Emmas, 1.5 år, nattsömn. Minikur?

[Malena]

Hej! Vi behöver litet sömn-hjälp! Vi har en liten tjej som är drygt 1 1/2 år, som egentligen alltid har haft litet problem med sömnen. Vi har haft stor hjälp av detta forum, men vissa problem kvarstår. Nån shn-kur har det inte riktigt blivit, men vi har använt verktygen och andra tips och råd.
I oktober får Emma ett syskon och vi måste få ordning på det här innan. Gärna så fort som möjligt.
Här kommer en beskrivning av nätterna.
Hon är lätt att lägga, vi har en super godnatt-rutin tycker vi. Bad, välling, tandborstning, bok i vardagsrummet, godnatt och in i sovrummet och glad i säng. Ibland somnar hon efter litet småsnack själv, men ofta ställer hon sig upp och skriker efter ett tag och så ska vi komma in en gång för att lägga henne(eller hon lägger sig oftast själv), och lägga på täcket. Vi har prövat att inte gå in, ibland går det, men oftast hetsar hon upp sig och låter jätteledsen, och så kommer vi in ändå. Men inte för att lugna, hon blir lugn när vi kommer in och lägger sig ner själv. Hur som helst så ställer hon sig sällan upp en gång till, så om vi går in snabbt går det otroligt smidigt... Men. Vissa nätter sover hon jättebra, tar hand om uppvaknanden själv och så. Men oftast ska vi komma in ett par gånger. Emma skriker otroligt högt och vi blir nervösa för grannarna, att dom vaknar. Vissa nätter, ganska sällan vaknar hon jättemycket, 5-10 gånger, men kräver inte riktigt tröst, vi ska bara komma in och lägga på täcke... Kanske är det tänder eller nåt dom nätterna, jag vet inte. Men vi vill ju så gärna att hon ska ta hand om sina uppvaknanden själv, och sova lugnt och gott.
Så vad gör vi. Vangning körde vi med när hon var liten och hade sömnproblem, buffning var bra när hon skulle vänja sig av med att äta på nätterna. Men vi behöver ju inte riktigt lugna henne. Eller? Ramsan har vi inte riktigt fått in, eller jag försöker smyga in den bakvägen ibland.
På onsdag ska vi i sommarhus i fyra nätter och nu vill vi gärna ta itu med det. Ska vi bara låta henne skrika? Även om hon låter ledsen? De nätter där vi varit "hårdare" med att inte gå in på kvällen har hon sovit bättre. Men efter 45 minuters skrik har vi gått in. Hon är envis och arg och dramatisk den lilla damen. Och man vill ju inte att hon ska uppleva det att gå och lägga sig som något dåligt, som det är nu älskar hon att gå och lägga sig, springer leende och stolt in till sängen.
Vad säger ni?
Vänliga hälsningar Malena

[miar70]

Hej Malena!

Vad härligt att ni har så fina rutiner med lilla Emma, era kvällar och läggningar skulle få många att bli gröna av avund .

Just runt 1½ år är barnen i förtrotsen och mycket kan och ska ifrågasättas då, och många små skruttar ifrågasätter även den goda sömnen.
Jag tror ni har ALLT att vinna på att verkligen sätta ramsan nu, för den är verkligen ett toppenverktyg!

Så mitt förslag är att ni läser på om kuren och genomför den under de fyra nätter ni ha i stugan.

Nattningarna behöver ni inte alls ändra på, det viktiga är att ni ramsar er ur rummet och alltid, alltid låter den har sista ordet. Vara NOGA med bekräftelsen när hon är tyst!

Med er bakgrund tror jag det här kommer att gå finemang, bara ni läser på så ni känner er trygga i det ni gör.

