än slank hon hit, än slank hon dit - och en slank hon ner..

[Anywho]

..i diket!

Vi kurade vår lilla snart 11-månaders kråka i oktober och efter mycket hårt slit med arga läggningar och tidiga uppvak så sov K fint 11,5 timmar. Härligt!

Nu har vi stött på patrull, som så många andra under jul - och sjukdomstider. K var sjuk i tre veckor över jul och nyår, vilket innebär lakan-pyamas-blöjbyten, vätskepåfyllning, vaka vid sängen etc. Vi tog upp henne flera gånger då hon bla hostade så hon kräktes. Fel fel, men då kändes det som det enda rätta. Vi fick tvinga i henne vätska några nätter, då hon var på väg att bli kraftigt uttorkad.

Nu har vi riktigt riktigt jobbiga nätter, liksom läggningar. Vi har arbetat hårt och läst SHN flera gånger igen sen hon blev frisk med att hitta tillbaka, men diket verkar vara djuuupt. Här kommer våra problemområden:

1. K är inte bara arg, vi har nog hört henne svära tidigare - utan mer panikslaget ledsen/hysterisk vid läggning. Hon spänner sig och börjar yla så fort hon förstår att det är sängen som väntar, dvs på väg ner. Efter mycket om och men och solfjädrande så somnar hon. Hon vaknar/låter sedan oroligt och olyckligt minst en gång i timman. Vill hitta tillbaka till de lugna läggningarna och minimalt med uppvak - några tips? Hur kan vi backa bandet?

2. K har lärt sig hur man blixtsnabbt ställer sig upp, vilket hon gör dagarna i ända. Liksom på natten. Superjobbigt vid läggningen såklart, men hon gör även det flera gånger i sömnen. Vid läggningen förstår jag att man ska låta henne stå, (vilket vi inte har gjort då hon är så fruktansvärt uppriven
) men hur hanterar vi de när hon ställer sig upp i sömnen? Hon är alltså inte tyst utan börjar så sakta gråta upp sig. Nu har vi gått in och lagt ner henne snabbt som attan och solfjädrat i någon sekund och allt har varit lugnt direkt. OM vi inte gör så, utan ramsar eller låter henne vara helt då blir hon helt vaken igen och kan sedan vara vaken i två timmar och gallskrika otröstligt.

3. Tidiga uppvak.. Ska bara hitta attityden och kraften. Hon vaknar mellan fyra och fem och är igen otröstlig och på gränsen till hysterisk. Då vi kurade var hon förhållandevis lugn om än protester emellanåt. Hon ställer sig upp igen (såklart) och då är det som att pangramsan inte fungerar. Inatt lyfte vi över henne till hennes vagn och då somnade hon om på tio min. Efter två timmar.

Dagslurarna fungerar prickfritt. Hon sover 45+1,15 ute på balkongen i vagnen. Vi ställer bara ut den, stänger dörren och sen ligger hon lugnt och stilla och somnar in. Det är den känslan vi vill åt!!

Några goda råd någon? Hilfe, hjälp, help - som man säger.

kram från A, K och kråkan K

[Sagalinda]

Hej anywho och varmt välkommen till forumet - fastän du inte är helt ny

Äsch va tråkigt med sjukdom och elände. Jag förstår gott och väl att ni tog upp henne ur sängen, det hade jag också gjort vid sådana omständigheter. Så klandra er inte just för det - det är inte på grund av "upptagen" som ni nu är djupt nere i diket. Det är flera orsaker, och precis som du själv skriver den långa sjukdomstiden med lite vacklande attityd.

Ni måste helt enkelt backa bandet. Ni har gjort detta förut med lyckat resultat. Det är bara att köra en liten minikur!

Första natten går ni in vid första pip och lägger henne tillrätta, använder buff/solfjäder för att lugna och ramsar sedan ut. Kom ihåg att bekräfta. Andra natten ska ramsan ta över. Om hon fortsättningsvis ställer sig upp och stå i sömnen tycker jag ni kan gå in och snabbt som attan lägga ner henne, men skippa buff/solfjäder och ramsa ut efter tillrättaläggningen. Bekräfta. Tredje natten avvaktar ni lite för att se om hon klarar av uppvaket själv, annars ramsar ni. Tillrättaläggning är endast krisverktyg! Fjärde natten lika.

Ni måste satsa enormt mycket på skrattet till gonattet nu, och på dagarna får ni gärna vara inne i hennes rum och fixa och göra det hemtrevligt tillsammans med henne så att hon blir vän med sitt sovrum igen. Just nu bor ju vargaflocken där...

