Tips till två trötta tvillingföräldrar på gränsen till..

[Guldpuman]

Hej!

Den 22 okt kom våra tvillingar Bibbi & Harry till världen. Till en början gick dagarna som på räls - Åt...sov...åt...sov. Småknorr lite då och då men mest bara söta och rara. Sen kom 3 veckors strecket och plötsligt var det som om någon slog på en strömbrytare. Inget var bra nog. Inte flaskan, inte nappen, inte sova, byta blöja spelar ingen roll och på det så vaggade och vaggade vi. Till en början var det mest så runt 16-22. På natten sov de lugnt med kanske lite gnäll mellan 12-02. Vi bara stoppade flaskorna i munnen på dem och de tuttade ett tag tills maten var slut och sov vidare. Nu har min sambo börjat jobba och skriken bara eskalerat! De gnäller och skriker, knorrar och är allmänt onöjda närhelst de är vakna. De är fruktansvärt jobbigt och vi känner oss så hjälplösa. Det gör så ont att känna sig så trött och irriterad på sina små! Sist vi var på BVC satt jag mest och bara grät för att det känns som att jag inte kan ge dem det de vill ha - trygghet och mat.

Mattillfällena börjar bra - de vaknar och får mat på flaska direkt. Sen pausar vi en liten stund för att rapa. Bibbi brukar ibland rapa men Harry är svårrapad. Sen på't igen. Nu knorrar de lite, vill inte riktigt ta flaskan igen och man måste lugna för att försöka på nytt. Sen paus igen för skötning om så behövs och lite snack på tu man hand. Nu skriker barnen...konstant. Försöker lugna...hinner kanske suga 10 sekunder och sen skriker igen. Försöker lugna med nappen och vaggning intill bröstet och de blir lugna nån minut och hinner äta ett nafs för att sedan börja skrika och så fortsätter det i 1-2 timmar innan de helt matta somnar. Och så nåt kräk på det då det känns som om de kräks upp allt de ätit.. På förmiddagarna hinner de sova magiska 45 min innan de kan vara dags igen och då är det definitivt svårt att få i dem en större mängd mat så då får de kanske halva av vad vi nu brukar ge (120-140 ml). På eftermiddagarna kan de plötsligt sova riktigt länge - upp till två timmar.

Ibland kan de ju såklart hända att den ena somnar fortare än den andra vilket kanhända leda till att den som somnade först vaknar igen då den som skrikit i 2 timmar precis somnat.. då är den riktiga karusellen igång och vi hinner inte göra något annat än att försöka trösta och lugna. Tillslut vet man knappt när det var man matade sist, böt blöja eller om de bara är jätte trötta..oron stiger och man gråter nästan ikapp!

Nu så har nätterna också börjat krångla lite.. Och jag oroar mig för att det snart blir hela dygn.

Kan det här har något att göra med att då sambon gått tillbaka till jobbet och jag som i brist på armar inte kan trösta båda lika lätt? Kanske känner de sig otrygga nu när de inte få respons direkt? Jag kan ju knappast köra nå järngrepp på båda samtidigt och det är dessutom svårt att synka buffning.

Hjälp hjälp...Hur ska vi göra för att få barnen att känna sig trygga och locka fram lite fler leenden? Har läst boken men har så svårt att hinna med två!

[chokladkaninen]

Hej Guldpuman!

Välkommen till forumet och grattis till dina två små!

Vad fantastiskt med två små bebisar! Men givetvis blir logistiken svårare, och jag ska se om jag kan hjälpa dig att reda ut några knutar:

Att de började kvällstrassla vid 3 veckor är klassiskt - där ligger det Anna kallar Den Egentliga Födelsen, inklusive en ökningsperiod, och barnen blir plötsligt både mycket hungrigare och mycket vaknare. Det stora problemet brukar vara övertrötthet - barnen blir frampå kvällskanten, precis som du beskriver, för trötta för att äta men för hungriga för att sova. ](*,) Blir det mycket kvällstrassel och övertrötthet på dagen så ger det ofta trassel på natten efter ett tag, eftersom barnen då inte får i sig tillräckligt med mat på dagen.

I det akuta skedet (dvs när du redan står där med två kvällstrasslande bebisar) är det bästa du kan göra att ge dem en kortlur på 5 eller 20 minuter, och sedan direkt tratta i flaskorna, för då brukar de orka äta lite till. Och sedan kunna sova lite bättre. Har du en tvillingvagn så att du kan vagna dem till sömns nu i början?

Det enskilt bästa tricket för att förebygga övertrötthet är att lägga barnen att sova på mage, med larm. Överväg det om du inte redan lägger dem så, för då somnar de lättare och vaknar inte lika lätt i 45-minskarven. Och så blir de inte lika utmattade på kvällskvisten, och kvällstrasslet lättar.

