Frågor om schemaändringar

[MariaOliversMamma]

Jag testar att slänga ut en ny tråd då jag inte fått några svar på mitt förra. Jag funderar på att ändra i Olivers schema nu 3 veckor sen kurstart.

Det är fortfarande inte problemfritt - nattningarna tar 15-60 minuter, han börjar ibland gnälla redan när vi närmar oss hans sovrum Det är svårt att få igenom skrattet-till-godnattet för han är SÅ trött (vi har behövt underhålla i timmar fram till nattningen) - kan det vara därför det tar så lång tid? Övertrött? Vi försöker hålla oss därifrån så mycket som möjligt men oftast skriker han helt vansinnigt så det blir ett par buff/tillrättaläggningar och ett gäng ramsor innan han ger sig. (Efter första veckan hade vi tre kvällar på rad då han lade sig och somnade utan ett ljud, därefter har det bara blivit värre...)

Dagtid skriks det i 5-10 minuter innan han somnar för sina lurar och vid den två timmar långa lunch-luren vaknar han alltid efter 1:15-1:30. Funderar därför om jag ska ändra lite i schemat...

Nuvarande schema med eventuella ändringar inom parentes
7:30 - Godmorgon: Amma
9:15-10 - sova 45 min (Ändra till 1h?)
10:30 - mat
12-14 - sova 2 timmar (Ändra till 1,5?)
14:00 - mat
16-16:45 - sova 45 min (ändra till 1h?)
17:30 - mat
19:00 - nattslurk (amma)
19:30 - Godnatt (Ändra till kl 19?)

Tacksam för tips och råd!

[SusanD]

Hej, nu har jag inte koll på hela er kurning men kastar mig gladeligen in med mina synpunkter på dina schemafunderingar.

Är det så att lille mannen nu är närmare sex månader gammal? Äter han riktig mat och äter han mycket? Hur har ni det med utevistelse där han är aktiv?

Om sömnen är bra eller inte beror både på matintaget, utevistelsen, sovtider och vakentid. 1 tim lurar är inte ett naturligt sömnpass, de är 5 min, 20 min, 45 min, 1,5 tim och 2 tim. Visserligen finns det en del barn som har 30 min som sitt naturliga sömnpass men det vanligaste är det jag skrev ovan.

Jag hade börjat med att lägga lilla barnet en kvart innan varje lur ska börja och klockat från att han somnat. Då behöver du inte stressa upp dig över att han inte somnar i tid och så kan han sova hela sin lur som han så väl behöver.

Sover han långluren inne i spjälsäng eller ute i vagn? Är det spjälsängen som gäller så kan du mörklägga bättre så att det inte kommer in något ljus alls, det brukar förlänga luren så du får väcka honom efter två timmar. Jag hade lagt lite krut på att förlänga luren till två timmar, jobba för att få ett omsomnande för den här luren kommer han ha kvar en bra tid framöver.

Lägg honom en halvtimme tidigare på kvällen några dagar i rad och se om du kan mota övertröttheten på så sätt. Att lägga tidigare brukar påverka morgonen positivt, att de inte vaknar för tidigt alltså.

Jag hade alltså inte ändrat schemat utan haft kvar det, lagt 15 min innan varje lur, jobbat på att förlänga lunchluren till 2 tim och lagt 30 min tidigare på kvällen några kvällar i rad.

Kram Susan

[MariaOliversMamma]

Här är min andra tråd http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =7&t=24380

Tack för dina svar!
Oliver är 5½ månad nu, han äter lagad mat förmiddag och kväll och gröt på eftermiddagen, frukt till efterrätt vid varje mål, amning på morgon och nattslurk. Han äter like there's no tomorrow, gapar stort och gluffsar i sig som en bottenlös så där är inga problem

Utevistelse ja men aktiv nja, han är inte så nöjd utomhus, ogillar sol och vind, men inomhus är han ganska aktiv - ligger/snurrar runt eller sitter på golvet men står helst och hoppar i famnen dygnet runt

Ang sömnpass -vad händer om han sover 1 timme om detta nu inte är "naturligt", kan han bli tröttare av det Jag är inte alltid snabb nog att väcka efter exakt 45 minuter, vad kan det resultera i
Oftast sover Oliver hela 45-min-luren (när han väl somnat) men när han vaknar tidigare är det alltid efter 30 minuter.

