förstar inte riktigt solfjadern??

[MajaPaja]

Hej!!

Jag har last och last om den har metoden och har bestamt mig för att genomföra den pa var son som ar snart 2ar.

Jag förtar inte riktigt det dar med solfjadern. Nar jag lagger honom i sangen kommer han ju sakert att vilja stalla sig upp och komam till mig, da han alltid har somnat bredvid oss i var sang. Men ska jag med solfjaderna halla honom nere med statiskt tryck i tills kroppen har slappnat av Det kanns som om jag kommer fa trycka ner honom. Far bara för mig att han far panik och kommer att srattla runt som en fisk pa land. Eller har jag missat nagot

Vore sa tacksam för svar.

[Susanne G]

Hej och hjärtligt välkommen till forumet!

Vilket fantastiskt beslut du fattat med shn - kuren. Läs på ordentligt innan du startar så att du vet hur du ska agera. Vi finns ju också här och kan svara dig på dina funderingar eller bara ge lite hejarop.

Jag har kopierat denna text om solfjädern:

"Solfjädern
Solfjädern beskriver dina vitt utbredda händer, som du med ett mjukt men stadigt tryck placerar över hela lilla barnakroppen efter det att du lagt barnet tillrätta (se Tillrättaläggandet). Under tystnad, med oförändrat tryck, avvaktar du stillhet, tystnad och lugn, ända tills barnet känns sömntungt. Avsluta med litet extratryck i god tid innan barnet somnar. Gå bort därifrån med ramsan.

Solfjädern ges rakt uppifrån, inte från sidan medan du sitter. Den är stadig, tveklös och statisk. Det är inte fråga om någon försiktig handpåläggning eller något smekande, klappande, strykande eller tröstande. Solfjädern är betryggande. Den får barnet att slappna av och komma i ro, vilket är en förutsättning för att barnet (och vi alla) ska kunna sova.

På barn som ligger på rygg kan solfjädern inte tillämpas, eftersom trycket över bröstkorgen blir besvärande för dem. Barn på sidan kan "solfjädras" lugnande. Bästa läget är som alltid magläget."

Hoppas du förstår hur du ska gå tillväga nu.

Susanne

[MajaPaja]

Godkväll och tack för ditt svar!!

Ja nu så har vi satt igång kuren. Den började med bad och bus sedan välling och läsning i soffan. Eftersom vi har vant honom vid att gå in och lägga sig i vår säng med vällingen. Föstökte han pussa oss godnatt under tiden som vällingen var i micron, himla sött!! Sedan satt vi oss som sagt i soffan med en bok och välling och han tyckte det var okej det också. Efter välling blev det ytterligare bus, och sedan mitt i buset tar jag in honom i sitt rum släcker lampan ch lägger ner honom. Redan då jag släackte lampan märkte jag att han stelnade till och började gnälla. När jag sedan la ner honom blev han som bestört, han skrek och skrek och jag fick använda varenda kraft jag hade för att försöka håla honom på plats. Var det rätt gjort att trycka ner honom sådär Iallafall så lugande han ner sig efter en lång stund ocj jag gick ut med ramsan och han blev naturligtvis helt vansinnig. Gud vad svårt det är. Men efteren liten sund gick jag in igen och han lugnade sig genast. han var fortfarande stel i kroppen men han blev lugn. Efter att han ahde lugnat sig, trodde jag, gick jag ut igen och han blev som tokig igen. jag ramsade på högt och tydligt fyra till sex gånger. I allt detta var jag nog lite för snabb på att gå in till honom igen, jag glömde helt bort påminnelseramsan utan gick direkt in till honom. Efter att ha gjort det ca 3 gånger kom jag på påminnelseramsan och sa den i dörrmynningen utanför rummet ca en min efter att jag gick därifrån. Första gången hjälpte den inte mycket utan jag gick in igen, sedan ut. Väntade, lyssnade. han var lite lugnare. Effer en min sa jag påminnelseramsan och han blev tyst!!! ja kunde säga ramsan då med varm, mjuk och svag stämma och han blev lugn.

Efter en och en halv timme sov han. ja lite lång tid tog det. men sluttampen blev så bra och jag känner mig så övertygad att fullfölja det hela. Men gud så svårt det är att höra nns lilla älskling ligga där ensam i mörkret och kalla helt förtvivlat på än. Kom och rädda mig!!! Kände mig lite som en svikare där i början

Godanatt på er!

[miar70]

Hej och välkommen säger jag också!

Men gud så svårt det är att höra nns lilla älskling ligga där ensam i mörkret och kalla helt förtvivlat på än. Kom och rädda mig!!! Kände mig lite som en svikare där i början

Måste bara få säga att första och andra natten ska det inte liggas ensamt och gråtas! Direkt när han vaknar / skriker så in och lugna med solfjädern och ev buff (jo, en del stora barn gillar att buffas!) och håll på tills han är lugn och sömntung - och DÅ går du med ramsan!

Men nu, innan han "kan" och förstår ramsan så måste du fysiskt visa honom att han är trygg!

Hoppas ni får en fin natt, och varmt lycka till!

Kram Mia

[MajaPaja]

Ok... Jag förstod det, efter att ha läst lathunden, att när han nästan hade somnat och var lugn i korppen så skulle jag ut ur rummet och då säga ramsan ggr 4. Men samtidigt som jag gick ut, eller samtidigt som jag släppte mina solfjärdar till händer från hans kropp, visste han att jag skulle gå och reste sig upp i spjälsängen och började gråta. Ska jag då inte fullfölja min ramsa och gå ut och vänta en stund

Så fort han nu är tyst och lugn och kroppen avspänd, tonar du ner buffningen och trycker avslutningsvis till med båda händerna utbredda över hela lilla ungen ("solfjädern"). Res dig, bortvänd och genast på väg ut, och påbörja ramsan x4. Hinn ut på första "versen", helst, och fortsätt direkt på nästa. Ramsa 2 medan du drar till dörren, ramsa 3 och 4 utanför dörren, in i dörrspringan; låt den sista sätta punkt och backa någon meter. Lille Gustav kommer antagligen att protestera redan när du börjar ramsa i rummet på väg ut. Då får han göra det. Öka röststyrkan! Dra ramsan x 4 eller x 6, inte mer. Nu reagerar han, och det kan man inte förbjuda honom. Titta på klockan. Hur dags gick du ut? Skriv upp. Vänta och lyssna av. Jobbar han upp sig? Lyssna noga. Upp och ner? Av och till? Mattas skrikandet av, till slut? Förmodligen inte, på det här stadiet. Gå då in igen, utan ord, Vänta utanför dörren. Sätt in nästa påminnelseramsa efter tidigast någon minut. Avpassa tonfall och röststyrka. Låt glad/uppmuntrande/bestämd, x4 eller möjligen x6, kanske t o m x8 i ett svep, och lyssna under tiden. "Svarar" han? Känns det som om han lyssnar till dig? Bra. Vänta igen. Ramsan x4 (eller x6 eller rentav xCool tar mindre än en halv minut. Tiden som du inte ramsar ska varje gång vara längre än tiden du ramsar. Men du kan alltså fortfarande ramsa varannan minut, om det skulle behövas.

Så här gjorde jag.... Han blev sömntung när jag naär jag solfjädrade men så fort jag trucktte till för at gå ut med ramsan resta han sig och började gråta. Men som sagt på slutet fattade han vinken och blev lugn så fort jag sa påminnelseramsan. Gör jag fel någonstans

Sedan i natt vakande han en gång. Jag var ursnabb gick till honom la ner honom igen, han blev ledsen och lirkade sig. Men accepterade sedan att ligga ner. när han var mjuk och lugn i kroppen gicj jag ut med ramsan. Nu blev han inte alls lika ledsen. han började givetvis gråta lite men på den fjärde ramsan, då utanför hans dörr la han sig ner på kudden. Det tog en evighet för honom att somna, men han låg bara där stilla i lugn och ro. Ibland kallade han och när han kallade lite många gånger påminde jag honom om ramsan, utanför hans rum, och han la sig på kudden. Jag var så stolt

Kram på er och tack för att ni finns och stödjer oss känsliga mammor/pappor!!

[Susanne G]

Hejsan!

Det är meningen att du ska fullfölja din ramsa och lämna rummet för att kanske behöva återvända efter 30 sekunder om skriket ökar och inte lugnas av ramsan.

