Det mesta som Ida, snart 2 år, säger förstår man nu.
Men så kommer det ord ibland som man står som ett
för!Häromdagen när barnen åt eftermiddagsmål, satt Ida och mässade:
Hinn-hunnäjj....Hinn-hunnäjj...samtidigt som hon tittade väldigt intensivt på mig.
Jag sa intresserat "-Jaha!", men märkte att svaret absolut inte dög, hon fortsatte.
Nästa dag efter maten, tog jag fram vindruvor som efterätt.
Ida skiner upp och börjar gapskratta och tjuter "Hinn-hunnäjj!!"
Jaha, det var DET det betydde
knäpp-mamma, som inte fattar nåt! kram anna
