nu ger vi upp med ensamleken om ingen har ngt bra hjälp

[knyttet]

Hej,

Det är kanske sämsta tänkbara period att införa ensamlek i sängen men nu ger vi upp om ingen ger oss bra och goda mot argument. Satte in en trad för ett tag sen men fick ej svar...

Var lilla är 9,5 manader och har lekt själv pa golvet tills hon började kräl. Nu ligger hon ej kvar utan följer efter oss sa vi bestämde att införa leken i sângen. Problemet âr bara att hon panikskriker sa fort jag antyder att jag ska lämna rummet. Och här kan vi tala om ledsen, det âr inte lite sma gnäll, och det blir bara värre om jag avaktar. Jag kan ju tillägga att hon i och med ensamlek i spjälsäng ställde sig upp för första gangen men inte hanterar det sa bra ännu utan faller som en fura och slar sig ganska illa (vilket hon blir ânnu ledsnare av).

Jag introducerar ensamleken efter konstens alla regler och hon tycker det hela verkar jätte spännande -tills jag gar...Eftersom jag läst att man ska avakta lite och inte rusa in sa fort de gnâller utan ge chansen att komma till ro själva sa har jag avaktat lite tills hon verkligen är ledsen, och det känns som detta har gjort att hon nu far panik bara jag antyder ensamlek. De tre första dagarna lekte hon 10, 15 resp 20 min sjâlv och jag brôt när hon fortfarande var glad och allt var frid och fröjd. Sen började hon ställa sig upp och började grata sa jag gick in och satte henne. Hon ställde sig upp och börja grata. Jag satte henne och gick. Hon ställde sig och grät osv Sen tänkte jag att eftersom hon âr kring 9 manader och kanske har extra svart just nu med att bli lämnad sa satte jag mig längre bort i rummet utan att prata eller titta pa henne och verkade trakig. Det fungerade lite hon satte sig och lekte lite själv, jag bröt nâr det var kul.

Men sen började hon bara ställa sig och glo pa mig sa jag tänkte att jag störde, men nu är det omöjligt att försöka lämna rummet hon far panik med en gang. Kanske har jag velat för mkt med att stanne eller ga men hur ska jag göra när hon bara ställer sig och grater?
Kanske ska jag vänta tills "9 manaders angesten" är över om det nu är det som spökar?

tusentack

[Ewa]

Hej!

Får börja med att be om ursäkt för att du skrivit tidigare utan att få svar.

Kanske ska jag vänta tills "9 manaders angesten" är över om det nu är det som spökar?

Tycker jag låter som en utmärkt idé. Ensamleken ska vara en tillgång och en fröjd. Får man inte till det så ska man hellre avstå, tycker jag. Och sedan finns det ju inget som hindrar att hon får småpyssla som hon tidigare gjort för sig själv medan du pysslar med annat. Och att du senare gör ett nytt försöka med ensamlek om andan faller på. Har man väl infört det så är det en fröjd att se dem arbeta på intensivt med sina upptäckter. Även långt upp i åldern. Mina har inte organiserad ensamlek annat än på helgmorgnar längre, men sysselsätter sig, uppfinner och utforskar gör de ändå utan att man någonsin har hört någon av dem säga att de har tråkigt och inte vet vad de ska ta sig för. Lycka till

[knyttet]

Ah tack för ditt svar! Känns sa skönt att släppa det här nu, det som var tänkt som ngt trevligt för bade mig och lillan har blivit precis tvärtom. Men jag har ju hört sa mkt positivt om denna fina stund och att manga har kämpat innan det fungerar sa jag tänkte att det var värt att insistera. Men det är nog som du säger bättre att lata henne pilla med sina saker pa golvet medans jag gör ngt annat en bit bort till ensamskrâcken har lagt sig.

tack för toppen forumet!