Långluren ja... Han sover alla lurar i vagnen, på mage i liggdelen, eftersom det är mest flexibelt så vi inte behöver vara hemma varenda lur. Mörklägger med mörk filt så det blir riktigt mörkt (dessvärre lite varmt där inne också). Han vaknar alltid efter 1:15-1:30, enda gången jag lyckats få honom att somna om är när jag stoppat i nappen men det funkar inte alltid. Inte ens när han vaknar i rullande vagn kan han somna om, han gnäller ändå resten av promenaden tills han får komma upp. Superjobbigt att han först skriker sig till sömns och sen ska behöva skrika i som mest 30 minuter innan han får komma upp Dessutom håller han på att växa ur liggdelen - hur gör man då? På mage i sittdelen vet jag inte om det är så bra...

Jag ska lägga 15 min tidigare fr.o.m nu och även 30 min tidigare på kvällen. Men jag fick en tanke - eftersom han är gnällig typ hela dagen (har alltid varit en missnöjd gnällis) är han ju det på kvällen också, han kanske inte är övertrött, han kanske inte har varit vaken tillräckligt länge efter eftermiddagsluren...? Så svårt att veta. Lade honom kl 19 nu och han somnade nästan direkt men vågar inte tro på det riktigt än...

[Anna09]

Hej,

jag tycker att du känns lite negativ i din inställning, om jag får säga så. Det smittar.

Vi har inte haft långlur i vagn, utan alla lurar i sängen, det har funkat bäst för oss.

Att ligga och skrika i 30 minuter i vagnen skall väl ingen behöva göra. Utveckla en strategi för att lugna honom.

De naturliga skarvarna är bra att följa om man vill väcka nöjda barn. Men vad jag förstått från andra mammor i andra trådar här på forumet så gäller inte skarvarna alla barn. Du märker det. Jag kan inte väcka vår tjej annat än på pricken 45 min, annars är hon otröstlig - även nu när hon är över 2 år. Men de blir inte tröttare om du väcker efter 1 timma ist för 45 min. Rätta dig efter hans skarvar, det skall vara roligt att lägga sig och roligt att vakna.

Gällande uteaktiviteter, vad gör ni ute? Tittar ni på naturen? Kottar, stenar, blad, blommor - nu finns det massor att titta på tillsammans, känna på. Vid denna ålder spritter det i den lilla kroppen och man kräver lite fler utmaningar, både aktivitetsmässigt och matmässigt. Det finns liksom ingen botten nånstans.

[MariaOliversMamma]

Jag är inte negativ. Då hade jag inte lagt ner någon energi på att ta reda på hur jag ska göra för att det ska bli bra för Oliver. Jag tror på metoden och vill att det ska funka. Men jag tycker att det är jobbigt när jag inte lyckas hitta dessa strategier för att lugna honom och få honom att somna om och vet inte riktigt hur jag ska komma vidare.

Ramsa - funkar inte. Vagna igen - lugnar men han skriker upp sig igen direkt. Låta honom vara - funkar inte, det som börjar som smågnäll eskalerar till skrik. Finns det något annat jag kan prova? I rullande vagn somnade han inte om men låg och småpratade i 20 minuter innan han fick komma upp, det får vara okej - men han sov ändå inte sina 2h. Det är därför jag undrade om jag skulle ändra det till 1½h.

Lurar i vagn är en förutsättning för att vi ska få ihop det och som jag förstått på andra kurare är även det en vanesak för barnet och kan funka precis lika väl, därför vill jag helst inte ändra på det.

Ang skarvarna så är Oliver glad och nöjd när man än väcker honom, alltid nöjd av att få komma upp Lägga sig är dock inge kul, han protesterar alltid även om det varierar (väldigt) i längd och intensitet. Igår kväll somnade han nästan direkt så jag hoppas vi är inne på en positiv trend

Utomhus ja, vi promenerar och tittar på natur och hästar eller sitter/ligger/snurrar på filt och leker om vädret tillåter.