Dagarna måste också kantas av skratt, utevistelse och social delaktighet!

Hoppas detta hjälper er att komma vidare. Härligt att hon sover så skönt dagtid!

Kram!

[Anywho]

Hej och supertack för svaret! Det är så skönt att läsa era lugnade och goda råd. Nånstans så både kan och vet jag ju det där..

En snabb fråga tillbaka bara.. hur gör jag vid läggningen ikväll när vi kör igång minikuren?
1. Tillrättaläggande och verktyga lugn och sen ramsa ut? Påminna och gå in vid kris eller så fort hon skriker upp sig?
2. Tillrättaläggande, markeringsbuff och ut med en gång med ramsan?

Vid alternativ 2 är oddsen rätt låga på att hon kommer bli vansinnigt arg och ledsen med en gång.

Ska jag hantera vargtimman likadant första natten också? Dvs in vid minsta pip?

Kram och tack igen!

[lilla mia]

hej!

ni har kanske redan lagt för natten nu men ni ska absolut gå in vid första pip hela första natten. lägga tillrätta och ut med ramsan. det är som att köra kuren igen helt enkelt! läs på i lathunden x 100! finns här på hemsidan eller i shn-boken!

lycka till!

/maria

[Sagalinda]

Hej igen!

Nu har du ju säkert lagt tösen redan, men mitt svar är i alla fall följande:

Lägg som i alernativ 1, det vill säga tillrättaläggande, verktyga lugn och ramsa ut. Sedan avvaktar du lite och ser vart det bär hän. Skriker hon upp sig går du in igen och upprepar exakt samma procedur. Så håller du på tills hon går ner o frågorna alternativt inte ställer mer frågor efter att du ramsat ut. Kom ihåg att det är du som ska ha sista ordet, det vill säga bekräftelsen ska vara det hon tar med sig in i sömnen. Med andra ord gör du precis som när ni kurade!

Och ja, vargtimmen hanterar du likadant första natten. In vid första pipet och tillrättalägg, lugna och ut med ramsa!

Påminnelseramsor används inte speciellt mycket första natten, då kör man med lugnande verktyg och ramsa (besked). Och så bekräftelsen. Det är andra natten som påminnelseramsorna tar över istället för att gå in i rummet.

Lycka till!

[Anywho]

Godkväll - och tack igen för att ni finns och tar er tid att svara!

Jo, jag la kråkan för beskedet och det gick helt okej. Hon blev inte hysteriskt ledsen men protesterade helt klart. Buffade i 10 min innan jag kunde ramsa ut. Hon ställde sig upp direkt och grät/skrek, varpå jag gick hon igen utan att påminna. Detta upprepades tre gånger innan hon tystnade för gott efter att jag ramsade ut. Lite gnäll vid bekräftelsen men sen somnade hon. Totalt 45 min.

Måste erkänna att här är jag faktiskt en smula osäker på mitt agerande nu när jag läser era svar i efterhand. Jag gjorde som ni skrev (utan att ha läst, haha), men vill minnas att jag jobbade väldigt mycket med påminnelseramsan redan första natten förra gången när vi kurade, men det kanske var fel då? Enligt boken (lathunden) tolkar jag det så också? Anna skriver ju att man ska avvakta och lyssna, vänta längre och längre etc.

Då kände jag dessutom mer säkerhet eftersom kråkan inte stod upp utan på sin höjd vände sig om till ryggläge. Nu ställer hon sig upp reptilsnabbt.

Hur har ni gjort när era barn har ställt sig upp? Har de lagt sig ner själva vid ramsan? Eller har ni varit inne och lagt ner? Ska jag våga tro att ställandet kommer att avta när nyhetens behag är över?

Jag fortsätter som jag gjorde vid läggningen iaf och hoppas på kloka ord från er tills imorgon. nu jäklars ska kråkan sova!

[lilla mia]

dem har en period när det ställs upp hela tiden!
det går över.
in blixtsnabbt och lägga ner sen ut med ramsan.

med min äldsta dotter hanterade jag det annorlunda. då efter att jag tröttnat på att springa in 100 gånger för att lägga ner, lät jag henne helt enkelt stå och gasta en kväll. tror det tog 45 minuter innan hon gav upp satte sig ner och somnade. det var inte roligt alls. men efter det gjorde hon inte så mer. då fattade hon vinken. det är ingen idé liksom...

hoppas första natten gick bra nu då?!

/maria

[bejbe]

Hej Anywho!