Försök sträva efter att börja ett SM-mål var 3,5-4:e timme. Och att måltiden ska ta max 1,5h. Jag har inte så mycket flaskvana men jag tror att en flaska i början av måltiden och en i slutet är klassiskt. Ammar du ibland så pratar vi om 4 bjudningar per SM-mål. Om du lyckas få lite avstånd mellan måltiderna får barnen i sig mer mat totalt, sover bättre och blir mindre övertrötta.

Har du koll på ungefär hur mycket vakentid de får ihop på en dag? För att orka med tillvaron är max 8h vakna lagom, förmodligen mindre. Blir det mer så blir de övertrötta. Satsa därför på att hålla vakenpassen korta och koncisa, max 1,5 på förmiddagen (förmodligen bara 1h på morgonen). Kanske klarar de 2h vaket på kvällen. Det är vanligt att man väntar med att lägga barnen tills de "verkar trötta" - men med såna här små är det redan försent då, och övertröttheten har redan slagit till. Så som sagt, satsa på korta vakenpass!

Du klarar det här! :thumbsup: Men ta emot hjälp om du kan - för även om det just nu känns jättesvårt så BLIR det bättre, snart!

[Guldpuman]

Åh..tack för svar!

Jaaa, det är fantastiskt att vi fick två små ...fast just nu är det så trist att man inte hinner känna av det här underbara med att äntligen fått barn. Nu längtar vi verkligen efter att få gosa och ge lite mer kärlek än järngrepp..

Men vad skönt att höra att barnen är klassiska och att det går över.. Ganska snabbt har jag ju insett att det snarare är vår taktik som varit lite fumlig än att det är barnen som har "kolik", mjölkallergi eller att gråten beror på fisar... Jag tror vi prövat alla marknadens flaskor med vakuum hit o dit men så illa kan ju inte en fis vara!

Ahaa..Så de är trötta!! Då kanske vi har hamnat i en stor ond jättetrött cirkel..? Vi har inte jättestor koll på hur mkt vakentid de har men jag ska försöka ha bättre koll, kanske föra en logg. Men redan nu vet jag att de sover på tok för lite då Bibbi som sagt höll Luciavaka från 6-14 igår och även krånglade på kvällen..

Dagen som gått har sett ut såhär:

9.00 Får de båda lite flaskmat, säg 50 ml, då Harry varit vaken från och till sen 06.00 och Bibbi just vaknat från en liten lur på ca 45 min. Sen vagnar jag dem till sömns. Bibbi vaknar 3 ggr varpå tredje gången får hon 50 ml på flaska. Harry sover..

11.30 Går de inte att hålla Bibbi i vagnen längre och Harry har ändå börjat grymta mer och mer och tittar upp lite då och då. De plockas upp och får sitta i varsitt Babyskydd och får 150 ml på flaska.

11.40 Bibbi gnyr lite väl mycket. Paus med rapar för båda.

11.50 Båda gnyr mycket. Passar på att byta blöja och prata/sjunga lite för dem. De är nöjda ett tag...Harry mer nöjd än Bibbi och klarar i alla fall sitta i Babyskyddet utan att gråta men hulkar i sig maten och sätter i halsen. Bibbi gallskriker. Försöker lugna med diverse "järngrepp" men hon slutar inte och kan dessvärre inte heller äta nåt då.

12.10 Ger upp med "tröstningen" och vagnar dem båda.

12.15 Bibbi väcks och matas i famnen och hon är INTE nöjd..(tog kanske upp henne lite för tidigt?) Hon har fortfarande 70 ml kvar i flaskan och hon lyckas inte få i sig det.

12.20 Harry väcks och sätts i babyskyddet och matas i princip sovandes.

12.40 Båda läggs i vagnen och vagnas.

12.45 Båda sover.

12.50 Bibbi vaknar..3 ggr..vagnas och somnar tillslut. Harry har ätit upp allt och sover!

13.20 Bibbi gnyr och gråter. Jag passar på att tuta i henne de resterande 70 ml. Hon får flaskan i vagnen utan att jag flyttar henne från magläget. Hon äter och småkikar..

13.30 Bibbi sover med flaskan i mun där det finns kvar ca 50 ml?

13.40 Bibbi gnyr/gråter och jag plockar bort flaskan och vagnar henne till sömns.

Nu hoppas jag att de sover till i alla fall 14.30! Men än bättre vore det ju med 15.00...

När vi matar med flaska så tar det inte lång tid alls för dem att slurka i sig maten - det är gråten som drygar ut så att de är vakna 1,5-2 timmar. Vi försöker prata och sjunga mellan slurkarna men då blir de snabbt onöjda och griniga. Det känns som att de blir ledsna utav alla pauser i maten så det ska bli intressant och se om detta botas med lite vagning och sömn. Vore ju så skönt!!

