Problem med kuren. Bär min son till söms!

[sunnamaya]

Hej!
min man och jag har burit vår nu ettåriga son till söms sedan han var bara några månader. Det var det absolut enda som fungerade och vi hade aldrig hört talas om SHN-kuren. Detta har lett till att han fortfarande inte kan somna om man inte bär och vaggar honom i famnen. Han väger nu nära 12 kilo och mina knän och höfter börjar ta stryk. Dessutom får han fortfarande välling två gånger per natt. Annars somnar han inte om, utan skriker i timmar tills vi tillslut ger upp.

För ett par veckor sedan började vi läsa på om SHN-kuren. Och för två dar sedan började vi kura. Min man tog första natten. vi har buffat vår son en del, så vi bestämde att vi skulle buffa trots att han är ett år. Men det fungerade inte alls. Han blev INTE lugnad. Effekten blev den motsatta. Och det blev bara värre och värre. Ingen avtrappning efter 50 minuter. Jag var förtvivlad där jag satt i vårt arbetsrum och försökte tänka på annat. INGEN ÖVERKONCENTRATION! Tänkte jag och försökte hålla vargarna borta från mig själv. Det slutade med att min man tog upp vår son Emrik och somnade honom som vi brukar. Själv satt jag i arbetsrummet och grät. Jag är den ömma föräldern gånger tusen.

Nu är vi helt villrådiga. Sonens sömn är helt ok. Men vargtimmen och hans "natthunger" spökar. Det tar tio minuter upp till 40 min att bära honom till söms inför natten. Han vaknar normalt mellan fem och åtta gånger och varje gång får vi bära honom till söms eller tillslut lägga honom i vår säng under vargtimmen.

Jag vet varken ut eller in. Min man och jag ska dessutom studera båda två till hösten så vi behöver vår sömn.

Om någon kan hjälpa mig med tips och råd eller egna erfarenheter av något liknande så snälla skriv!

Och så undrar jag hur man kan få hjälp med kurning om det går så långt.

Tacksam för svar (trots ett milslångt inlägg).

[Luvisen]

Hej ni lilla familj!

Det här ska nog gå bra. Er lilleman är gammal man, så buffning var ingen bra idé, som du också läste. Mer tilltro till författarens ord

Läs igen. Svaren finns och bebisar som nu är mer av småbarn ska hanteras med respekt för deras egen förmåga. Inte sova åt honom. Inte mat på natten heller. Barnet ska bara få sova så gotti gott!

Ni kommer få fin fin hjälp här av föräldrar med småbarn som kurat dem. Eftersom ni hållt på med eran egen teknik ett bra tag så kan ni inte vänta er annat än RAMASKRI från liten för ni har ju verkligen övertygat liten att han ingalunda är trygg i denna värld. Det var ju synd, men gråt inte över spilld mjölk. ALLT går att fixa! Ni ska nu båda läsa på och inhämta kunskap så ni vet vad ni gör och varför. Då blir ni de självklara ledarna alla föräldrar kan bli!

Massor av värme /Luvisen

[sunnamaya]

Tack för det snabba svaret!

ja, vi förstår ju nu att buffningen inte var bra. Men det kändes inte som att solfjädern skulle räcka till eftersom lillen är så stark och envis.

Jag antar att det får ta sina nätter att vända på detta. Men det värsta för mig är att jag mår så otroligt dåligt när han skriker. Jag vet att vi kurar för hans skull, för även om han sover rätt så bra så gör inte vi det. Och jag märker ju hur det lockar fram irritationen på dagarna.

Och jag vet att han inte far illa av kuren. men det är så svårt att tänka på när man är mitt uppe i vrålen.
Och därför är jag fundersam över dagslurarna. Om jag lägger honom tillrätta i spjälsängen och drar dagramsan blir det nog skrik hela sovtiden. Men det får väl också ta sin "lilla" tid. Det måste ju få lov att bli värre innan det kan bli bättre.

Det är skönt att det finns ett sånt här forum så att man kan skriva av sig lite och dela tankar!

[annawahlgren]

Välkommen är du

Det måste ju få lov att bli värre innan det kan bli bättre.