Jag tror Mia menade att han inte ska ligga och gråta förtvivlat i flera minuter. Man fick lite den uppfattningen i ditt förra inlägg men jag tyckte du klargjorde det bra i ditt senaste.

Jag tycker det ser bra ut så som du beskriver det. Bra jobbat. Imorgon natt som är den tredje natten så ska ni backa med solfjädern. Men det vet du väl?
Måste säga att jag blev imponerad av er natt. Tänk att han la sig ner av bara ramsan. Det är till att förstå vinken snabbt. Han har nog bara väntat på att ni ska ta ledningen.

Tänk på din attityd. Den är otroligt viktig för att kurningen ska fungera bra. Tyck inte synd om honom på ngt sätt. Tänk istället att ni gör det här av kärlek. Ni ger honom hans sömn som faktiskt tillhör honom.
Ni finns där så att han kan sova tryggt. Detta är en kärleksgåva och för hans eget bästa.

Lycka till inatt.

Susanne

[MajaPaja]

Halleluja säger jag bara!! Det tog fem minuter i går kväll för honom att somna!!! Jag solfjädrade kanske i 2 min sedan ut med ramsan och han reste sig upp Protesterade lite men jag påminde honom om ramsan utanför rummet och han la sig på kudden och somande.

Han vaknade sedan en gång i natt och jag ja honom ner, solfjädrade bara i någon sekund, ut med ramsan och han sov!!!

I morse vakande han innan klockan. Jag ramsade då bara och han la sig ner. Han somnade inte men var hur nöjd som helst i sin säng. Sjöng lite. Sedan 20 min senare var det dags att stiga upp och då med glädje!!

Varför har vi inte gjort detta för länge sedan!! Jag är så glad över att äntligen ha tagit tag i hans sömn och välling drickande på natten!!

Så nu är det bara att vara super konsekvent och fortsätta i samma stil!!

han får inte riktigt ihop 13,5 timmer om dygnet. Idag sov han bara en timme och tio min, men det borde ha varit 1 och en halv. Sedan vaknade han i morse 20 min inna klockan så han fick ihop 11h 40 min istället för 12h. Men det kanske är lite så i början innan rutinen fastnar.

Kram från en lycklig mamma!!

[Susanne G]

Hej MajaPaja!

Vad underbart att höra. Kan bara gratulera till att ni är så duktiga.

Angående antalet timmar som det sovs på kan du inte göra något åt. Du kan erbjuda 13,5 timme om det sedan inte sovs varje minut är upp till honom. Du ger förutsättningarna för sömn. Det är det som räknas. Och han kommer sova mer ge honom lite tid bara. Sömn föder sömn.

Lycka till inatt!

[MajaPaja]

Hej igen!

Det har gått så bra för oss. I går somnade han ingen efter bara fem min. Vi behövde bara gå in till honom en gång!!!

Men i kväll, som är då vår 4:de natt känns det som om vi hamnade på kula ett igen Han visste redan när vi skulle in i rummet om att det var dags igen. Han blev riktigt ledsen. Sedan gick min man ut efter solfjädern och det var som om han ite ville lyssna, han sa bara inte, inte jela tiden. Han blev himla ledsen så min man var tvungen att gå snabbt in igen. Han solfjädrade igen, lång stund, men precis samma igen. Hysteriskt gråt, usch, usch!!

Typ efter 3:dje gången provade vi att byta så jag gick in och solfjädrade. Men typ samma sak. Himla ledsen när jag gick. Tillslut lugnade han sig efter en påminnelseramsa. Men det kändes som om han började gråta så fort jag slutade säga ramsan som om han visste att jag skulle gå när jag hade ramsat färdigt.

Är det vanligt med såhär kraftigt bakslag redan efter 4 dagen Man vil ju att änns barn så småningom ska känna sig trygga när de går och lägger sig.

Känner mig inte alls lika glad och övertygad.

Jaja, ville bara skriva av mig lite.

[Susanne G]

Hejsan!

Bli nu inte nedslagen. Det är inte ovanligt med en reaktion så snart. Han ska bara kolla att det verkligen ska vara så här. Och det ska det ju.

Måste poängtera hur viktigt skrattet är. Busa ordentligt innan läggning. 10-15 minuter om det behövs. Skrattet är oftast nyckeln till glada och bra läggningar.

Susanne