En fråga - Om de slutat gråta under ett mål, hulkar de i sig maten och sätter i halsen , kräks ofta därpå.. Vilket får mig att fundera - om de kräks, ska man ersätta den förmodade mängden mat som de kräkts upp med att mata den mängden igen? Eller bara strunta i det och söva dem? Tänker kanske att de vaknar snabbt därpå och vill ha mer? I så fall ska jag då mata om de vaknar eller försöka vagna och ge napp tills det är dags för nästa mål?

Korta vakenpass för oss är nog inge problem om de inte gråter vilket leder till en annan fråga - om målet inte tar 1,5 timme utan mycket mindre, då blir ju sömnen längre inför nästa mål och det kanske inte är så bra det heller? Minns att jag tog en 3 h promenad en eftermiddag och när vi kom hem var de som tokiga!

Du har rätt det där med magen! De sover definitivt mycket bättre fast vi har ännu inget larm så vi är försiktiga med att låta dem sova så även fast det då inte riktigt finns nå "bevis" för att det skulle leda till plötslig spädbarnsdöd..
Men man är ändå lite skraj för det där med magen..

Åh det var så fint att få lite tips NU känns det som att jag har lite att gå på och jag känner mig snäppet starkare! TACK!!

[Sarisparis]

Grattis till de tvâ smâ

Chokladkaninen har sagt allt, sug i dig vartenda ord. Särskilt det om magläge och larm, det är det allra bästa för god och lâng sömn!
Gâ in pâ andningslarm.se eller annonsera här pâ forumet under Barnasaker. Det är sân njutning att själv kunna slappna av när bebis(arna ) äntligen sover, att inte behöva vara där och känna om andningen är som den ska osv. Vaknar man själv under natten (som jag som hönsmamma alltid gjort under den första bebistiden) sâ är det sâ otroligt underbart att genom ett enkelt ögonkast kunna konstatera att den gröna lampan blinkar och sedan helt enkelt somna om. :-({|=

[Guldpuman]

Men hörrni.. vi verkar vara något på spåren när det gäller övertrötthet!!
Jag har nu vagnat som en galning sen igår och Bibbi och Harry har sen dess varit lite gladare! Skriken är inte längre lika otröstliga och håller inte på så pass länge som förut. Nu handlar det kanske om max 10 min i stöten. Vi kan äntligen känna att vi har förmågan att trösta..

Så vagnen har än så länge varit en riktig räddare i nöden. När vi märker att de är lite väl skrikiga under matningen lägger vi ner dem och vagnar ett tag och det tar faktiskt inte lång tid innan de tystnar. Sömnen kan sen förlängas med en timme genom att man skuffar om de gnyr "för tidigt". Nappen hjälper till där en hel del också måste jag erkänna.

När det gäller magläget så räddar även det. Harry viftar järnet i sömnen och vaknar ju då lättare på rygg. På magen går inte det så då håller han sig lugnare. Vi ska definitivt skaffa andningslarm. Precis som ni båda skriver så håller jag omedvetet ett öga öppet under natten och känner många gånger efter hur det står till. Men det är ju helt onödigt efter som när det väl sker är det nog försent ursch så hemskt... nä så andningslarm är på inköpslistan! Tack för tipset med websidan - ska även se om jag hittar något i andrahand.

Nu hoppas vi bara att deras små magar ska bli lite snällare mot dem då de ofta vaknar där vid 45 min av att de måste knorra och spänna sig för minsta fis.. Sen kanske de snart skrattar och kan ligga vakna utan att vara ledsna! Och så hoppas vi på att de äter lite bättre vid varje mål. Nu är det 100 ml som gäller och så en slurk i vagnen efter ca 10-20 min.. Då de börjar skrika efter ett tag när vi börjat mata. Vi hinner alltså inte längre än till "rap 2" Men ändå! Sån skillnad!

TACK för alla fina tips!! Jag har ju Barnaboken på nattduksbordet men jag skulle nog inte kunna lista ut att de varit så trötta..

TACK TACK TACK

[Sarisparis]

Hej igen guldpuman

Underbart att ni verkar vara pâ rätt spâr!

Kom att tänka pâ att det finns en trâd om tvillingar bland favoriterna, där kanske du hittar nâgot intressant (om du inte redan läst den )
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=4765

Lycka till i jakten pâ andningslarm!

[Sarisparis]

Hej guldpuman

Upptäckte lite sent ditt inlägg i favorittrâden om tvillingar. Hur gâr det nu? Har du börjat läsa i Barnaboken?

Berätta gärna hur ni har det!

[Guldpuman]

Hej!

