara, MEN fortfarande med samma ramsa och samma MÖJLIGHET att gå in och buffa eller fjädra OM krisen skulle komma i nåt bakslag eller så.

Jag tycker du skall ta första natten, därför att du skall komma över diin känsla av att du överger ditt lilla hjärta. Då tror jag det känns bra för DIG att få vara där och sätta den där tryggheten - MEN du måste förstå varför du gör det och hur du gör det, helst med lite perspektiv över vägen fram till målet.

Vägen med att först sätta tryggheten med kurens idoga arbete och sedan backa hem till att läggningarna enbart består av en MASSA skratt och en glad ramsa på väg ut från rummet följt av total tystnad = :sleep: Dag som natt.

En målmedveten väg till total njutning. Det var det jag hade svårast för, att se helheten, få perspektiv över vart jag var på väg och hur jag skulle komma dit. Men det är det vi är här för, så fråga på! Ös ur dig allt nu, då lyckas ni bättre.

:thumbsup:
//Anna
Mamma till Ester - :heart: född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Stort tack fina ni för svaren. Det betyder mycket.

Jag har ju som sagt väldigt lätt för att se allting som kan gå fel istället för det som kan bli bra men jag har i alla fall förtroende för att kuren fungerar men nojjar över alla problem som vi kanske, eventuellt, möjligtvis kan få. Löjligt? Jovisst, men tyvärr sådan jag är och depressionen har inte förbättrat saken. Men ikväll startar vi!

Vår planering är att maken (w) tar de 2 första nätterna och jag dagarna. Sen tar jag natt 3 och 4. Jag tror att om W tar de första nätterna så kommer jag liksom inte frestas att ge upp och ta upp liten om hon "frågar" eftersom jag inte kommer vilja förstöra det jobb maken gjort. Han är taggad och kommer sitta på forumet inatt och kanske skriva frågor.

Vår plan är att under dessa 11 dagar söva bebis i sin säng alla lurar eftersom vagnen inte är tillräckligt stor och vi bor på 2:a våningen. Kan man lära henne i efterhand att somna i vagnen någon gång i bland när man vill ut på promenad eller rek. ni att söva ngt pass /dag dessa 11 dagar? Fler frågor kommer. :)
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
Luvisen
Inlägg: 2744
Blev medlem: lör 02 jan 2010, 12:02
Ort: Stockholm

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av Luvisen »

Vår plan är att under dessa 11 dagar söva bebis i sin säng alla lurar
Nej, inte söva [-X . LUGNA. :D Eller hur?

Och ja, man kan fint introducera vagnsovning med en liten vagnkur sen om man önskar eller eventuellt bara köra vagnsovning ngn enstaka gång när allt sitter som berget. :wink:

Lycka till!/Luvisen
Bebispojken född 22 april 2009
Maratonkurning 26 dec 2009 - 12 feb 2010
Petite Soeur född 8 mars 2012
SM rookie
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

:? Hmm...Det går både bra och dåligt. Bra för att liten sover just nu och sov hyfsat bra inatt. Läggningen är kämpig. Det går dåligt för att vi föräldrar mår så galet dåligt när hon gråter så. Känns inte riktigt som att buffningen och ramsningen lugnar vid insomnandet utan att hon gråter sig till sömns. Själv har jag också gråtit ett flertal gånger. Skulle sova borta inatt men efter att det tagit 2 timmar att somna och jag sedan sov i 2½ timme, vaknade av sprängande tuttar och inte kunde somna om så körde jag hem igen. Tur att jag har min man som tröstar mig och får mig att inte ge upp. För det tänker jag inte, men jag behöver fortfarande mer säkerhet så att jag inte låter liten ta ledningen. Det vill jag inte överlåta till henne.

:?: Vårt planerade schema ser ut så här (ifall någon erfaren vill lämna synpunkt):
7.00 Godmorgon och mat (BM)
9.00 Sova (45min)
10.00 Mat (BM + frukpuré)
12.00 Sova (2 timmar)
14.00 Mat (BM, grönsakspuré och fruktpuré)
16.00 Sova (45min)
17.00 Mat (BM, gröt och fruktpuré)
19.00 Kvällsbestyr + nattslurk (Ersättning och BM)
19.30 Skratt till go´natt och sovdags

:?: Sen när rutinerna sitter och man ska börja ta sig hemifrån igen. Lurar får tas i bilen antar jag? Och man kan flytta över bebis till säng om det inte är färdigsovet med en ramsa?

:?: Får liten någongång somna i sjal (efter kur), säg om man är ute och går i skogen eller på stan?

Tack alla ni som ger råd, pepp och stöd!
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Och ångesten för oss föräldrar fortsätter...Shit, vad kämpigt varje läggning har varit. Har väldigt sällan hört henne vara så arg och ledsen, för ledsen har hon också varit. Hon har varit helt rödgråten och hulkat och snyftat långt in i dåsigheten/sömnen. Vi bryts ned varje gång!

Det måste snart bli lugnare läggningar annars är vi blöta fläckar här.
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av TorsMamma »

Hej och välkommen! :lol:

Jag är inte helt förtjust i all "ångest" ni föräldrar drar runt på med er lilla.
Och ångesten för oss föräldrar fortsätter...Shit, vad kämpigt varje läggning har varit.
Ni måste ju kunna föregå med gott exempel och vara COOL lungna. Inga läggningar skall vara "kämpinga och ångestfyllda". Utan målmedvetna och pålästa.

Om ni buffar skall buffningen lugna på lätta 15 min och ingen skall ligga och gråta sig till sömns här. Då lugnar ni inte på rätt sätt. Har ni övat buffning på varandra? (inte på barnet) och på gosedjur, tittat på filmklipp mm.m.?
Om ni inte får till buffningen så kanske ni skall vagna istället. Det skall man kunna lugna ett skrikandes barn med på 2-3 min. Inte mer med rätt teknik.

:?: Hon ligger väl på mage, MED larm? detta är definitivt en förutsättning för att kunna lugnas och sova gott.

Vad gör ni? Hur lugnar ni? Vad har ni för ramsa? använder ni bekräftelsen? Läs boken, läs den igen. Plugga som om ni skulle ta körkort. Att köra upp med ångest är ju ett säkert recept på misslyckande och att vara rejält påläst är ju ett säkert kort att mota bort osäkerhet och ångest.
Och ångesten för oss föräldrar fortsätter...Shit, vad kämpigt varje läggning har varit
Detta är just nu vad ni förmedlar. Let upp lugnet och säkerheten. Man kan inte lugna ett barn om man själv inte befinner sig i det tillståndet.

När rutiner sitter kan man ha lurar i bilen för långa färder men jag rekommenderar inte att man kör delar av luren i bilen för att sen lägga över i säng eller vagn. Funkar för ytterst få kan jag meddela.

Att bära i sjal är en ypperlig sak att göra för social delaktighet och för att få upptäcka världen när man inte kan sitta i sin vagn. Men så fort det är "sova dags" läggs man på mage i vagnen och får sin lur där.
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Nej, ångesten är ingenting jag vill förmedla. Som jag skrivit tidigare så är just förhållningssättet största problemet för mig. Vid läggning gör vi vårt allra bästa med att vara lugna, förmedla säkerhet men det är efter liten somnat som jag går in i sovrummet och bryts ned. Detta är ingenting som tyvärr försvinner av att jag läser boken (den har lästs och läses igen).

Hon sover på mage, med larm. Vagningen funkar inte i dagsläget då vår vagn inte är optimal men blir det inte bättre så inköpes en ny. Vi har tittat på filmklippet på hur man buffar och har övat på låren. Liten kropp gungar fint tycker jag det verkar som. Hon kan elda upp sig i början av buffningen men lugnas efter ett tag men blir ledsen när vi ramsar ut igen. Skriket och gråten börjar sekunden vi lagt ner henne i sängen och slutar inte förrän vid insomning. Vaknar hon så har hon varit något lättare att lugna igen och inte lika mycket gråt som vid läggning.

Vi ramsar: "Godnatt, sov gott- syns imorrn". Och: "Sov så gott en liten stund".
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av TorsMamma »

Hej, då föreslår jag att ni buffar (detta var natt 2, visst?) tills hon är rejält lugn, på gränsen till att somna. Sen en mjuk lung solfjäder och ut med den mjukaste och gladaste av ramsor. och sen bekr. ramsan på det.

Ang. ramsan, om ni känner er 100% trygga med den så kan ni fortsätta. Annars är det tanken att man har en ramsa man kan stampa takten till i 4 typ.

Som AWs natt ramsa. Go Natti med sig, Sov Så gott. Alltid upprepas X4 som ett fyrfaldigt leve typ säger man den.

Hurra, Hurra, Hurra, HUUURRRRRAAAAAA!!!

Det är bättre att ni kör kuren på "halvfart" med förtroende än att ni stressar er igenom de 4+7 dagarna med beskvikelse. Så om ni vill och känner er säkrare kan ni ta om natt 1 igen och sen göra natt 2 i 2 nätter. Men bara om detta skapar er mer säkerhet. Annars kör ni natt 2 i natt och buffar vid läggning helt lugn som jag skrev ovan och sen jobbar med ramsan vid uppvaken, in i det längsta för att ha buffning som "krisverktyg".

Printa ut lathunden och klistra upp på dörren och läs den när ni undrar något. Det brukar hjälpa.

Lycka till i natt nu. Kanske skall du gå en promenad medans pappan lägger? 8) :wink:
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
helj0001
Inlägg: 22
Blev medlem: tor 07 jul 2011, 10:29

Re: Inlärd hjälplöshet och andra orosvargsfrågor...

Inlägg av helj0001 »

Tack du snälla. Det var sköna ord.

Vi har verkligen gjort vårt bästa för att vara duktiga. Läst boken båda två. Förhört varandra. Läst högt. Läser nu under tiden. Sitter på forumet. Men när lilla hjärtat gråter brister våra hjärtan. Men vi ger inte upp. Natten gick ju ganska bra för övrigt (förutom just läggningen). Vi hoppas stort på att det också snart ska bli bättre.

En fråga :?: Vid middagslurarna, gäller det skratt då också? Vi har kört på det nu.
/Helen

Mamma till Ellie (110224), vårt lilla solsken som lyser upp varje dag!
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"