Hjälp mig med min 1.5 årig som fått en fnurra

[paola@hellmalm.com]

Hej!

Först ska jag be om att få tacka denna underbara forum och AW för att min dotter sovit hela natten sedan 4 månaders ålder. Vi värdesätter dotterns goda sömn högt och förvaltar framgången med ramsan. Vi har aldrig behövt andra verktyg förutom vagningen när hon var riktigt liten.

Vi har hamnat i en fnurra och det känns tryggt att komma till er för tips.

Sedan årskiftet har förkylningarna avlöst varandra - som det brukar vara såhär års. E fick lunginflammation, halsfluss och maginfluensa i mitten av januari. Trots detta sov hon hyfsat bra men ungefär 2 ggr i veckan kräktes hon slem och annat nattetid vilket gjort att vi traffikerat hennes rum med jämna mellanrum. Särskilt efter att vi upptäckte kräkningarna först på morgonen och fann till vår förskräckelse att hon sovit på detta och var alldeles kall och illaluktande.

Efter att hon tillfrisknat från lunginflammationen fick hon antagligen maginfluensa eller liknande för ca 10 dagar sedan och kräks då ett par gånger i veckan. Senast i natt (vi funderar också på om det beror på någon matintolerans).

Vår problem är att vi har gjort E otrygg med springandet in till hennes rum. Problemet har blivit så jobbigt att för en vecka sedan började läggningarna strula på dagtid, i form av helt hysteriska skrik och dunkande på spjällsängens kant.

Sedan har hon börjat sova ojämt och dåligt på nätterna sedan 10 dagar sen och vaknar gråtande ung var 2-3 timme, på vilket vi svarat med att ramsa.

Sedan ett par nätter tillbaka vaknar hon efter ett par timmar på kvällen och när vi ramsat blir hon helt hysterisk, ställer sig upp och dunkar huvudet. Det är helt fruktansvärt, vi mår så dåligt att det går inte att beskriva. Till slut plockade min man upp henne - 2 ggr igår. Vi var så oense om hur vi skulle göra. Ska också nämna att vi låtit bli att ramsa men någon gång har hon blivit hysterisk också utan ramsan.

Eftersom vi haft det väldigt bra länge så har vi blivit överraskade. Ramsan tar inte alltid - hon blir bara förbannad. Vi har provat att backa och inte ramsa, och det har fungerat flera gånger, vilket är bra.

Vi inser att vi talat om för henne att sängen är farlig, och hon skriker för sitt liv när hon hör med ramsan att man är utanför rummet.

Pga dessa kräkningar har vi haft anledning att gå in till henne, plocka upp henne, byta kläder osv. Vi har försökt göra det tyst och snabbt, vi har verkligen haft BB i huvudet hela tiden.

Men nu skalerar hysterin och skrikandet och att hon slår sig själv och vi behöver alla tips och råd ni kan ge oss. Vi behöver detta inte bara som vägledning utan för att bygga upp på nytt attytiden av självklarhet som åkte ut rakt genom fönstret i natt. Vi behöver tala om för E och att hon verkligen registrerat det - att sängen är så trygg och mysig som hon alltid tyckt att den varit. Vi vet bara inte hur vi ska göra, vi vet att traffiken måste upphöra men behöver tips på hur vi kan "minikura" eller vad vi kan göra.

Stort tack på förhand!

[miniz]

Hej!

Stackars liten som har varit sà sjuk. Det är lätt att nätterna börjar strula i förbindelse med sjukdom eller det är väl föräldrarna som strular till det med att tappa attityden... Du vet vad som är problemet och det är bra för dà blir det enklare att göra nàgot àt det. Som du skrev i slutet av inlägget sà màste ni (över)bevisa henne om att sängen är trygg och skön.

För att bryta mönstret och hjälpa henne hitta tillbaka till de goda nätterna hade jag kört en minikur. Första natten in direkt vid uppvak. Solfjädern som krisverktyg brukar fungera ocksà pà sà stora barn. Sà in direkt och solfjädra till hon blir tung i kroppen. Hon behöver inte ligga pà magen för att solfjädras, min lillkille ligger ofta pà sidan och det gàr finemang att solfjädra sà ocksà. Stà lite för länge än lite för kort i början av natten. Ramsa ut.

Läs lathunden för stöd.
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... ela-natten

Andra natten tar ramsan över och solfjädern används bara i riktig kris.

Tredje natten avvaktar ni och ger ramsa vid behov. Pangramsa i vargtimmarna.

Nu màste jag rusa, men detta kan ni!
Läs om attityden under SHN-fliken för motivation.

Kram

[paola@hellmalm.com]

Hej!

Största tacken för svaret! Vi ska på läsa lathunden på nytt tills ögonen blöder. Vi känner verkligen till 100% att detta kommer att lösa sig om några dagar.

Jag och min man bestämde igår att vända på pannkakan med detsamma. Om skrik uppkom vid läggning så skulle vi inte backa. Jag hade läst andra trådar på dagen och tänkte att jag kunde använda solfjädern. Min man bar henne till sovrummet och hon skrek när de närmade sig spjällisen, han beskrev efteråt att det var verkligen som om hon fick panik och blev rädd av sängen. Att inse detta är hjärtskärande samtidigt som det känns bra att veta exakt vad problemet och kan jobba målinriktat istället för att spekulera om vad felet kan vara.

Hon svor och skakade om sängen i 5-7 minuter. Efter att ha lyssnat ordentligt förstod jag att ramsan skulle göra henne argare så jag avvaktade. I efterhand så skulle jag kanske ha solfjädrat, jag vet inte , men efter 7 minuter blev det knäpp tyst.

Sedan mellan 23-24 vaknade hon och smågrät väldigt argt i ung 3-4 minuter och sedan sov hon ca 10 min och sedan gråt igen och fram och tillbaka. Hon lätt arg varje gång och jag kände här också att ramsan skulle störa mer än hjälpa. Jag kunde höra i gråten sömningheten och tröttheten så jag litade på att hon skulle lösa det. Efter 45 min fram och tillbaka somnade hon och vi hörde inget mer tills vi gjorde glad morgon kl 7 i morse.

Jag vet inte om jag ska räkna detta som dag 1 i minikuren och idag använda solfjädern endast vid akut behov, för att i morgon inte trafikera alls.

Stort tack för hjälpen, jag känner verkligen att detta är på väg att lösa sig, och attityden är förstärkt

Kram!

[miniz]

Vad bra att ni tog tag i det med det samma!
Och snyggt jobbat med natten.
Det är precis det som är mening, lyssna pà barnet och agera efter det. Om du skulle solfjädrat eller inte spelar inte sà stor roll nu, men nu har du ett krisverktyg att ta i bruk om det krisar.

Kom i hàg skrattet till gonattet.

Kram

[paola@hellmalm.com]

Hej! det har gått kanonbra här precis som vi visste att det skulle bli. Sakta men säkert minskade skriken på natten och nu har läggningarna blivit precis lika mysiga som förut. Nyckeln låg så här när vi tittar i efterhand på att sluta trafikera och att utstråla attityd av självklarhet och trygghet.

Hon fortsätter dock att kräkas, senast på dagis igår, trots att hon annars verkar vara superpigg, har bra aptit osv. Vi ska ta henne till doktorn idag och se om vi kan göra en utredning och finna vad som är galet.

Största tacken till er för hjälpen!!!