Finns det någon som kurat som gått från lurar i liggdel till lurar i sittdel?? Hur har ni i så fall gjort?

[lilla mia]

hej!

min kille växte också ur sin liggkorg vid 5 månader. jag har honom sovandes på rygg i sittdel nu. han vänjer sig. jag misstänker att det faktiskt kan vara så att det helt enkelt är för trångt i liggdelen. kanske kan du testa spjälsängen på en av lurarna (konsekvent ett tag) för att se om han sover bättre då. och byt till sittdelen. liggdelstiden tar slut. nu eller om ett par veckor. han måste vänja sig vid sittdelen. finns ingen annan utgång.

kramar!

[annawahlgren]

Välkommen är du (Om jag inte sagt det förut )

Och här kommer jag och rör till saker ytterligare...

(Och börjar med att stänga din gamla tråd, eftersom du påbörjat en ny - något vi helst inte ser, eftersom det är lättare för oss att ha överblick genom en och samma tråd kring samma barn och samma ämne, om man säger )

Han äter like there's no tomorrow, gapar stort och gluffsar i sig som en bottenlös så där är inga problem

Jag tror dessvärre du ger honom för lite mat Gnälligheten du beskriver tyder på det. Det är en sak att överleva - han klarar sig säkert utmärkt på det han får - men en annan sak är att erfara det euforiska välbefinnande som man får efter en femrätters på lyxkrogen

Han ska ha så mycket som någonsin går ner och lite till (inom ca trekvart nu). Du anar inte vad det gör för välbefinnandet och det goda humöret Det ska alltså vara BARNET som sätter stopp, inte du. Och han ska verkligen övertyga dig om att han inte kan få ner en enda smula till, innan du slutar, så truga på Ger du honom riktig havregrynsgröt varje dag t ex (vilket jag hoppas), med en rejäl smörklick i och fet mjölk i eller till, plus kanske en halv mosad banan i också, ja, då ska han ha en hel vuxenportion. Drygt :!

Utevistelse ja men aktiv nja, han är inte så nöjd utomhus, ogillar sol och vind ---

Sådant ska man inte bestämma honom för [-X Man får komma ihåg att precis allt är nytt för honom, vilket inte betyder att han "tycker" en massa saker. Han bekantar sig i miljoner hänseenden - bokstavligen - och det är ett stort och ständigt pågående arbete. Lek med sol och vind, du själv "Presentera" dessa förunderliga nyheter som precis vad de är - förunderliga nyheter, men ingenting som är farligt eller fel. Var nyfiken, glad och på upptäcktsfärd själv, så ska du se vad världen blir vacker - KAN och måste få bli, tycker jag - genom ett litet barns nya ögon.

inomhus är han ganska aktiv - ligger/snurrar runt eller sitter på golvet men står helst och hoppar i famnen dygnet runt

Vad du inte räknar upp här är ansträngningarna att förflytta sig på mage, som är vad han framför allt ska ägna sig åt, även och inte minst i vaket tillstånd. Möblera upp en trevlig plats på golvet, gärna framför en spegel som når ända ner, på filt eller "lektäcke" med ett antal färgglada prylar precis utom räckhåll för honom. Spela gärna glad musik under arbetet

Att han helst "står och hoppar i famnen dygnet runt" tar jag som ett lite - hm - dåligt skämt Visst skojade du

Jag skulle varmt vilja rekommendera dig att läsa om, och lära av, kapitlen Fem och sex månader i Barnaboken om Forskaren, Arbetaren och Flörtisen Det är ett hett tips som - tror och hoppas jag - kan ge dig inspiration till en riktigt rolig och givande samvaro för er båda =D> Alla dessa tre har han i sig, och alla väntar bara på att fröjda dig, honom själv och resten av världen =D> Så stäm möte med dem allihop - varje dag Du kommer inte att ångra dig.

