Hej!
Någon som har erfarenhet av hur "Sova hela natten" funkar med adoptivbarn och andra barn som bär på erfarenheter av "riktiga" vargar? Måste det vara barn som är något så när trygga från början?
Hälsningar Guldkompassen
Riktiga vargar
Du ställer en fråga som jag själv funderat på, speciellt som att vi nu under rätt kort tid haft tre adopterade barn just här på äldre-barn-forumet.
Två av barnen kurades inte klart, men det tredje barnet är precis färdigkurat och sover (hoppas jag!) gott om nätterna.
Många gånger kan det nog vara föräldrarnas oro över anknytning och bekräftelse som sätter käppar i hjulet, för jag tror att det viktiga är att man ger barnet anknytning under dagarna när man är vaken, och att visa att sängen är en trygg plats på natten. Ensam, med mamma och pappa som håller vakt utanför.
Jag har diskuterat det här med mina kurarkollegor och vi tycker att man ska ta kuren lite långsammare - man är mer generös med solfjäder och buff första nätterna, stannar längre i rummet innan man går med ramsan, ger fysiska besked under en längre period än annars. Om en "vanlig" kur tar fyra nätter + uppföljningsvecka tar kanske en kur för ett adopterat barn den dubbla tiden.
Men som alltid gäller det att lyssna av, höra vad barnet säger, utveckla en dialog. Det jag skriver är ingen regel, utan mer ett sätt att tänka att det inte gör något om det tar lite längre tid och ha med det i beräkningen.
Min fasta övertygelse är att alla barn, adopterade eller inte, behöver och vill sova gott på nätterna. Och att det är vår uppgift som föräldrar att komma dit!
Här är de tre trådarna med adopterade barn om du vill läsa:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=17690
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =adopterad
http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... =adopterad
Kram!