springer upp ur sängen vid läggdags, båda ba

kriss · Inlägg av **kriss** » mån 06 jun 2005, 19:58

Jag behöver era råd. Två barn på två år vilka som har sovit som de skall i sina sängar. Vi har haft problem med allerig med ett av barnen denna vecka men som nu gått över. Igår började det andra barnet att springa upp ur sängen. Vi säger till henne att man sover på natten och lagt ner henne i sängen igen. Dett höll på i 1,5 timme och vi hade hoppats på att detta var allt. Men nu har det börjat igen fast båda barnen springer upp och skrattar vilt hela tiden. Helt åt skogen är det nu. Min karl och jag lyfter upp dem i sängen och dem springer upp från spjälsängen och den ena hinner ut ur rummet innan man har laggt ner den andra. Vårt tålamod är snart slut. Jag behöver råd från er. Jag förstår inte vad vi gör för fel. Nej nu måste jag återgå till att lyfta upp dem små i sängen. VAD GÖRA?

kramar Kriss
Tvillingar född maj-03

anna71 · Inlägg av **anna71** » mån 06 jun 2005, 22:14

Inga egentliga tips, men en fundering.

Är det verkligen becksvart i deras rum? Jag har märkt på mina barn när jag sovit på andra ställen att det blir mycket mindre bus om man fixar helmörkt.
Sen kan det verkligen hjälpa om det är superdupertrötta, mycket mer än normalt. Fixa spring-hopp-klättertävling i en timme innan läggdags, ge nattslurk och häll ner dem i sängarna. Det plus becksvart har fixat ett sånt problem för mig en gång.

Jag har dessutom i dagarna haft ett till sånt problem. Min flicka fick en ny säng (gamla för liten, den fick lillen, och jag kände inte för att köpa en ny spjälsäng till en treåring). IKEAS snirkliga "flicksäng" i vit aluminium som växer med barnet. Men inte ville hon ligga kvar, utan tassade hela tiden ut till oss. "Vilken äcklig säng" sa hon när jag la henne. Men då berättade jag att det minsann var en prinsess-säng, att minsann inte alla har en sån fin säng, och tänk bara på stackars lillen som bara har en gammal träsäng. 8)

Men sånt funkar förstås bara på riktiga små prinsessor.

hälsningar
Anna i Milano

Inlägg av **annawahlgren** » tis 07 jun 2005, 08:09

Tack, anna71

Mörkläggning - utmärkt råd och ett måste.

De är två år och ligger i varsin spjälsäng

Då borde ingen hinna "springa upp" utan de måste klättra. Och det är en väldigt rolig sport, som man naturligtvis skrattar högt åt och av

Mindre rolig för er, alltså, men det händer förr eller senare i de bästa familjer och är ingenting de små ska förebrås för. De har lärt sig behärska en ny fin konst

som ska kanaliseras till andra verksamheter, som anna71 föreslår.

Satsa alltså på skrattet till go'nattet - inte skrattet EFTER go'nattet... och på ett klättrande hej vilt med andra redskap än sängarna.

I sängarna ska de bara precis sova. Beckmörkret dämpar aktiviteterna effektivt, eftersom man måste kunna se för att kunna klättra.

Läs på Tips på vägen, och/eller i Barnaboken och/eller SOVA HELA NATTEN och sätt in en liten "nattsmygarkur"

Med skrattet i rättan tid och klättrandet kanaliserat till annat, plus en liten kur om tre-fyra kvällar, är det här problemet - som är ert problem, inte deras - snart ur världen. Men det ska göras positivt och konstruktivt utan skuggan av NEJ och INTE

K-ina · Inlägg av **K-ina** » tis 07 jun 2005, 09:34

Sonen började klättra.... Första kvällen klättrade han ur spjälisen 18 gånger på 15 minuter! Jag överdriver inte och ja! Jag räknade...

Precis som Anna skriver så är det en mycket rolig sport. Fick förskansa mig vid dörren och rusa in och stoppa klättrandet gång på gång. Det tog några kvällar sen var det över! Nu verkar han ha glömt att han kan. Om han vaknar tidigt på morgonen eller mitt i middagssömnen så sitter/står han snällt kvar i sängen tills någon lyfter ur honom. Tänk så kort minnet är ibland!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 07 jun 2005, 10:08

8) Jag förvånas av alla spjälisklättrare

! Ingen av mina tre har ens kommit på tanken

! Inte ens de "stora" klättrar i eller ur lillasysters säng (som enligt storebröderna är en kul lekplats) utand de tar hjälp av en stol

. Ja, ja! Så är det!