Ang sömnpass -vad händer om han sover 1 timme om detta nu inte är "naturligt", kan han bli tröttare av det

Ja.

Jag är inte alltid snabb nog att väcka efter exakt 45 minuter, vad kan det resultera i

Varför är du inte det Gör klockan till din bästa vän Äggklocka kanske? Mobilen?

Långluren ja... Han sover alla lurar i vagnen, på mage i liggdelen, eftersom det är mest flexibelt så vi inte behöver vara hemma varenda lur. Mörklägger med mörk filt så det blir riktigt mörkt (dessvärre lite varmt där inne också).

Rätt tänkt, dvs fel gjort Klipp ett svart lakan i två lika stora stycken och lägg det ena över hela vagnen. Det är luftgenomsläppligt och ger utrymme åt luftcirkulation även inne i vagnen. Oslagbart.

Han vaknar alltid efter 1:15-1:30, enda gången jag lyckats få honom att somna om är när jag stoppat i nappen men det funkar inte alltid.

Nappen ger dig större problem ju äldre han blir, så varför envisas med den? Han behöver den inte alls. Alldeles nyfödda, som är programmerade till att suga på prevcis allt, vare sig det kommer mat eller inte, kan möjligen göra det - men det var längesedan han var nyfödd! Nu använder du nappen som propp, misstänker jag, och det köper han inte längre.

Inte ens när han vaknar i rullande vagn kan han somna om, han gnäller ändå resten av promenaden tills han får komma upp. Superjobbigt att han först skriker sig till sömns och sen ska behöva skrika i som mest 30 minuter innan han får komma upp

Det är din uppgift att kunna LUGNA BARNET DÄR DET LIGGER, så det får du allt träna på lite bättre - kolla gärna filmklippen under SHN-fliken och öva, gärna med tyngd i vagnen så att du inte övar på barnet (=osäkerhet och frågor till HONOM, medan det är han som har ensamrätt på att ställa frågor här och få betryggande svar, i handling). Sedan är jag absolut övertygad om att mera mat, faktiskt MYCKET mera mat - under själva målen - kommer att göra den totala susen. Hur bisarrt det än kan låta i dina öron - du som tycker han äter så bra - tycks han fortfarande vara kvar i överlevnadsångesten. Han fruktar för livhanken. Inte alltid längre men ofta nog. Den oron vill vi ha bort, det är hög tid

Dessutom håller han på att växa ur liggdelen - hur gör man då? På mage i sittdelen vet jag inte om det är så bra...

1. Man skaffar en rymligare vagn med rymligare och garanterat plan liggdel. 2. Man lägger fm-luren och långluren inomhus i spjälsängen. 3. Man förlägger promenaderna till barnets vakenpass som ju blir längre och längre och som öppnar världen under kontakt och kommunikation - vagnen ska alltså INTE vara vänd utåt och bort så att man inte kan "prata" med och bekräfta lilla barnets alla intryck och ordlösa frågor (se ovan om solen och vinden). 4. Man tar 20-minutersluren med barnet på rygg i sittdelen och täcker med lakan. Det är inte det bekvämaste och mesyt sömnbefrämjande men 20 min på rygg brukar gå utmärkt även om barnet hänger i lampan (well, bör ej tas bokstavligt ). 5. Man planerar sin dag efter barnets sovtider, vilket ju faktiskt inte är svårare än att planera efter sina egna säg måltider. Att ligga steget före och veta vad mamn gör och varför - det betyder trygghet för barnet (och en boost för ens egen sälvkänsla), dvs säkerhet för livhanken.

eftersom han är gnällig typ hela dagen (har alltid varit en missnöjd gnällis) ---

Menar du att han föddes missnöjd Det tror jag ju inte, peståss Skärpning nu, locka fram skrattet - inte minst hos dig själv - och betänk att negativa förväntningar är precis lika självuppfyllande som positiva. Spika de senare, inte de förra

han kanske inte är övertrött, han kanske inte har varit vaken tillräckligt länge efter eftermiddagsluren...? Så svårt att veta.