Nu har Bibbi & Harry hunnit bli lite mer än 3 månader och två små människor har uppdagats!
Vi har det avsevärt mycket bättre och faktiskt en liten vardag att luta oss på! Vi är inte alls lika trötta som förut då barnen har slutat kräkas och inte är uppe på nätterna i den utsträckning som var förut. Däremot tycker jag att de sover lite lite på dagarna för att orka med lek och umgänge och äter lite för lite för att orka sova längre pass. Dessutom har de blivit extra proffsiga på att stoppa nappflaskan med tungan och trugar man ändå blir de ledsna eller sätter i halsen. Så det har vi slutat med, eftersom det inte är någon idé. Tanken om att de säger till när det räcker med mat slog ju mig ganska snabbt. fastän jag tycker det är lite lite...hmmm?

Ja, sen äter och sover de ju inte direkt samtidigt och de kan man ju inte heller kanske vänta sig då det handlar om två helt olika personer med olika behov. Vi har en emotionell och varm liten kille och en nyfiken och öppen liten tjej. Jag anar att Harry vill äta oftare än Bibbi som gärna väntar tills 4 timmar har gått och det gör ju att det blir en fnurra på deras gemensamma sov och mattider.. Jag försöker alltid vara flexibel men vill gärna hinna få i mig lite mat jag själv om man säger så :-k

Sen har jag märkt att Harry är lite stressad och orolig om dagarna (eller är det något vi applicerar på honom...han kanske bara är enormt sugen på livet???!...) Det är lätt att vi kör samma rejs med honom som med Bibbi eftersom hon tycker mycket om att ligga och sprattla och slå under mobilen ganska långa stunder. Harry orkar inte det, eller han har i alla fall inget intresse av det än. Men det blir lätt att man låter honom ligga där med henne. Funderar på om han kanske fått i sig lite väl mycket intryck? Han är dessutom den som har svårast att komma till ro när de ska sova lurar. Han tycker mycket om att man håller honom i händerna, det blir han lugn av och att han får vara uppe i famnen. När han ska sova på dagarna kan det hjälpa att lägga en liten tunn mörk filt över ögonen precis, att dämpa på intrycken, och då kan man se hur han blir lugn och tillslut kanske somnar... Medan Bibbi ganska snabbt kan somna av sig själv, t o m under mobilen i allt sprattel. Ja, ni hör, de är ju två helt olika personer, såklart... Två vänner till oss höll deras barn i handen inför varje sovstund vilket har resulterat i att de nu MÅSTE hålla handen genom hela nätterna för att hon ska sova...där vill vi inte hamna. Jag vill att Harry ska känna trygghet både i och utan vår närhet ibland kan jag även bli rädd att han kommer bli ett oroligt litet barn. Funderar mycket på hur vi ska kunna ge honom den där grunden att stå på.

Då vi matar på flaska med ersättning tar matningen väldigt lite tid. Absolut inte de där 45 minutrarna som Anna skriver om i sin bok. Här snackar vi en 10 minuter. Och så lite småätande efter det under vakentidens gång tyvärr eftersom de inte vill äta hela målet på en gång, inte ens efter blöjbytet. Jag försöker ihärdigt hålla dem uppe i sina 2 timmar men vi slutar oftast på en timma och en kvart eller en halvtimma och det är ju bra det.

En dag hos oss ser ut ungefär så här: (Ganska noggrant beskrivet men det kan väl vara kul att läsa!?)

5.30 börjar de små att knorra. Vi tar var och en lite närmre (vi samsover) in under armen och kanske vaggar en kortis för att lugna. Vi har prövat att bara sätta i nappen på Harry men det har inte riktigt fungerat. Oftast handlar det om ett flertalet fisar som måste komma ut hos båda vilket ofta gör att i alla fall Harry blir lite orolig. Han blir lugn och somnar oftast om. Bibbi klarar sig med napp om hon inte är alltför "vaken". De kan i bästa fall ligga såhär tills 6.30 då det blir "morgon".

06.30 Lampan tänds. Vi småpratar lite. Någon kanske sover fortfarande..i så fall får han eller hon en tio minuter på sig att vakna av sig själv medan jag och den andre pratar. Harry får mat nästan direkt. Jag brukar pröva om Bibbi är sugen men det är hon oftast inte utan ger mig "tungan" och då byter jag blöja på henne istället. Sen får Harry sin blöja bytt. Han har då hunnit äta kanske hälften av sitt mål. Sen lite massage med olja. Därefter får Bibbi ligga inunder mobilen. Harry får sitta upp i babysittern, eller kanske ligga med där under om han har lust. (Jag passar på att koka te ) Nästan en timma efter att Harry börjat äta kan Bibbi tänka sig smaka en slurk. Då passar jag på att byta blöja på Harry + massage. Sen får han kanske följa med in till köket där han får sitta i sittern en stund till.

8.00 Barnen blir trötta och det är dags att lägga dem i sängen innan de blir för trötta. Bibbi kan oftast somna själv med napp, ibland utan. Harry brukar tjorva, ibland räcker det att ge honom nappen några gånger men det kan hända att vi måste lugna honom genom att "hålla handen". Tjorv, tjorv, tjorv och sen tyst...

08.45 Jajamensan, barnen vaknar av sig själva. Tutar i nappen och går därifrån. Men ack nej, måste gå tillbaka efter att tjorvet blivit gråt. Lugnar med napp ännu en gång...tjorv tjorv.

09.15 (i bästa fall) tas barnen upp med glatt tjohej! Harry vill äta direkt. Bibbi nekar oftast. Hon ser fortfarande trött ut men vi kör på ändå eftersom hon inte har velat somna om under den senaste halvtimmen. Blöjbyte för Harry och sen bad i diskhon medan Bibbi pysslar i babysittern med hängade leksaker. Sen är det Bibbis blöj- och badtur. Vi håller på till ungefär 10.00. Därefter vill Bibbi äta. Och då får Harry chans till famn och lite kel. Men han är oftast lite gnällig såhär dags, inte konstigt så lite som de sovit! Nu kanske Bibbi har slurpat lite och hon får nu ligga på filt i köket. En kortis på mage och sen på rygg under mobil med spegel. Harry vill inte ligga ner men får ändå ta en kort tur på magen bara för att få känna på härligheten

11.00 Nu är barnen riktigt kinkiga men vi har i alla fall lyckats hålla ut en och en halv timma! Jag klär på dem utekläder inför vagnspromenad. De somnar av bara påklädningen. Vagnspromenaden är på hela 2,5 timme och de sover oftast hela tiden om de inte vaknar i tuben på väg hem. Jag hinner sluka en macka i farten ute på stan.

13.30 Hemma och dags för mat. Harry är riktigt ivrig efter maten! Bibbi kanske vill äta direkt. Sen blöjbyte och nu ligger filten i ett annat rum och vi flyger, sitter i soffan och leker. Ibland får vi byta miljö igen då det blir för tråkigt. Pappa kommer hem runt 15.00 och då får äntligen båda lite uppmärksamhet. Vi flyger vidare. Kelar och äter lite till.

15.30 Nu är båda ganska trötta och vi testar att lägga dem för att sedan gå in i köket och laga lite mat åt oss själva. Båda tjorvar nu och nappen fungerar inte helt. Efter ett tag och ihärdigt "hålla handen" på båda två somnar de slutligen in.

16.30 Vaknar av sig själva och är inte nöjda. Går från tjorv till gråt ganska snabbt och vill inte nöja sig med napp. 17.00 brukar vi ge upp. Antingen stoppar jag ner dem i vagnen och går en sen promenad i en timme eller så plockar vi upp dem och kör på en ny vakenperiod, det gjorde vi igår och lade dem då en timma tidigare vilket resulterade i ett hejdundrans matkalas hela natten ... Ibland kan vi få dem att sova en kortis för att sedan orka med den sista timmen innan läggdags..

(18.30 somnade de igår med godnattsaga vid samma tid, ja de somnade under sagan...)

19.30 Önskad tid för godnattsaga och det lyckas ibland.. Ljuset släcks ned lite, musik och TV tystnar...Ibland somnar de redan nu.

20.00 Lampan släcks helt och de får tjorva sig till sömns. Det brukar gå fint ifall de hunnit sova lite emellan. Ibland kan de somna redan under sagan. Efter det sitter vi vuxna i köket och vet inte riktigt vart viska ta vägen då vi bor i en liten etta på 34 kvm hahaha... Men vi tar snart sovrummet i besittning ändå och slår på en film med låg volym (de brukar ändå inte vakna av det...) Lägenheten är tyst ungefär vid 21.30 då vi också slocknat...

00.30-02.00 Båda vill ha mat... Prövar med napp men slutar med att de får en slurk. Somnar snabbt om.

03.00-04.30 Samma sak igen...

Och så från ovan igen

Så vi har tre saker som vi gärna skulle se en bättring på:
småätande
småsovande
och att Harry känns lite stressad och orolig under sin vakentid..

Nu när jag läser igenom det jag skrivit ser jag problematiken det ganska tydligt - De måste sova mer för att orka mer. Helt klart...Inte konstigt att Harry är "orolig" kanske... Och jag kan tänka mig att ni kommer skriva att de borde sova i vagn, men en sådan stor som de båda kan få plats i för att sova i på dagarna, det har vi inte, bara en som duger när vi går ut. Och att de ska sova på mage då. Men då skriker de...och jag vet inte om jag orkar introducera detta igen eftersom de kämpade emot så tappert förut. De liksom skrek sig röda. Samma sak när de vaknade...eftersom de inte "såg" någonting. De kämpade tills de var alldeles svettiga. De somnar ju av sig själva på rygg nu...äsch jag vet inte. Kanske måste jag pröva för att få bort detta småsovande.. Sen är det ju svårt med maten. De får max i sig 150 ml vid varje mål. Men de är ju lite mindre än vad som sig bör på den sk "kurvan"...

Jaja, så så ser det ut för oss just nu. Tänker mig att det blir bättre om några veckor, att de slutar småäta och småsova, då vi tänkte börja med smakisar och de får i sig lite mer i matväg. Nätterna är ju som sagt inga problem för oss, kanske för dem? De äter "i sömnen" och det handlar om 2 mål per natt. (Fast i natt vart det 4 och det kanske var lite väl många ). Men det var nog bara för att vi lade dem att sova lite tidigare än vanligt..

JA det var det hela... vi är på god väg i alla fall! Och i det stora hela utan att peka på allt som man vill ha bättring på har vi det väldigt härligt med mycket skratt. Bakom den lilla gråtstunden skymtar två väldigt glada och nöjda barn...

[SusanD]

Bara ett kort litet svar till dig som säkerligen kommer få en massa bra svar framöver.

Det som jag tycker är jätteviktigt är att man väcker barnen när det är dags för mat, smek dem lite på kinden och prata mjukt med dem, lyft upp och mata.
Om man väcker sover de tills vi ömma föräldrar väcker och talar om att det ska ätas, de behöver inte hålla koll själva, de behöver inte vakna i tid och otid för att fråga om det är matdags.

Så mitt råd till dig är att du tar ledningen och väcker småttingarna för att mata, det kommer löna sig i längden.

Sen har jag ju också en massa åsikter om att sova på mage med larm och så vidare men det kan vi ju återkomma till någon annan gång.

Kram Susan

[Guldpuman]

Hej Susan och tack för dina ord!
Bra idé! Jag har fnulat på det förut men eftersom jag inte hunnit väcka dem innan de vaknat själva så har det varit lite svårt. Men jag ska absolut köra det på natten till att börja med då det är den enda tidpunkt på dygnet jag får tillfälle. Jag har nu observerat min lilla Bibbi under gårdagen och natten och inser nu att hennes småätande kanske beror ju på att hon ätit för tätt inpå morgonmålet, ja, och så blir hela dagen lite förskjuten fram tills lunchen då de får sova länge, efter det kommer hon oftast ikapp. Så ja, väcka på natten! Och efter lunchen... och sen när de sover bättre alla andra lurar så ska jag väcka så fort jag får chansen ! Det verkar så mycket vettigare än att de ska behöva fråga om mat hela tiden...

Och det där med mage så ja, jag vet ...det är bara jag som måste orka med en svängom av röda, arga barn och det har liksom precis lugnat ner sig efter allt kräk, det har varit så skönt. Och innan de sover så kanske jag inte ska klaga då på att de små inte kan sova ?

Funderar på en sak till som iofs verkar vara en ganska vanlig fråga, men som jag inte minns att jag sett något svar på (kanske det inte finns ett bra svar?): Om vi nu säger att jag lagt dem för att sova, på mage , och de vaknar upp och frågar och jag svarar några gånger. Hur länge ska jag svara? Eller beror deras frågor efter ett tag på att jag kanske inte är tillräckligt bestämd? Sen hur snabb ska man vara in till dem om de frågar? Är det bättre att komma vid minsta pip så de inte hinner "vakna"? Eller ska man vänta tills de låter ledsna? Oftast vill de ha nappen, tyvärr. Napp napp napp. När den ramlar ur efter en fråga blir de mer frågande... Kanske är dags att plocka bort den med? Den har bara varit till en sån bra tröst då jag inte alltid hinner med båda två

Tack för fin hjälp!!

[Guldpuman]

Hej igen!

Nu har vi ägnat några timmar åt morgontrasslande och det beror dels på att de sovit riktigt dåligt i natt då Bibbi är snorig och Harry hängde på och att de inte riktigt fått i sig någon större mängd mat. Och då är det så svårt att få grepp om rutinerna igen tycker jag. Vet liksom inte riktigt om jag ska börja med att truga i mat då eller att försöka få dem att sova? De är ju liksom för trötta för vare sig hitan eller ditan om man säger så

Nu har morgonen sett ut så här:

Harry vaknade runt 5.30 och vi försökte då få honom att somna om men det var lättare sagt än gjort. Säkert var han hungrig då han fick mat strax efter 12 på natten. Han är ju som sagt van att få en till gång. Strax innan 06.00 vaknar Bibbi med och då tänder vi lampan och ger dem mat. Bibbi ser redan trött ut och hon vill inte äta. Hon åt senast 04.00 så det kanske inte är så konstigt.