Och så en liten pepptråd om Attityden, den är SÅ bra:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

Kram Mia

[Malena]

Hej!
Tusen tack för svar!
Jag undrar bara; hur genomför man kuren när man liksom inte ska lugna barnet, eller när hon liksom blir lugn av att man kommer in?
Kan man göra så att man skyndar sig in direkt vid första skriket och lägger henne och ramsar ut bara? Faktiskt är det är ungefär det vi gör (fast vi prövar ibland att vänta), fast utan ramsa. Men sen ska man ju backa på en tidspunkt, eller hur?
Ibland står hon inte upp när vi kommer in, utan ligger på rygg som en skalbagge och skriker och vill ha hjälp att lägga sig på magen. Men alltså hon kan vända sig själv egentligen, hon är ju en stor tjej...
Det känns som att hon har fått dåliga vanor liksom, vill att vi ska komma in och hjälpa. Emma vill aldrig upp på natten faktiskt, hon ifrågasätter egentligen inte sömnen på det sättet.
Så frågan är om vi ska genomföra kuren, hur sjuttsingen gör vi? Vi får klura på det själva såklart, och göra en plan innan vi börjar, men vi är tacksamma för alla tips!
Hälsningar Malena

[miar70]

Hej Malena!

Ska se om jag kan hjälpa dig med dina funderingar!

Jag undrar bara; hur genomför man kuren när man liksom inte ska lugna barnet, eller när hon liksom blir lugn av att man kommer in?
Kan man göra så att man skyndar sig in direkt vid första skriket och lägger henne och ramsar ut bara? Faktiskt är det är ungefär det vi gör (fast vi prövar ibland att vänta), fast utan ramsa. Men sen ska man ju backa på en tidspunkt, eller hur?

Första nätterna av kuren så hjälper man barnet rent fysiskt att komma till ro, man går in och lugnar genom buff eller solfjäder och går ALLTID ut med ramsan, det är då man befäster den! På lite äldre barn kan man behöva längre tid på sig att gå in, men de två första nätterna ska du lugna lillan genom att gå in när hon frågar (gråter).

Så frågan är om vi ska genomföra kuren, hur sjuttsingen gör vi? Vi får klura på det själva såklart, och göra en plan innan vi börjar, men vi är tacksamma för alla tips!

Jag tycker ni ska genomföra kuren "som alla andra" - dvs använda er av buff eller solfjäder, och få in ramsan genom att vara supernoga med att säga den varje gång ni varit in och bekräfta henne varje gång hon tystnar. Eftersom du själv känner att hon inte har så svåra sömnstörningar så ligger grovjobbet på att få in ramsan, och jag tror ni kommer att klara det här galant!

Kram Mia[/quote]

[Malena]

Hej igen!
Tja det blev ingen kur direkt i sommarstugan, de två första nätterna sov hon som en prinsessa istället och vi hoppades på att det skulle fortsätta. Men sen har det varit som förut, dvs hon vaknar och skriker (otroligt HÖGT) tills vi kommer in. Några gånger i rad vid elva tiden kanske (precis när vi somnat), kanske hör hon att det blivit tyst. Ja, så igen vid fyra och halv sex kanske. Men hon vill aldrig upp, blir tyst när vi kommer in, somnar om när vi lägger henne. Vi behöver inte nåt verktyg för att lugna henne (ibland vända tillbaka till magläge och kort solfjäder bara, om hon inte blir lugn av att vi kommer in). Men det verkar som att hon kommit in i en dålig vana; vakna, skrika till mamma eller pappa kommer, så sova vidare igen. Kan det vara så? Vi överväger att bara låta henne skrika, för att därigenom bryta vanan. Inte så Anna Wahlgren-aktigt dock. Vill gärna köra snällare taktik.
Vad tycker ni?

[miar70]

Vi överväger att bara låta henne skrika, för att därigenom bryta vanan. Inte så Anna Wahlgren-aktigt dock. Vill gärna köra snällare taktik.
Vad tycker ni?

Nja, att bara låta henne ligga och skrika är inte det jag rekommenderar, men kanske kan ni avvakta innan ni går in till henne? Får många gånger är de själv inte medvetna om att de skriker till i sömnen, så lite is i magen kan ju vara bra. I och med att hon inte är kurad har ni ingen ramsa att ta till, men kanske kan ni lugna henne ändå utifrån med er röst? Säga "lägg dig ner och sov nu, det är natten".
Och tänka på att just i den här åldern KAN det strula lite med sömnen, men gör man ingen större affär av att hon vaknar, så är fnurran helt säkert snart över. Jättebra att ni inte ta upp henne och "räddar" henne från sängen!

Hur har de senaste nätterna varit?