K-ina · Inlägg av **K-ina** » tis 07 jun 2005, 11:10

Det har att göra med vilka gener man har.... Apgener eller inte!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » tis 07 jun 2005, 12:01

8) Ok - då fattar jag. Har du någonsin sett en klättrande Mammut

!

kriss · Inlägg av **kriss** » tis 07 jun 2005, 12:47

Tack för era tipps.

Jo, vi har klättergener hos oss.
Det är mörkt i rummet men inte svart, skall försöka fixa det. Jag skall läsa det du skrev om tippsen Anna. Det konstiga är att min dotter formligen springer över sin spjälsängskant, hon kan nog bli något stort inom häcklöpning eller dyligt.
Igår slutade det med att jag satt mig på en stol i rummet med en bok(BArnaboken!) och läste den och på så vis blev det såsmåningom lungt i sängarna. Är det helt fel? Jag tänkte att det på något vis kunde få dem att inse att man ska sova och att jag också kunde med ord säga att man skall lägga sig ner för att sova innan de har farit med raketfart ur sängen.
Som tur är så går de inte ur sängarna på morgonen.

Jag skall läsa på mer och prova era tipps.
Tacksam för ert stöd.

Kramar Kriss

Anthea · Inlägg av **Anthea** » tis 07 jun 2005, 14:08

Ojojoj...dottern på 2,5 skulle aldrig komma på tanken att klättra överhuvudtaget. Sonen som är snart elva månader har inte visat några tendenser än, åtminstone inte i spjälsängen, men apropå vad som sades ovan om gener så får vi väl se...dottern är lik mig i de mesta, vi är så långt från klätterapor man kan komma. Vem sonen är lik visar väl sig. Min man klättrade ur spjälsängen från tio månaders ålder, tog sig över trappgrinden och nerför trappan. Detta slutade med att hans föräldrar lade en gammal dörr (!!) över spjälsängen!

kriss · Inlägg av **kriss** » tis 07 jun 2005, 19:50

TACK FÖR ERA UNDERBARA TIPPS!

Nu har vi lagt barnen och vi är helt i rätt banor igen bara sådär. Helt otroligt!
Jag skickade iväg min karl att köpa en mörkmarinblå rullgardin som komplement (som jag lagt undan per telefon) och den sattes upp direkt efter ankomst. Alla era små tipps har jag laggt på minnet och sedan fungerade det precis lika bra som vanligt igen förutom att jag sjöng vår nattinattisång några gånger men det är ju inget problem. Jag vet inte om det går att förstå hur glad man blir när saker och ting fungerar så här bra igen. ALLA är nöjda och glada.

Kram till er alla, från Kriss,karl och med all säkerhet barn också.

Inlägg av **annawahlgren** » ons 08 jun 2005, 23:50

Bra, bra

Pris och beröm

Det mesta med små barn är mycket enklare än man tror, om man bara har ett mål för ögonen

kriss · Inlägg av **kriss** » tor 09 jun 2005, 20:52

Jag trodde att allt skulle fungera nu efter den första härliga kvällen men.Ja, det känns himla tråkigt att skriva men sedan fungerade inte det plötsligt. Dem små fortsatte att springa/klättra upp från sängen och öppnar sedan dörren. DEt är som du säger Anna föräldrarnas problem detta och visst är vi ansvariga. Men tjag vet inte hur jag skall gå till väga. Nu är det andra kvällen på rad som det inte fungerar. Finns det några råd kvar att ge. Barnen brukar sova 11 timmar på natten och två på dagen. De är ute två rejäla pass om dagen och hjälper till med det mesta här i hushållet. Skrattet till gonattet har vi också.
Nu i kväll så kom dem ut ur rummet och vi lade ner dem i var sin spjälsäng gång på gång. Till slut var vi i rummet och lade ned dem direkt när dem försökte klättra ur. Det känns inte bra när vi finns i deras rum men vad skall man göra.

Kramar Kriss med karl

Inlägg av **annawahlgren** » tor 09 jun 2005, 21:50

Varför inte sätta in "nattsmygarjuren", som jag föreslog?

Och dörren ska inte vara stängd. Ni ska utifrån kunna höra omedelbart om någon försöker trassla sig ur sängen. Läs på, kör och genomför

kriss · Inlägg av **kriss** » sön 19 jun 2005, 21:20

Nu har vi läst på, prövat och genomfört och utan att säga för mycket denna gång så har vi nu fått mycket bra nätter igen. Vi är mer än nöjda och enormt tacksamma för ert stöd. Bra kvällar och nätter är a och o för både barn och föräldrar.
Massor av kramar från Kriss med karl