Nej, det måste det inte

Sova hela natten-kuren bygger på den enkla principen:

Lilla barnet ska lugnas där det ligger.

Till den änden finns olika verktyg. Alla syftar de till att lugna barnet, så att 1) skrikandet upphör, 2) den lilla kroppen slappnar av. Dessa två förutsättningar måste ju helt enkelt föreligga, om barnet alls ska kunna somna. Det gäller oss vuxna också

"Stark och envis" kan man vara, särskilt om man är så stor som ett år. Men solfjädern kan likafullt - eller just därför - vara det som behövs för att barnet verkligen ska kunna slappna av. Detta går dock inte på en kafferast - första gången. Det i särklass vanligaste misstaget kära kurare (in spe) gör är att ha för bråttom. Folk väntar sig så gärna att barnet ögonblickligen ska nicka bekräftande och komma till ro som genom ett trollslag. Men första gången kan inte bli något trollslag. Frågorna - som BARNET har ensamrätt på att ställa - är, första gången, ett veritabelt bombardemang. Förvirringen är total. Rädslan för vargen - överlevnadsångesten - är noga inarbetad sedan månader och mer. Det är den som måste bort, och det låter sig inte göras genom att trycka på en knapp någon minut eller knäppa ett simsalabim med fingrarna. Barnet måste ÖVERTYGAS om att ingen fara hotar. Det är det som kallas att LUGNA. Det har alltså ingenting med tycka synd om eller tröst att göra. Det handlar om att BETRYGGA i ordets sanna bemärkelse.

Sova hela natten-kuren är ingen skrikmetod. För mig får inga små barn skrika alls. Jag sätter en ära i att kunna lugna dem inom två minuter, oavsett om jag använder mig av buffande, solfjädrande eller bara ramsande. Men inte ens jag kan fixa det första gången så snabbt - det tar vad som helst mellan 20 och 45 minuter och det får det göra. Otålighet är inte på sin plats. Ror jag bara den första, jobbigaste skutan i hamn, och det gör jag med envishet och tålamod, tar det aldrig så lång tid igen, och jag är snart nere i mina max två minuter, därför att barnet börjar tro på mig: ingen fara hotar! Vargen kommer INTE och tar dig

Lycka till - du är så vackert på väg, men gör rent hus med alla negativa förväntningar (som är lika självuppfyllande som positiva) Odla tålamodet och den helt avgörande Attityden av Självklarhet (=säkerhet).

O:)

[Luvisen]

Hej igen,

Du skrev:

Men det värsta för mig är att jag mår så otroligt dåligt när han skriker. Jag vet att vi kurar för hans skull, för även om han sover rätt så bra så gör inte vi det. Och jag märker ju hur det lockar fram irritationen på dagarna.

Och jag vet att han inte far illa av kuren. men det är så svårt att tänka på när man är mitt uppe i vrålen.

1) Barn mår inte heller bra när de skriker. Ingen vill skrika.
2) Det kan hjälpa att verkligen låta budskapet tränga in att barnet mår som NI mår. Ni sover inte så bra...Nej, det gör inte er lilla älskling heller.
3) Du mår dåligt när han skriker. Yep. Det kan hända. Därför är det viktigt att du inte försöker "stänga av" dina öron utan att du försöker "öppna" öronen så du hör vad barnet "säger". För de säger faktiskt saker Det är ganska häftigt när man når en punkt när man hör det

Du kan försöka tänka varje gång känslorna svallar att du har en inre dialog med dig själv- Säg: det är mitt barns behov som ska få gå före mina egna känslor. Det är att ta ansvar. Det är att sätta barnet i centrum.

Jag tror för ngn som känner som du är det bra att veta att barnet kommer protestera högljutt (STÄLLA FRÅGOR) så att du inte blir paralyserad av det, eller rädd eller irriterad. Det tar tid att övertyga. Släpp inte tills ni nått lugnet första gg. Om det känns så här ](*,) , då är det min erfarenhet att en micropaus på ngn sekund är bra så att man verkligen tar DJUPT andetag och blåser ut ALL negativism eller jobbiga tankar/känslor och BARA koncentrerar sig på det man gör: LUGNAR. Inget mer, inget mindre. Med mkt kärlek och värme.

