hej,
Jag har läst BB och trådar om trots på hemsidan. I det stora hela känns det som att vi klarar av olika krävande situationer bra med vår dotter. Vi avleder mycket men det fungerar också att förklara varför t.ex. dockan inte får sitta vid bordet om ett utbrott är på intåg.
Problemet är att jag är rädd för att vi istället låter henne få för mycket hjälp och uppmärksamhet när vi hela tiden försöker undvika utbrott och trots.
Det jobbigaste situationerna uppstår oftast vid matbordet. konstigt nog äter vår dottar allt på dagis och tar t.o.m. alltid två gånger etc.
En vanlig vardagsmiddag ser tyvärr oftast ut så här:
Maten är klar och vi säger flera ggr att nu ska vi äta. Vi sätter oss ner och vår dotter tar en tugga och sedan hoppar hon ner från stolen. Middagen fortsätter så, hon "ska bara" springa bort och hämta en sak. Vi sitter kvar och försöker lugnt be henne sitta på sin stol och äta. När hon är klar får hon alltid gå från bordet om hon tackar för maten och tvättar händerna. Problemet är att hon oftast är klar utan att ha ätit nästan någonting (eftersom hon bara springer från bordet hela tiden). Precis före läggdags vill hon ofta ha en macka eftersom hon förmodligen inte är mätt från middagen.
En annan vanlig situation på helgerna är att hon gråter och gråter och gråter efter välling och vägrar att äta något annat. Vi försöker att ge henne favoriträtterna men hon bara gråter efter väilling. Till slut ger vi henne vällig för att livet ska fungera. Vi vill egnetligen inte men vi har ofta saker inbokade på helgerna och hon behöver ju få i sig någon innan vi går.
Snälla ge oss lite tips hur vi kan lösa denna onda spiral. Min taktik har varit att inte göra stor affär av måltiderna utan ta det cool men det verkar ju bara ha resulterat i detta matkaos vi befinner oss i.
Villrådig mamma.
2-åring trots
2-åring trots
Mamma till Karin född 2007-11-20 och Olle född 2010-02-05
Re: 2-åring trots
Jag tror att lösningen ligger i det du själv skriver, att inte göra stor affär av måltiderna och det är mycket bra att hon får tacka när maten är klar.AnnaSund skrev: Till slut ger vi henne vällig för att livet ska fungera. Vi vill egnetligen inte men vi har ofta saker inbokade på helgerna och hon behöver ju få i sig någon innan vi går.
Min taktik har varit att inte göra stor affär av måltiderna utan ta det cool men det verkar ju bara ha resulterat i detta matkaos vi befinner oss i.
Villrådig mamma.
Jag tror att det som stjälper också är det du skriver att ni ger henne välling innan ni går för att hon måste få något i sig. Jag läser in en överkoncentration och oro i just de orden.
När hon gnäller efter välling säger ni bara vällingen är slut med ett beklagande inte mästrande tonfall.
Jag tror att hon äter bra på dagis därför att det helt enkelt inte finns välling där. De har heller inte tid att göra så stor affär kring maten på dagis eller tänka på varje barns favoriträtt.
Beslutet att inte servera välling hemma måste ni vuxna ta.
Hon svälter inte och det vet du.
Man kan låta nästa måltid som inte ska bestå av välling infalla lite tidigare om man är orolig. En portion turkisk youghurt med pyttebit banan i som mellis innan man ska i väg på dne fullbokade helgen som man gemensamt tackar för när hon ätit eller inte ätit upp.