Redan innan 07.00 börjar de bli kinkiga de vill liksom inte alls...någonting. Då har Harry ätit 120 ml och Bibbi 80 ml. Jag lägger dem var för sig, en i vagnen i hallen och en i spjälisen. Dock inte på mage... De somnar efter en del tjorv och längtan efter napp som jag idel gånger stoppar i.

08.00 Vaknar de två omvartannat. Försöker vagna och vagga och stoppa i napp men de ser djävulskt pigga ut. Försöker hitta ett tillfälle att ta upp dem då de inte är missnöjda för att motverka att råka "rädda dem ur knipan". Tillslut hittar jag ett tillfälle och sätter mig ner med Bibbi i famnen och gör nån form av ömt järngrepp med en hand och matar Harry på kudden med den andra. Jag trugar stenhårt, hejar på så att till och med Harry går från lite gråt till skratt men jag lyckas bara få i båda 30 ml. De är griniga och kinkiga så jag funderar då på om jag ska hålla dem vakna eller få dem att sova :-k ?? Jag bestämmer mig för att det är bättre att de sover än att ha dem mätta, trötta och skrikiga uppe.

Så...runt vad var klocka nu då... ja, runt 8.45 säger vi. Då lade jag dem igen på varsin sovplats, vagn och spjälis, fast nu på MAGE O:) och då blev det hålligång. Harry började jag med och han vart riktigt ledsen, inte arg. Jag "tröstade" med nappen och smekningar på huvud och kind och vagnade omvartannat tills han lugnade sig. Det tog runt 5 minuter...det var inte lätt utan att hjärtat brast en aning Jag hittar Bibbi lite halvt sovande i spjälisen och passar då på att vända henne på mage. Hon är för trött för att reagera som Harry men gnyr en hel del och får napp och så buffar jag henne. Hon ser ut att trivas riktigt bra då, i buffningen. Somnar strax därpå och då hör jag Harry gråta en del ute i hallen. Ut dit och istället för att vagna buffar jag och han gillar det mer..en liten solfjäder därpå och han ligger och tittar lite trött. Han somnar sen.

Båda vaknar 09.50. Buffa vagna trösta...

Tänkte nu väcka dem vid 10.00 för att mata fast frågar mig redan om det kanske är en dum idé? De fick ju sitt senaste stora mål vid 06.00 och lite till under vakenheten fram till 07.00 och så den där pytteslurken där vid 08.00? Eller gäller det där lilla senaste målet som ett helt mål och att jag ska vänta 3 timmar? Det känns tveksamt va, de kommer bli hungriga då. Eller ska jag låta dem sova längre fastän risken är stor att de vaknar innan jag hinner väcka dem? Ja ni ser, många frågor...

Ja, sen kommer den här dagen bli lite rörig och tiderna bli lite annorlunda än vanligt, fast det brukar ju vara lite rörigt . Men i morgon tänkte jag att de skulle få äta på ett lite mer striktare schema. Så om jag vill väcka dem med mat 06.00 när tycker ni att jag ska väcka dem under natten. Om de somnat runt 20.00-20.30 så brukar de vakna vid 01.00 och sen mellan 03.00-04.00.. och då blir det ju svårt att äta vid första morgonmålet som vi vill ska vara 06.00. Eller ska de få sova längre på morgonen? Önskar lite tips tack Gärna ett litet schema för dagen också. De orkar oftast aldrig vara vakna mer än 1,5 timma i sträck förutom någon gång på eftermiddagen..

Tack tack tack

[SusanD]

Hej igen, här kommer ytterligare några tankar från mig.

Om jag hade tvillingar skulle jag styra upp livet lite stramare för att alltid ligga steget före barnen. Vi har ju fyra småttingar här hemma, 5 år, 3 år, 1,5 år och 6 veckor, och skulle jag inte styra upp med ett schema från början för småttingen så skulle vår vardag gå i bitar.

Visst håller jag med om att alla små är olika personligheter men alla måste äta, sova, vara vakna och få mycket kärlek. Så jag har struntat i personlig läggning vad det gäller tider, jag har kört samma tider med alla, samma schema och sen har de små anpassat sig alldeles utmärkt till det. Inga problem alltså.

Det tar inte många dagar innan småttingar får sitt schema i kroppen och du kan förekomma dem hela tiden, ge mat minuten innan de inser att de är dödshungriga, lägga dem för att sova minuten innan de bryter ihop av trötthet osv. Att alltid ligga steget före ger ett lugn i livet för alla inblandade tycker jag.

Lägg dem på mage all vakentid, det främjar hjärnans utveckling alldeles väldigt mycket. En filt under lilla kroppen och så lite grejer att kika på. Sen kan man lägga dem utan strumpor på fötterna direkt på ett halt golv så kommer de snart börja hasa fram och dessa korsvisa rörelser är guld för hjärnans utveckling.

Vad det gäller hur länge du ska framhärda att de ska sova beror ju på flera saker, men kör du ett schema och är ganska strikt i början så kommer detta bekymmer försvinna för de sover tills du väcker dem och det gör du enligt ditt schema.
När det handlar om mat hade jag kämpat för att få in mattider med 3-4 tim mellan målen, allt för att magen ska få vila och hunger få växa innan maten serveras för då äter man bättre. Snuttätande främjar ingenting egentligen, det blir bara jobbigt.

Vilka otroligt gulliga namn dina småttingar har, hur härliga som helst.

Kram Susan

[Guldpuman]

Tack! Visst är det fina namn.. Det tycker jag me, såklart!

Funderar lite såhär på sena morgonkvisten.. :-k
Anna skriver någonstans att barnen ska sova ensamma, bakom nå skynke och inte bredvid sina föräldrar för då kan de störas. Vi samsover, det kanske vi alltså måste sluta med för att de ska kunna sova hela natten? Barnen ammar ju inte och har aldrig riktigt gjort, så min närhet har de inget behov av om natten mer än deras pappas.. Eller störs de av våran lukt och närhet, rörelser ändå? Känns ju lite konstigt att de måste ligga lång bort för att sova bra. Vi har nämligen rejält med platsbrist här hemma..

Funderar även på om vi kanske ska ta en i taget när vi kurar..? De kanske störs av att den ena buffas och gråter när de är som oroligast under första, andra och tredje natten? Vad tycker du?

Sen stod det även något om någon vingel-vangelrisk vad gäller vagning istället för buffning när barnen ska kuras. Vad menas? Vi buffar hellre...detta också pga platsbrist. Vi bor som man gjorde förr i tiden, som i en grotta på 34 kvm

Är så tacksam för att jag får vädra!! [-o<
Kram

[Guldpuman]

Tack! Visst är det fina namn.. Det tycker jag me, såklart!

Funderar lite såhär på sena morgonkvisten.. :-k
Anna skriver någonstans att barnen ska sova ensamma, bakom nå skynke och inte bredvid sina föräldrar för då kan de störas. Vi samsover, det kanske vi alltså måste sluta med för att de ska kunna sova hela natten? Barnen ammar ju inte och har aldrig riktigt gjort, så min närhet har de inget behov av om natten mer än deras pappas.. Eller störs de av våran lukt och närhet, rörelser ändå? Känns ju lite konstigt att de måste ligga lång bort för att sova bra. Vi har nämligen rejält med platsbrist här hemma..

Funderar även på om vi kanske ska ta en i taget när vi kurar..? De kanske störs av att den ena buffas och gråter när de är som oroligast under första, andra och tredje natten? Vad tycker du?

Sen stod det även något om någon vingel-vangelrisk vad gäller vagning istället för buffning när barnen ska kuras. Vad menas? Vi buffar hellre...detta också pga platsbrist. Vi bor som man gjorde förr i tiden, som i en grotta på 34 kvm

Är så tacksam för att jag får vädra!! [-o<
Kram

[chokladkaninen]

Hej Guldpuman!

Så här skulle jag tänka: Om du vill få ordning på deras sömn gäller det att ge trygga besked om hur det funkar här i världen, eller hur? Då får man fundera på vad man faktiskt anser ÄR sant. För mig är det sant att alla kan sova tryggt i egen säng (det gäller faktiskt även maken - jag gosar förstås gärna med honom när jag är vaken, men sova vill jag göra ifred) så det är vad jag vill lära mina barn. Vad gäller Sova Hela Natten-kuren (för det är den du är inne på nu, va?) så går den ju ut på att etablera lugn, säkerhet och njutning som barnet ska känna i sig själv - och det funkar inte med samsovning, eftersom säkerheten då blir beroende av förälderns fysiska närvaro. 8)

Sedan är det också smart att tänka lite framåt - det kanske är mysigt att samsova nu när de är små, men när de blir ettåringar är de rätt rörliga och det föreligger en överhängande risk att samsovandet förvandlas till mest bara sam-. Utan -sovande, alltså.

Om det är SHN-kuren du funderar på (så läser jag dig, och dina barn är tillräckligt gamla för det om bara några veckor - och jag tror att det kanske är en bra lösning om du nu behöver göra stora förändringar; genom att kura kan du göra alla förändringarna på ett bräde och etablera helt nya vanor som ni inte bara "glider in i" utan har tänkt igenom på förhand och håller hårt på framöver ) så finns det ett par trådar på kurforum om föräldrar som kurar tvillingar. Huvudregeln är att de inte ska se varandra - att de hör varandra gör däremot ingenting. 8)

http://www.annawahlgren.com/phpBB3/view ... =7&t=23828
http://www.annawahlgren.com/phpBB3/view ... =7&t=23173