Om du vill kan jag se över grunden. Schemat till exempel, om det är kallt i rummet, mörkläggning etc. Det är ju svårt att tänka på alltihop ibland när man är en Tröttis.

Jag önskar er all lycka så att HELA eran lilla familj får sova så sött.

Värme /Luvisen

[sunnamaya]

Hej, hej!
Nu har vi första kurnatten avklarad. Det var min man som tog första. Han var helt fantastisk! Trygg och bestämd.
Själva nattningen tog en halvtimme. Och jag hörde att han var arg när han skrek. Inte så särskilt ledsen. vilket kändes bra. För alla verktyg hjälpte verkligen och när han väl somnade var han lugn och inte totalt utmattad (Inte som efter 5-minuters metoden kan jag tänka mig). och han somnade själv. Alltså till ramsan utanför dörren

Sedan somnade han om med "snabb" solfjäder och ramsa varje gång han vaknade fram till klockan halv sex då han vaknade skrikande. Sedan somnade han inte om vad vi än gjorde utan var vaken och skrek av och till ända till det att vi "väckte" honom. Om någon har nåt tips så vore det jätte bra.

Jag vet heller inte alls hur jag ska göra med dagslurarna. vi har en dagramsa men ska jag solfjädra honom på dagen? Jag försökte hitta vad jag läst om dagslurarna i boken. Men hittade inte tillräckligt för att besvara mina frågor.

Jag undrar nu:
1) Ska jag solfjädra honom?
2) ska jag bara ramsa en gång X4 eller ska jag ramsa mer de allra första gångerna om det verkligen behövs?
3) får han stå upp i sängen hela luren och vara sur?
4) Om han vaknar för tidigt, ska jag då ta upp honom eller låta honom stå kvar i sängen och bara ramsa påminnelse.

Här kommer också vårt schema om nån vill ta sig en titt:

07.00 morgon
07.30 Frukost
09.00-09.30 förmiddagslur
11.00 lunch
13.30-14.30 sova middag
14.30 Mellanmål
17.30 middag
18.00 Bad, skoj, nattslurk
19.00 Sova

Tack alla för jätte bra svar!

[sunnamaya]

Hej, hej alla glada föräldrar!
Tänkte bara berätta att dagsluren var kämpig.. tog en timme innan plutten somnade. Men nu vet han att mamma också kan hjälpa honom att somna gott!
Han skrek i en timme.. lite halvhjärtat kan man väl säga, för han visste nog egentligen vad som gällde. Han skrek liksom aldrig upp sig. När han väl somnat sov han tills luren var slut.

Nattningen nu på kvällen gick också super! :thumbsup:
Leve SHN-kuren! HURRA HURRA HURRA HURRA!

[Luvisen]

Jättebra att ni fick natten att fungera

Sedan somnade han inte om vad vi än gjorde utan var vaken och skrek av och till ända till det att vi "väckte" honom.

Här gäller det att stå beredd i början av kuren och lyssna på barnets skrik/gråt/gnäll. Hur låter barnet?- Det är det som avgör hur ni svarar. Bestämt, mjukt, glatt... ja, alla varianter finns

Vargtimmen kan spöka länge. För oss tog det 2 mån att nöta bort den. Än så länge gäller det för er att lugna barnet med ramsan och ge honom bekräftelsen så att den får sista ordet. När han är lugn går ni in och gör glad morgon. Extra glada då, inte sura miner eller trötta föräldrar som liknar zombies. [-X
Utan ta alla krafter att vara nästan pirriga över att ÄNTLIGEN få träffa er älskling. Århundradetsmöte.
Ibland som ni sett i boken går det endast några min mellan ramsning, tystnad och att "göra morgon".

-----------------------

Jag undrar nu:
1) Ska jag solfjädra honom?
2) ska jag bara ramsa en gång X4 eller ska jag ramsa mer de allra första gångerna om det verkligen behövs?
3) får han stå upp i sängen hela luren och vara sur?
4) Om han vaknar för tidigt, ska jag då ta upp honom eller låta honom stå kvar i sängen och bara ramsa påminnelse.

Du lägger liten för daglur, om det behövs med tillrättaläggande- dvs om barnet sprattlar. Tillrättaläggandet talar om för barnet att ALL AKTIVITET UPPHÖR. Sedan solfjäder, lyssna efter tung andning. Inte släppa för tidigt! Ramsa ut.
Om liten vaknar då kör du ramsa. Hur många ggr du kör ramsan beror på hur barnet skriker/gråter. Målet är att du ska nå fram och barnet ska bli lugnat. Sedan bekräftelse.
Inte ta upp liten [-X Viktigt princip att följa!

Får liten vara sur hela luren...? Hmm :-k Nja. Får och får. Klart man får vara sur men nu är det meningen att barnet ska få de svar liten behöver, på det sätt som är tillfredsställande för liten. Sedan kan man misslyckas med att lugna barnet så här i början och en hel lur missas. Då hämtar man barnet med samma Treeevliga leeende och värme. Forts sin dag men börjar liten hänga och gråta- ja då är liten trött och då ger man barnet 5 min power nap på exakt samma sätt. Med solfjäder i ditt fall först. Powernaps ges på barnets initiativ och barnet borde därför svara med att somna ganska omgående. För då är liten faktiskt sliten/ dvs utmattad . De kan sova som en stock med måste då väckas efter 5 min oavsett för att schemat ska kunna fungera och inte förskjutas.

Och nu till schemat. En finfin grundbult i SHN. Ni har valt den förträffliga 12 tim natten. Vad härligt för liten! Ni vet väl att lååååång djupsömn gör att hjärnan bättre kan lagra mkt komplicerad information? (Kul att veta hur otroligt mkt man ger sitt barn med låååång sömn.) I alla fall, smärre justering behövs för att schemat ska följa SHN:

07.00 morgon
07.30 Frukost
09.00-09.45 förmiddagslur
11.00 lunch
13.00-14.30 sova middag
14.30 Mellanmål
17.30 middag , detta mål kan skjutas fram till 18.00 om det ska följa den rytm ni valt för resten av dagen, nämligen 3,5 tim mellan varje mål. Bara en tanke.
18.00 Bad, skoj, nattslurk
19.00 Sova

Er älskling är 1 år...Kör på detta schema nu och under uppföljningsveckan. Sedan får det diskuteras när förmiddagsluren skall plockas bort eftersom 1 åringar i regel endast behöver sin efmlur. MEN det är olika hur länge barn har kvar fm luren- de säger till på sitt sätt när det är dags att ta bort den. Som ni kanske läst i boken?

Värme /Luvisen
Ni ska veta att ni alltid är välkomna med era funderingar, frågor och tankar.

[sunnamaya]

Hej, hej!
igår kväll somnade lillen på 25 minuter och vaknade en super kort gång vid två tiden. han vaknade halv sju och vi väckte ungefär tio i när han lugnat ner sig.

[Luvisen]

Jättefint jobbat Sunnamaya.

Värme /Luvisen

[sunnamaya]

Igår somnade han på en halvtimme, men vaknade sedan flera gånger under natten och hade svårt att somna om. Vi var tvugna att byta en bajsblöja mitt i natten, för det verkade vara det som stört honom. Efter det sov han rätt bra till 05.15 då han vaknade och somnade inte om alls. 07.10 var han lugnare så vi "väckte".
Sedan var han världens klängigaste, mammigaste, kramigaste och fruktansvärt svårflörtad hela dagen. Inför luren nu vid tolv (nytt schema sedan igår, detta är bra och är här för att stanna ) lyckades jag inte alls få honom att vara glad. Helt omöjligt. Tillslut fick jag natta halvglad pluttis som blev jätte sur redan när jag släckte lampan. tog en halvtimme innan han somnade.

Har någon en lek på lager som kan vara kul innan nattning skulle jag bli jätte glad!

kramar från en trött kurare

[Anna09]

Hej!

Minns när det gäller justeringar i schema: tre dagar att införa, en vecka att sätta sig. Först efter 10-14 dagar kan man utvärdera, så behåll den självklara attityden och säkerheten skall du se.

Vi har också haft svårflirtade läggningar, särskilt när det vädras vargar (en osäker förälder). Då gäller det att mobilisera GLÄDJE och SANN BUSIGHET från en själv och låta det smitta av sig. Ha riktigt roligt själv.