Hoppas omkuren går bra för er
Emil ställer sig upp också någon gång, allt mindre nu, och det verktygar jag inte, han lägger sig till slut och somnar. Sedan går jag in efter 10 minuter och vänder honom och stoppar om eftersom han ligger ovanpå täcket och med huvudet där fötterna ska vara.

Jag har uppfattat att man ska helt enkelt verktyga allt mindre så jag gjorde så denna gång (under omkuren) och det funkade bra. De gångerna han skrek hittade han lugn och ro ganska så snabbt och jag använde bara ramsan och jag tänkte på att den ska låta glatt, tryggt, självklart. Solfjäder och tillrättaläggande använde jag kanske 2 gånger under ca tre dagar av omkuren och det var mest dagslurar tror jag.

När han vaknar under natten (och det är väldigt olika olika dagar, ibland några gånger, ibland inte alls) då väntar jag lite för att se om han somnar om själv vilket han oftast gör faktiskt, utöver i vargtimmarna, då ramsar jag och det funkar bra mellan 4-6, efter 6 behövs lite musik.

Problem som vi fått efter kuren tror jag berodde på att jag överanvände vektygen, så att denna gång tänkte jag på att inte göra det och att låta honom hitta lugn och ro själv. Men det viktigaste är att jag inte stressar över hans sovande längre utan är själv lugn och litar på honom att han klarar det

Lycka till och skriv gärna hur det går

[Anywho]

Hej,
jag behöver verkligen bolla lite tankar kring vår dotters läggning. Hoppas på goda råd från er!

Kort (det blev ganska långt) recap:
Som ni ser i vår tråd så kurade vi om Kråkan, som nu är 17 månader, när hon var 11 månader. Med facit i hand så gick det bra, men vi nådde aldrig riktigt hela vägen fram vad gäller gråtfria läggningar. Till en början brydde vi oss inte så mycket, eftersom Kråkan trots det sov hela nätterna. Men tillslut började vi först omedvetet och sedan faktiskt medvetet att backa och vara längre och längre kvar i hennes rum då det blev så jobbigt att kväll efter kväll höra hennes gråt, skrik och panik.

Inte helt oväntat , blev nätterna sakta men säkert sämre och efter en sommar ute på vift så var behovet stort av att få tillbaka Kråkans goda sömn igen. Det ska erkännas att läggningen verkligen inte var gråtfri trots att vi var i hennes rum, men jag förmodar att vi kände att det var bättre att hon grät när vi var där inne än utanför.

Vi inledde kuren för en vecka sedan och det gick helt enligt plan, vilket jag inte är så förvånad över. VI har hela tiden behållt ramsan, våra rutiner och självklart skrattet till godnatt. Redan andra dygnet sov hon hela natten igen \:D/ (från att ha vaknat sju gånger kvällen innan vi startade!) och fjärde dagen tog läggningen 5 minuter, förvisso med högljudda protester inledningsvis.

Men sen hände något och jag vet verkligen inte vad. De senaste fyra läggningarna har varit fruktansvärda. Femte kvällen tog läggningen 45 minuter och hon var helt i upplösningstillstånd. Vi höll oss coola och såg det som ett återfall där hon verkligen verkligen ville ifrågasätta om vi höll vårt ord den här gången. De tre nästkommande läggningarna har varat mellan 10-20 minuter och hon är lika upprörd och ledsen varje gång.

Sammanfattningsvis:
- Vi trafikerar öht inte hennes rum längre
- Totalt har vi ramsat mellan 4-5 gånger per kväll
- De gånger hon har låtit lite på natten så har hon fixat det själv, vi har behövt ramsa någon enstaka gång och då har den fungerat till 100%
- vargtimmen sitter som den ska, även om hon vaknar lite tidigare än önskat (hon har alltid vaknat halv sju.
- Kråkan är alltid med och har mycket social delaktighet på schemat
- Vi är ute åtminstone 5 timmar varje dag, oavsett väder
- Hon leker mycket i sitt rum, både ensam och tillsammans med oss. Hon gillar sin säng
- Vi har både mysigt och kul sista timman på dagen, både hon och vi älskar den
- Hon sover ute i vagn på dagarna, en och en halv timma och det har aldrig varit några problem
- hon har en järnvilja och är mycket envis, där BB har gett oss mycket värdefulla råd

Så, jag hoppas att jag fått med all info. Jag hoppas verkligen att vi kan komma till rätta med detta.
Har ni några teorier? Vad hände femte natten? Och hur tusan tar vi oss vidare? Det känns trist för oss man framförallt för Kråkan att hon ska behöva somna alldeles svettig och gråtig varje kväll.

Kram
A

[miniz]

Hej!