Schemat som du skrivit ner det ger 15,5 tim sömn/dygn. Det är en halvtimme extra. Jag skulle skära ner andra kortluren (kl 16) till 20 min (exakt). Dem kan han ta på mage i liggdelen - 20 min klarar han fint även lite trångt. Då får han ju också ett lite längre vakenpass före natten.

Ändra nu ingenting i övrigt på schemat vad gäller tiderna utan ändra - till det bättre - 1. matintaget, 2. skrattet, glädjen, den ömsesidiga förtjusningen =D>

Små barn ska njutas - och njuta själva



O:)

[MariaOliversMamma]

Tack kära AW för ditt långa och givande svar!!

Ja, du kan ha rätt - det är jag som avbryter måltiden. Jag har jämfört med vad vänners barn (som till och med är 4 och 5 månader äldre än Oliver) äter och ger Oliver ungefär den mängden plus efterrätt. En gång lät jag honom äta tills han började grina och inte ville ha mer - sen kräktes han ner både sig själv, mig och halva rummet. Därför vill jag inte proppa honom smockfull men jag ska absolut ge det ett försök!
Nja, jag ger honom köpt barn-äpplegröt, trodde att havregrynsgröt var för grovt för honom (Han började äta riktig mat när vi började kura för 3½ vecka sen) Ska man inte undvika komjölk innan de är ett år Och smöret i gröten, ska vara osaltat Om han får burkmat - hur mycket "bör" han äta då

Han har en lekfilt på golvet med leksaker inom och utom räckhåll, ska ställa dit en spegel! Och ja, jag skojade att han studsar i famnen dygnet runt - jag menar att han inte är någon sitta-och-mysa-kille utan vill stå upp i famnen och han fäktar och studsar för fullt, alltså att han är aktiv av sig. Han älskar såklart när man aktivt leker/pratar/busar med honom - men när man inte gör det är han en gnällis, jag menar med det att han har svårt att sysselsätta sig själv mer en mycket kort stund. Jag ska absolut låna Barnaboken och läsa de kapitel du nämnde!!

Vi tog nappen när vi började kura men hans eviga gnällande så fort han inte fick min fulla uppmärksamhet gjorde att jag inte orkade höra på det och efter nästan en vecka gav vi honom den igen. Jag vet, det är mitt behov (av ljuddämpare) och inte hans. Jag går och väntar på att kuren, schemat och förändringen ska sätta sig i honom så att han blir mer nöjd och belåten (och mättare kanske) i tillvaron - då har jag tänkt att ta den igen...

Jag tycker att jag har rätta greppet och det går ganska bra att lugna honom i vagnen (där han ligger). Men så fort jag slutar o går därifrån skriker han upp sig igen. Och om jag börjar om får vi hålla på så tills det har gått tid fram till marginalkvarten och jag kan (vid en tyst sekund) ta upp honom.
Nu har han igår och idag både sovit sina 2 timmar och somnat nästan direkt vid nattning så jag håller tummar och tår att en vinnande trend har startats! Jag försöker promenera när han är vaken (han är vänd mot mig och vi pratar och tittar på saker vi passerar) men efter en stund segnar han ihop och somnar och då spelar det ingen roll vilken cirkus jag bjuder på, ögonen går i kors och han slocknar som ett ljus - även om det bara är en timme sen han sov sist. Har därför börjat med att gå hemifrån 20-30 min innan det är dags för lur så hinner vi titta på djuren innan jag vänder på honom, täcker över och låter honom somna.

Jag kan tänka mig att låta honom sova lurarna i spjälsängen när vi är hemma (vilket vi är för det mesta nu sen vi började kura) men jag vill ändå väldigt gärna ha rörelsefriheten att kunna ha honom sovandes i vagnen när vi är hemifrån för det händer ju ändå ibland...

Okej, jag ska ändra sista luren till en 20-minutare, proppa honom full med mat och läsa på lite i barnaboken och hoppas på en lite gladare bebis!

[annawahlgren]

Tack för vackert, insiktsfullt, ödmjukt och alldeles underbart prestigelöst svar

Jag håller tummar och tår med dig och både hoppas och tror på det allra bästa