Jag brukar leka med ord, vränga och ändra tonfall och lölja mig med den, komma nära och gömma mig bakom pappan som vanligtvis bär i famnen då. Komma upp bakom en axel, gömma mig bakom gardinen så att vår dotter får "hitta mig" med hjälp av pappan och så får hon dra bort gardinen. Ibland gömmer de sig.

Hon älskar förväntanslekar, att man kommer ut bakom en dörr, gör ett roligt ljud före och sedan kommer ut och busar och har sig. Jag har gått som löjliga gubbar på golvet framför henne med lustiga miner och hållit på.

Ha roligt själv skall du se.

Vi har också gjort så här att vi har superkul i badet, efter badet och nappar på ALLA hennes egna initiativ till bus och skratt och verkligen spelat och mjölkat ur dem tills hon är helt slut. Ofta är det en tid före läggningen. Efter kvällsbananen har vi det mysigt, borstar tänderna och lägger sedan under mycket mys. Precis före läggning kan hon också vara lite svår, men då har hon å andra sidan haft nästan en hel timma med skratt och bus före det så känslan i kroppen borde vara på topp ändå om man säger.

Det kan lätt bli lite ansträngt om man försöker precis före med lite panik i egen kropp att "skratta nu så du inte gnäller sen".... så har jag känt tidigare ibland. Men inte längre.

Så var uppmärksam på när det är tajm för att skratta och gör det då ordentligt - gärna många gånger varje dag.

:thumbsup:

[Luvisen]

Jag hade ingen ork till fantasi så jag snodde en fr forumet som jag såg i en tråd. Vi springer genom lägenheten precis innan nattning där bebis i pappas famn får "jaga" mig in på sitt rum under glada tillrop. Det ger mig en extra energikick oxå. Bebis brukar skratta då, vilket han i övrigt är ganska sparsam med... Vi kallar det "sista racet" och kör även start med nedräkning.

8) /Luvisen

[sunnamaya]

Hej!
Ja, vi brukar börja busa i badet en timme innan läggdags. Och sedan äter han sen busar vi igen tills en av oss säger godnatt och den andra nattar. Men vi brukar iallafall också leka " mamma eller pappa gömmer sig- Emrik letar" Eller att Emrik är i pappas famn och mamma gör roliga ljud och miner osv. Funkar nog på de flesta småttingar Universell bebishumor

Jag kände att det gick bättre idag. Och problemet är nog lite att han är så trött vid klockan 18.00. Då vill han bara upp i min famn (vilket jag undviker så nära inpå nattningen. För det har visat sig bli jobbigare då i det här läget) och så fort någon av oss ska på toa eller är utom synhåll för en sekund blir han ledsen. Så han är rätt labil i humöret alltså. Skrattet kan förvandlas till gråtgnäll på en halv sekund.


Men ju bättre vi får in alla rutiner desto går det nog med skrattet till gonattet! För det hänger ju ihop (men vi gör såklart vårt bästa hela tiden!).

Tack iallafall för tipsen. För det hjälper att tänka lite på hur andra gör.

/ Sunna

[Luvisen]

Hej igen!

Du skrev:

så fort någon av oss ska på toa eller är utom synhåll för en sekund blir han ledsen. Så han är rätt labil i humöret alltså. Skrattet kan förvandlas till gråtgnäll på en halv sekund.

Tycker jag känner igen det där. :-k Jag jobbade mkt hårt med mig själv och med pedagogiska verktyg i Barnaboken. Nu är det ett minne blott. Körde skratt-terapi, körde massor med social delaktighet och utforskningar tillsammans. Jag gjorde även mitt absolut bästa att i tal, ansiktsuttryck, verkligen visa geniun glädje så att älsklingen fick GLASKLARA budskap om att ALLT är OK. Att bebis är OK även när mamma är utom synhåll. Detta i lagom steg, förstås. Ökad distans, ökad tid som jag höll mig borta. Nu kan jag gå på toa närsom. Bebis har inte tid att bry sig. Han är upptagen med att upptäcka världen.

Goa hälsn/Luvisen