Kan ni odla attityden och skrattet till gonattet ännu mer?

Ut med en glad och trygg ramsa och dra öronen àt er. Làt henne hàlla pà medan ni städar huset, dammsuger hallen eller nàgot annat viktigt som làter och inte har med henne att göra. Musik är ocksà bra. Ni kan kasta en ramsa àt henne i förbifarten, men akta er för överkonsentration (som är den enda boven jag hittar i ditt inlägg).

Kram.

[Anna09]

Hej!

Nyckeln för oss, vi har också perioder av högljudda frågor och MYCKET orättvisa läggningar, särskilt inför förtrotsen... som er lilla sessa faktiskt kan vara på väg in i.

Jag gjorde som följer: überglad stund före läggning, massor av skratt och mys, sedan rakt in i mörklagt rum, läggning till rätta, på med täcke sa "NU skall det bli SÅÅÅ skönt att sova, gonatt gonatt." Sedan ut med GLAD ramsa, direkt in i badrummet som ligget bredvid hennes, på med fönen fönade håret under massor av glada visslingar, nynnanden och annat GLATT pysslande.

Jag inväntade liksom inte medhåll från hennes sida utan gick direkt till mitt. Hon var ARG som ett bi, men tystnade snabbt och snabbare för varje kväll. Efter några dagar slutade allt och nu har vi läggningar utan ett pip sedan ett bra tag tillbaka. 8)

Så GLADA husljud är nyckeln och minst lika bra svar som ramsor. Släng in, som ovan skriver, en GLAD påminnelse i förbifarten om det drar ut på tiden. Annars svara genom GLATT normalt liv utanför.

Fönen var för oss ett tydligt svar. Direkt massor att göra. Att lägga sig är ju inget konstigt alls eller något ni ifrågasätter, visst?! förmedla det med bravur!

Härligt jobbat med omkuren.

Ha även lite förtrotstankar i minnet. :thumbsup:

[Anywho]

Stort tack Anna och Miniz för era svar!
Min kille hade inte läst era svar, men hade kört precis så ändå när han la Kråkan i förrgår. Tokglad ramsa och endast en ännu gladare påminnelse en stund senare. Och det gav verkligen effekt!

Jag gjorde samma sak igår, nästan sjöng ramsan liksom påminnelsen och läggningen var nere på 7 minuter. Fortfarande tokarg (inkl kräks) men hon lyssnade och tog till sig.

Hon har dock vaknat flera gånger på nätterna nu, i fyra dagar. Ramsan tar och hon somnar om direkt. Jag antar att det bara är att jobba på med samma besked?

Tack igen - ni är fantastiska!
Kram

[Anna09]

Hej,

tack för värmande ord.

Med tanke på "allt" ett barn går igenom måste de ställa frågor om tillvaron, allt för att vara säkra på "vår" sak om man säger.

Mitt motto är som följer:

Frågor kommer och går - men svaren är alltid de samma. 8)

Ha detta i åtanke och uppfatta frågeställning som normal och att den är nödvändig för deras överlevnad - man SKA ifrågasätta allt eftersom man ser världen med nya ögon.

Så sent som för åtta år sedan ifrågasatte jag ALLT i och med en utbrändhet (nej, den fula otrendiga sorten) jag gick igenom.

Så frågor skall komma, det behöver inte vara ett tecken på att nåt är fel.

:thumbsup:

[Anywho]

Igen, stooort tack för visa och peppande ord. Läggningarna de senaste kvällarna har tagit mellan 1-3 minuter. Ingen vansinnesgråt alls - det är helt otroligt! Jag är så enormt tacksam för för att Anna Wahlgren, ni och detta forum finns.

Fortfarande lite stök kvar nattetid, korta uppvak vid väldigt fasta tidpunkter (22 och 24). Men med attityd och tålamod så ska det snart också putsas bort.

Kärlek!

[Anna09]

Vi hade också vad vi trodde först, var korta ledsna uppvak vid fasta tider - LÄNGEEE. Men hon sov nog för hon tystnade alltid snabbt efter ca 10-20 sekunder, eller ännu kortare.

Jag förutsatte att det var in sömnen och gjorde aldrig något åt det. Nu har det gett med sig sen länge. Men det började när hon var 10 månder och slutade inte förrän dryga året. Nästan varje kväll vid 22-23.

Men glad på dagarna och varje morgon så vi la ingen vikt vid det om man säger. Vi gjorde allt vi kunde, TREVLIGA dagar med bra sysslor, massor av utevistelser och skratt under dagen likväl som till natt och lur.

:thumbsup: