Sjätte natten men skriker sig till sömns

Frågor och svar om att kura lite äldre barn
Skriv svar
Hinken
Inlägg: 1
Blev medlem: lör 12 jun 2010, 19:32

Sjätte natten men skriker sig till sömns

Inlägg av Hinken »

Hej,
Vi har nu kurat vår 1-åriga tjej i fem dagar och har precis nattat för sjätte gången. Till en början började det ganska bra och hon har sovit betydligt bättre och längre på natten än tidigare. Det stora problemet är nattningen. Trots att vi försökt ha roligt stunden innan och bara buffat i den mån tills hon blir lugn och konsekvent kört nattramsan så har det bara blivit värre. Det har nästan blivit bakslag och nu är hon snarare rädd för att lägga sig. Hon börjar skrika direkt och så fort man går ut från rummet skriker hon för full hals. När vi kör ramsan blir det snarare ännu värre skrik. Buffningen funkar dock och hon blir lugn men så fort vi slutar så är det samma visa. Idag tog det 40 minuter innan hon somnade (6e natten :()och har då skrikit sig till sömns. Det är fruktansvärt och känns värre än 5 minuters metoden.

Någon som har tips på vad man kan göra eller har upplevt samma sak? Kan man skapa ännu större otrygghet på detta sätt? Nu känns det som att hon blir skräckslagen av att behöva nattas.

Tacksam för råd och tips
/Pappa
Susanne G
Inlägg: 1202
Blev medlem: tis 23 nov 2004, 18:15
Ort: malmö
Kontakt:

Inlägg av Susanne G »

Hej och välkommen! :D

Skrika sig tills sömns är ju inget kul och att ni tycker det är värre än 5 mm låter inte bra. :cry:

:arrow: Jag tycker först och främst att ni ska läsa på mer så att ni verkligen vet vad ni ska göra.

:arrow: Buffningen skulle ni backat ifrån för flera dagar sedan. Den är ett verktyg som man tar fram vid kris. Nu har hon vant sig vid att bli buffad och skriker när den tar slut. :? Inte helt ovanligt när man tvekar som förälder.

:arrow: Läs om attityden här:http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... alvklarhet

Den ÄR oerhört viktig. Utan den fungerar inte detta. Så är det bara. Kan kännas svårt att förstå men NÄR attityden verkligen infunnit sig och den sitter i hela ens kropp först då förstår man skillnaden mot innan.

:arrow: Jobba ännu mer på skrattet. Få henne till riktiga gapskratt. Skratta hela vägen ner i sängen. Även om hon inte gör det så får ni vuxna göra det. Skratta på väg ut ur hennes rum och ramsa skrattandes. Prata högt utanför och skratta och tramsa er. Sätt på musik och dansa lite så kommer hon snart tystna och lyssna på ert skojsiga. :D
Det funkar.8)

Vi börjar med det.
Susanne
Susanne G
Dotter född 25/6-04
Kurad vid 4-månader.
Dotter född 31/10 -09. Sm från start.
Nimrah
Inlägg: 636
Blev medlem: mån 26 maj 2008, 20:49
Ort: Uppsala/Malmö

Inlägg av Nimrah »

Hej pappa!

Jag vill bara tillägga om detta med skrattet. Det är viktigt att ni vuxna har roligt! :) Det hänger ihop med attityden i övrigt. I början så här kan man ofta spänna sig och tänka "oj nu MÅSTE vi ha roligt" och så blir det bara spänt och stressat. Man kan känna sig lite osäker fortfarande på kuren och då känner barnet av det på en gång. För oss lossnade det när vi insåg att det var VI som skulle ha roligt tillsammans inte bara bäbis! :idea: Försök slappna av lite mer tillsammans och myspysskoja så att säga istället för den kanske pressade attityden ni har nu?

Lycka till! /Nimrah
bäbis Y 080106 1:a kurdag 22 maj 2008
bäbis S 100717 Standardmodellerad
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn äldre än ett år "