Och i veckan gjorde jag det förbjudna. Sade nej!!
Fast mycket vänligt. Den lilla har ju inte så mycket ord ännu så vid irritation så brukar arrrrghhh vara vanligt. Efter väldigt många arrrggghh i bilen i irritation av att vara fastspänd så sade jag ”arghh nej”. En liten kommentar i förbigående som har lett till att hon 2000 gånger varje dag mumlar ”arrrgghhh-näe” och berättar det för alla hon ser. Intressant. 
Egentligen sitter jag och jobbar nu. Men man har väl ändå rätt till en stunds filosoferande och lärande
Ligger lite efter i jobbet denna veckan. Nya given för den lilla är att inte sova lunch. Tycker hon alltså. 1.5 timme som mamman så väl behöver. En av dagarna hade hon en 30 minuter show i vagnen. Sockorna flög, skorna for först förstås, filten…och tog sig ut selen och satte sig upp. Efter en stund tröttnade jag och tog in henne till sängen. Cirkusen fortsatte en timme till fast i sängen – blandat med en väldigt arg föreställning. De andra dagarna gick bättre för jag eliminerade cirkusattiraljerna direkt (som strumpor och skor) och tog på det sedan istället. 8) Men tid tog det. Det är ganska svårt att hålla sig för skratt för kul är hon – men sovas ska det 
Men det handlar ju bara om vem som är mest uthållig - och det är jag. Finaste berömmet denna veckan kom från min stora lilla tjej.
Träffade en snart 2.5 årig pojke vi känner som ständigt slår eller puttar min lilla. Och då säger min stora "du är så snabb mamma - du är ju där innan det hinner hända". Då hänger jag ju fortfarande med i svängarna i alla fall. Och lyckas hantera det väl.Annars är trädgårdsprojektet det som sysselsätter hela familjen dygnet runt för tillfället.
Mamman påbörjade (i vanlig ordning) ett litet för stort projekt. Och står växterna och väntar på tomten för att komma ner i jorden (ett fyrtiotal) så är det ju bara att bita ihop. Pappan är ryggskadad och att gräva ingår inte i läkarens rekommendationer. 
Alla är annars väldigt hjälpsamma. Speciellt vad det gäller att vattna. Hur toppen är inte det. Min finaste bild från veckan är när den lilla står i blommig sommarklänning på huk och vattnar. För dagen utan blöja och i nya trosor. I takt med att blommar får sitt vatten så rinner kisset långsamt ner i gummistövlarna. Och hon märker ingenting…undrar bara varför vi skrattar med tårar i ögonen. Med detta så har ju förstås sommarsäsongen börjat. Vattningen igår slutade med att lilla damen använde vattenslangen som dusch och sprutade ner en storasyster. Inte så lite påhejad heller förstås.
Vattenkannorna ska fyllas ständigt och efter 50-11 gången låtsades mamman som hon inte ser frågan och fortsatte tvätta studsmattan. Ser plötsligt inte den lilla men upptäcker sedan att hon står tyst under studsmattan med vattenkannan lyft över huvudet och samlar ihop de droppar som kommer ner.
Den stora damen ser man inte efter frukost utan hon är som kalv på grönbete i omgivningarna. Kommer hem för kramar och utfodring…och tvätt förstås. Fötterna får skrubbas med grumme tvättsåpa och kläderna kanske kan köras i 95-grader
Nu sover lilla donnan och stora damen säger att maten (grillat) är serverat. Ytterligare en lite paus i jobbande kanske
Kan bara säga det igen och igen och igen. Vilken gåva det är att få vara med barn och vilka upplevelser och glädje de sprider.Kram till alla i försommaren
